Banksvindleriernas ”blodtörstiga rävar”.

Girigheten är omättlig. Nu går knappt en dag utan att vi läser om de svenska och nordiska bankernas medverkan i gigantiska penningtvättshärvor. Det är banker som Danske bank, Nordea och SEB. Det skrivs om belopp på 234 miljarder dollar, 175 miljarder dollar och nu senast om rent skattetekniska lurendrejerier där SEB tillsammans med jurister, finansfolk och andra stora banker stulit 70 miljarder från skattebetalarna. Återigen blir det vi – som under fastighetskrisens miljardrullningar – som får betala. Människor som självklart skulle dömas till oerhört stränga straff glider lätt igenom det stormaskiga nät som släpper igenom de allra största kriminella individerna. Det är upprörande tröttsamt att se hur det fina bank- och finansfolket konstant slipper undan. Ett av vittnena kring härvan, som SEB är involverad i Tyskland, säger så här: ”Vi var som blodtörstiga rävar insläppta i hönshuset. Vi tittade ner på människorna på gatan. De såg pyttesmå ut. Man tittar ner på de där människorna som betalar skatt, de skattepengar vi stjäler. Vi tänkte att vi var genier och de var idioter.” Denna typ av smarta jurister, finansfolk och bankdirektörer har det nyliberala etablissemanget försökt sätta på samhällsparnassens piedestal i årtionden. Det är dags att förstå att bland de allra finaste skikten inom noblessen finns den absolut mest gränslösa kriminella girighet. En kriminalitet som rent rättsligt borde rendera oerhört hårda straff. Men då behövs ett folkligt tryck underifrån. Den under kapitalismen ständigt aktuella parollen ”Klass mot klass!” har aldrig i modern tid varit mer aktuell. Ett första steg är att återigen väcka frågan om ett förstatligat banksystem under demokratisk kontroll.

Curt Vang