Motion om skapande av en social investeringsfond |
| I somras drog en våg av grov skadegörelse över kommun en. Dessa händelser har medfört många diskussioner kring hur vi exempelvis hanterar barn och unga under sommarmånaderna. Har vi erbjudit tillräckligt många av de unga sommarpraktik, är det möjligen av största vikt att fritidsgårdarna är öppna under sommaren, att olika daglägerverksamheter ordnas, att våra bad är gratis under sommaren, att riktad verksamhet erbjuds vissa ungdomar och grupper, att vi har tillräckliga riktade resurser för att arbeta uppsökande och stödjande bland våra barn och ungdomsgrupper? Frågorna är många. Vi skulle kunna gå in aktivt och stödja föreningar som har konkreta förslag på hur man skulle kunna aktivera barn och ungdomar på ett uppfångande och kreativt sätt. Viktigt är att vi även tar med i beräkningen att vi lever i ett socialt skiktat samhälle, där många inte kan leva ekonomiskt bekymmerslöst och fylla sommaren med aktiviteter för familj och barn. Ovanstående är ett exempel på där en social investeringsfond skulle kunna fylla viktiga behov.
Ett trettiotal kommuner har redan nappat på idén om sociala investeringsfonder och jag tycker att även vi i Gislaved skulle syna denna kommunala verksamhetsidé och diskutera fram en lokal variant av detta kommunala verksamhetssätt. Syftet med en social investeringsfond är att skapa mänskliga och ekonomiska vinster genom att tidigt bryta en negativ utveckling för barn och vuxna. Fonden är ett medel för att stimulera till metodutveckling och höja nivån på stödinsatserna till behövande grupper. Projekten skapas av de olika professionerna och i samverkan mellan de olika nämnderna. Ansökningar om medel till olika projekt bedöms av kommunens förvaltningschefer direkt underställda kommunstyrelsen med en delegerad beslutanderätt. Nationalekonomer har försökt mäta de samhälleliga kostnaderna för ohälsa, bristande stöd i skola, missbruk, utbredningen av hemmasittande och långtidsfrånvaro från skolan, oupptäckta handikapp, neuropsykiatriska problem, alltmer stigande ångestnivå bland barn och unga, ungdomsarbetslöshet, cementerande segregationsstrukturer, tidiga asocialitet och kriminalitet, nedbrytande drogattityder bland unga, social isolering och fobi, vissa föräldrars utsatthet i sin föräldraroll, fattiga barns utsatthet, mobbning och utsatthet i skola och på fritid etc. Mycket av detta renderar stora samhällskostnader. Gör man inte tillräckligt i tid kan exempelvis de samhälleliga kostnaderna för en enda missbrukare under en trettioårsperiod belöpa sig till 12 – 15 miljoner kronor. För den summan går det att ordna föräldrautbildning för föräldrar till 6 900 barn och med denna insats förhindra några barns senare utveckling i socialt nedbrytande hänseende. Modellen bygger på att hitta förebyggande arbetsmetoder som tidigt bryter en negativ utveckling. Kan man hitta tidiga insatsmetoder, så kan man hindra att situationer blir så omfattande och akuta att exempelvis barn och ungdomar inte behöver omhändertas och placeras långt hemifrån i hem för vård och boende, HVB. Men då måste stödet på hemmaplan förbättras, förfinas och sättas in i tid. Och ofta ske i samverkan mellan olika förvaltningar. Detta får stora positiva följder för såväl barn, familjen som den kommunala ekonomin. En placering inom HVB kostar i snitt 3 500 kr per dygn och ungdom. Skolan kostar också. Därför har ekonomer räknat fram att en placering – som kanske kunde förhindrats genom rätt insatta insatser på ett tidigt stadium - under ett läsår i genomsnitt kostar 1 471 876 kronor. Det finns det exempel på kommuner som startat projekt som ”Borta bra men hemma bäst”. Vissa kommuner har också gjort kortsiktiga investeringar för att ge jobb till arbetslösa med inriktningen att dessa skall få avtalsenlig lön för att därigenom kunna komma in i arbetslöshets- och socialförsäkringssystem. En utgift på kort sikt som genererar inbesparade kostnader på längre sikt. Det finns också exempel på kommuner som startat projekt i stil med ”Alla barn i skolan” med ambitionen att anpassa skolmiljö, ge stöd i hemmet, föräldrastöd, forma fritidsaktiviteter, ge avlastning för föräldrar som sliter ut sig för att hjälpa sitt barn och där problematiken kan vara av neuropsykiatrisk art eller annan likande problematik, ”hemmasittande” som baseras på mobbning, social fobi eller hög ångesttröskel inför att återvända till skolan efter långtidsfrånvaro. Det finns exempel på hur man arbetar med ”närvaroansvariga” i skolan som, utifrån att man aktivt lyssnar till vad barnet och föräldrarna har att säga om sin ångestgenererande situation, utformar insatser genom team av förvaltningsöverbryggande karaktär med pedagoger, psykolog, socialarbetare, fritidsledare m fl. Grunden fören social investeringsfond är, att den ligger utanför kommunens driftskostnader. När arbetet börjar ge resultat till följd av investeringarna ur fonden, så räknar man fram vilka kommunekonomiska överskott som genererats och som sedan successivt förs över till fonden. Denna växer sedan efter hand. En förutsättning är då att utgångsläget i varje projekt har beskrivits och att effekterna mäts allt eftersom. Därefter räknar ekonomerna fram hur mycket som sparats in och som därför kan återföras till fonden. Gislaved den 27 september 2014 |
| Skriv i gästboken vad du tycker, eller kommentera artikeln här: |