Borde inte naturen vara folkets egendom?

Det gick kalla kårar av obehag längs ryggraden när jag läste Lucas Kramers ledare/krönika i VN kring äganderätten. En så bugande och uppslutande proklamation kring äganderätten är det länge sedan jag läste. Neoliberalism av den mest skrämmande sorten. Ska man tillåta i princip fri exploatering av naturen? Skall ägandet ha överhöghet? Mitt svar är ett rungande nej!

Utifrån ett ekosofiskt perspektiv, så borde självklart vår skog, all mark, våra marina områden, våra insjöar och alla våra stränder vara allas vår egendom. Därför måste vi tvärtemot vad Kramer hävdar, utveckla allas vår rätt att styra över vår gemensamma natur. Ytterst marginellt har vi skapat nyckelbiotopsskydd, artskyddslagstiftning samt rätt för oss alla att gå och vistas längs våra stränder genom strandskydd. Vi har också vår allemansrätt. Detta vill Kramer i en ideologisk nyliberal framstöt rasera. Han har tyvärr starka politiska krafter bakom ryggen. Det måste vi, som inte är infekterade av jakten på att profitera på vår gemensamma natur, sätta stopp för. När jag läste ledaren, så var det två saker som direkt tog sig plats i mitt tänkande.

Jag var som ung på resa med tåg i Italien och såg med förskräckelse hur alla stränder var privatägda. Antingen tillhörde de någon som var innehavare av en flott patriciervilla med tillhörande privat strand eller också var stränderna bara till för de hotell som ägde den aktuella stranden. Alla andra var portförbjudna. Är det ett sådant samhälle vi vill ha? Ett land där det fina folket fylkas med fina hus med tillhörande privat strand eller där stränderna är privatägda och vi andra saknar tillträde? I dag har vi allemansrätt och strandskydd. Det är något som jag alltid känt en stolthet över att vi månat om i Sverige. Det är en del av vårt folkhem.

Det andra som slog mig, det var att man runt om i världen börjar diskutera om inte vattendrag, bevarandevärda skogar och naturområden borde ses som ”juridiska personer”. En radikal tanke. Det skulle innebära att demokratiskt och folkligt tillsatta personer skulle få uppdraget att hela tiden agera för dessa viktiga naturresursers bästa och då kunna föra dessa områdens talan i allmänna sammanhang, såväl som i juridiskt hänseende. Det är den vägen vi borde slå in på. Socialiseringstänkande istället för profitens och egoismens marknadsinriktning.

Curt Vang