Artikel 23 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna handlar om rätten till arbete och rätten till skydd mot arbetslöshet. Detta är rättigheter som allvarligt kränks i Sverige. Minst en halv miljon människor har fått uppleva hur denna del av deras mänskliga rättigheter trasats sönder och som en följd av detta lever snart trehundratusen barn i barnfattigdom. I maj redovisade SCB dessutom att 140 000 människor i arbetsför ålder står helt utan inkomst. De studerar inte, söker inte jobb och har heller inte bidrag i någon form. Där finns säkert sjuka, långtidsarbetslösa och andra som helt enkelt givit upp.

Den nyliberala ideologin förfäktar att vi bara har att förlita oss på den så kallade ”marknadens” funktionssätt, alltså de rikas eskalerande girighet. I dessa människors tänkande är sjuka och arbetslösa en börda där drabbade får skylla sig själva. Arbetslösa skall snabbt bli utstämplade och försättas i en känsla av hopplöshet. Låga löner ses som ”vägen ut”. Bemanningsbranschen med sin inbyggda otrygghet har länge expanderat. Anställda avkrävs att acceptera konjunkturanpassad arbetstid och lägre löner. Annars hotar företagen med utflyttning. Anställningstrygghet skall utmönstras. I denna strävan är centerns Annie Lööf särdeles aktiv. Senaste centerutspelet är fri invandring och sönderslagna kollektivavtal. Arvsskatten har tagits bort så att de kopiöst rika skall få en än mera gynnad situation. Avdrag för att rika människor skall kunna ha billiga privatlärare till sina barn föreslås – samtidigt som vanliga barn i verkliga behov av extra stöd ser hur detta försvinner i skolorna. Förmögenhetsskatten är ett minne blott. De rikaste och företagen har fått enorma skattelättnader. De rika skapar egna reservat som ibland utgörs av specifika kommuner med mycket höga medelinkomster bland kommuninvånarna. Där görs merparten av alla Rut-avdragen. Miljarder ges till restaurangägarna via momssänkning. Företag med coacher som skulle ordna jobb till arbetslösa, blev som förväntat rena skojeriet. Avdrag för villa- och bostadsrättsrenoveringar infördes i syfte att ge de redan förmögna halva kostnaden på bekostnad av alla de miljoner människor som bor i hyresrätter och som inte fått en krona av alla miljarder. Offentlig vård och utbildningar privatiseras i allt snabbare takt och riskkapitalbolag skär guld med täljkniv av våra skattepengar och skickar dessa miljarder vidare till skatteparadis.

Visste ni förresten att en direktör enligt LO:s rapport tjänar 46 arbetarlöner och att när skillnaden var som lägst var den nere på nio arbetarlöner 1980. Klassklyftorna bara exploderar. Är det inte dags att åter börja se socialismen som lösningen? Kapitalismen har visat sin totala oduglighet som system. Vi måste som poeten Vilhelm Ekelund en gång sa bli ”egoismens, liknöjdhetens och den opportuna feghetens dödsfiende”.

Curt Vang, Kommunistiska Partiet

Skriv i gästboken vad du tycker, eller kommentera artikeln här: