nr 12, 2003

Irakkris blottar motsättningar

De motsättningar mellan Frankrike och USA som lagts i dagen, vilar på betydligt djupare grunder än åsiktsskillnader på det diplomatiska planet kring anfallet mot Irak.
En bland många orsaker till invasionen av Irak är att för den amerikanska imperialismens del utestänga alla rivaliserande europiska, ryska och kinesiska intressen från Mellanöstern och de Centralasiatiska oljefälten. Medan de olika imperialistmakterna hade ungefär samma intressen i kriget om kontrollen över Jugoslavien, så har USA:s krig mot Irak den målsättningen att just utestänga och försvaga franska/tyska och ryska intressen från regionen.

USA:s fullständiga hänsynslöshet i den imperialistiska egennyttans intresse, även mot tidigare allierade, har lett till nya spänningar i världspolitiken.

Tre motstridiga intressen finns.

• Det är för det första kontroll över olje- och gasreserverna.

• För det andra handlar det om omgrupperingarna inom de militärindustriella komplexen.

• För det tredje handlar det om valutasystemen; slaget mellan dollar och euro.

Olje- och gasreserverna
Mellanöstern och den vidhängande centralasiatiska regionen har 70 procent av världens kända olje- och naturgasreserver. Enligt USA:s högsta militärledning så är syftet "att skydda amerikanska vitala intressen i regionen - och för alltid säkra USA:s och dess allierade tillgången till Gulfens olja." Med andra ord, erövringskriget, riktar sig även mot de rivaliserande oljebolagen, exempelvis de ryska och franska som har intressen i både Irak och Iran.

Detta innebär att de Anglo-amerikanska oljemonopolen (BP-Amoco, Chevron-Texaco, Exxon-Mobil och Shell) stödda av den amerikansk-brittiska militäraxeln kommer i motsättning till den europeiska oljegiganten Total-Fina Elf och italienska ENI.

De sistnämnda har intressen i Irak, Iran och Centralasien. Alltså handlar kriget inte bara om den omedelbara tillgången till olja. Det amerikanska erövringskriget är dessutom direkt riktat mot rivaliserande europeiska intressen. Berlusconi, som uttalat sitt stöd till kriget, har genom protesterna tvingats backa några millimeter och uttalat förståelse för Påvens och Vatikanens inställning, men reträtten har även sin förklaring i att även italienska ENI riskerar att utestängas av amerikanerna.

Inte undra på att Frankrike och Ryssland satte sig på tvären gentemot USA:s krav på att dessa skulle ge grönt ljus i säkerhetsrådet för ett krig som skulle utestänga dem från Mellanösterns oljetillgångar.

Militära intressen
Medan de brittiska militär­industriella komplexen har blivit allt mer integrerade i USA, så har den fransk-tyska militära integrationen byggts upp gentemot USA:s intressen. Därav ytterligare en anledning till spänningarna mellan Berlin och Washington. Den fransk-tyska integrationen inom rymdteknik och försvarsindustri är, som bekant, direkt riktad mot USA:s dominerande inflytande i vapenhandel och rymdteknologi.

Den fransk-tyska alliansen kring militärproduktion öppnar dessutom dörren för Tyskland in i Frankrikes kärnvapenprogram. Den fransk-tyska krigsindustrigrupperingen, EADS, producerar redan olika ballistiska raketsystem, inkluderande det ubåtsbaserade interkontinentala raketsystemet, M51, för den franska flottan. Därtill skall läggas att Ryssland sökt tyska och franska partners till sin försvarsindustri.

Dollar mot euro
Till dessa motstridiga intressen skall dessutom läggas uppkomsten av euron, som på sina håll utmanar dollarn som internationellt betalningsmedel. Genom motsättningarna på energiområdet och militärområdet, så är det upplagt för konflikt mellan dollarn och euron. (Se Bertil Kilners artikel i Proletären nr 10)

Nu konkurrerar dollarn och euron gentemot varandra i en stor region som sträcker sig över Östeuropa, genom före detta Sovjetunionen, Balkan, Centralasien, Afrika och Mellanöstern.

Kontroll över de nationella valutasystemen är en del av den nykoloniala kontrollen.

På Balkan och i de baltiska staterna opererar centralbankerna som filialer med fasta växelkurser i förhållande till euron. Det innebär att deras nationella valutor binds till euron i stället för till dollarn. Dessa ländernas valutasystem kontrolleras därmed kontroll av tyska och kontinentaleuropiska bankintressen.

Generellt så dominerar euron i Tysklands intresseområden: Östeuropa, Baltstaterna och Balkan, medan dollarn dominerar i Centralasien och i Kaukasus. I de länder däremot som har militära avtal med USA, så tenderar dollarn att överflygla euron. (Enda undantaget är Ukraina).

Imperialistiskt rövartåg
"Dollariseringen" av de nationella valutorna är en av hörnstenarna i USA:s strategi i före detta Sovjetunionens södra delar. Den går ut på att underminera de lokala valutorna och ersätta dem med dollarn över ett område från Medelhavet ända bort till Kinas gräns. Det underliggande motivet är att öka USA:s politiska kontroll. Kontroll över de nationella valutorna är en integrerad del av den ekonomiska erövringen, som i sin tur är understödd av närvaron av amerikansk trupp över hela regionen.

Bortom all krigsretorik kring begrepp som "frihet", "demokrati" är den amerikanska attacken mot Irak ett imperialistiskt rövartåg som vänder sig mot folkrätten och gentemot alla folks rätt till suveränitet. Men kriget är dessutom ett krig för att stänga ute alla potentiella rivaler från Mellanöstern och Centralasien.

Erik Anderson

Skriv i gästboken   vad du tycker, eller kommentera artikeln här:

Ditt namn: 
Din e-post: