Det var 184 miljoner kronor i stödpengar från EU som blev tungan på vågen när direktörerna i däckjätten Continental beslutade att lägga ner den lönsamma däckfabriken i Gislaved och satsa på utbyggnad av fabriken i portugisiska Lousade. Som en ödets nyck täcks den summan väl av de pengar som just skattebetalarna i Gislaved tvingats betala till EU sedan Sveriges inträde 1995. 
En utredning inom Continental förra året visade att det skulle bli 90 miljoner dyrare att bygga ut fabriken i Portugal, men med EU-bidraget inräknat så valde koncernledningen i Tyskland bort Gislaved. Och utbyggnaden i Lousade är redan genomförd. 

Direktörerna jublar
Räkna med att direktörerna i Hannover gnuggar händerna. Satsningen i Lousade kostade alltså 90 miljoner kronor mer än motsvarande utbyggnad i Gislaved. Men tack vare de 184 miljonerna i stöd till vad EU kallar Mål 1 områden, fick Continentals ägare inte bara betalt för merkostnaden, utan också 94 sköna extra skattemiljoner rätt ner i sina byxfickor. 

Dessutom finns uppgifter om att Continental fått ett okänt antal miljoner i stöd från portugisiska staten. En obekräftad men trolig uppgift då EU:s regionstöd normalt kombineras med statligt stöd. 

EU är skapat av Europas monopolkapitalister för att gynna storfinansens intressen. Sällan har ett mer sinnrikt internationellt system skapats för att överföra skattepengar till enskilda kapitalister i andra länder. Och sällan har det varit tydligare än fallet Gislaved. 

Täcks av avgifterna
Det visar sig att EU:s regionalstöd till fabriken i Lousade väl täcks av de belopp som Gislavedsborna tvingats betala till Unionen genom Sveriges EU-bidrag. 1995-1999 betalade Gislavedsborna netto 181 miljoner kronor av skattemedel till EU. 

Bidraget ökar och 2000-2001 har Gislavedsborna betalat ytterligare drygt 100 miljoner kronor netto till EU. Lägg därtill att det inte handlar inte om vilka pengar som helst. Det är vanliga svenska löntagares skattepengar som via EU:s regionalstöd pumpas in i storföretagens kassakistor. Skattepengar som, om de fått stanna i landet och blivit rätt använda, hade kunnat vända utvecklingen. De "stulna" EU-miljonerna hade inte bara räckt till att rädda Gislaved Däck utan de skulle kunnat bidra till kommunal utbyggnad och förbättrad service för alla invånare i Smålandskommunen. Och betänk att Gislaved inte är unikt. 

Måste ge bidrag till EU
Företagsnedläggelser och kommunala nedskärningar drar som en farsot över landet samtidigt som nio av tio svenska kommuner tvingas vara nettobidragsgivare till EU:s region och jordbruksfonder. 

Lars Rothelius 
Proletären nr 4, 2002