Om förändringar i världsordningen och hur dessa påverkar solidaritetsarbetet i Sverige
(Det talade ordet gäller)

En huvudingrediens i den imperialistiska propaganda som vanligt folk matas med är att demonisera de rörelser, folk och ledare som står i vägen för imperialismens herravälde.
Dessa rörelser, ledare osv tillskrivs alla onda egenskaper på det att inga tvivel skall råda om de ädla syften imperialismens maktutövning företräder. Det må sedan handla om Balkan, Afghanistan Irak eller Palestina. Det onda skall framstå som så bottenlöst ont, att inga tvivel skall råda om
att imperialismen representerar något gott.

Genom denna Hollywoodinspirerade demonisering döljs de verkliga syftena bakom imperialismen och ockupationen,
Tvivel skall tysta den allmänna opinionen till tystnad och reträtt. Att imperialismens och dess vasaller sionismens ordkrig är verkningsfullt står bortom varje tvivel. Ett exempel.

När Israel kallblodigt avrättar palestinska ledare så lyfter den svenska regeringen knappt på ögonbrynen och den svenska regeringen betraktar absolut inte Israel som terroriststat, trots avrättningspolitiken, som hittills kostat över hundra palestinska ledare livet. Och som utan tvivel är statsterrorism.

Men när palestinska patrioter skjuter en minister i israeliska
krigskabinettet, ökänd för sin extremism och för sin ambition att gå ännu hårdare fram i kriget och en fördrivning av palestinierna, så stämplar hela det svenska etablissemanget omedelbart PFLP som en "terroristorganisation", som ett eko av USA och EU.

Det hör med att imperialismen i dess olika former i olika historiska skeenden alltid stämplat folk som kämpat för sina folks befrielse för just terrorister. Här i Europa kallade de nazistiska ockupanterna de motståndsmän som gick till
attack mot ockupationens intressen för just "terrorister". Den amerikanska våldsmaskinen i Vietnam kallade de vietnamesiska patrioterna för "Vietcongterrorister" allt medan vietnamesiska barn brann i napalm, bombade av världens mäktigaste terroriststat nummer ett - USA.

Här i Sverige så kallades ANC i Sydafrika, av olika reaktionära element för just terrorister. Alltså inget nytt under solen och som våra arabiska vänner vet från sin egen historia så kallade fransmännen de algeriska frihetskämparna på 50- och 60-talet för terrorister styrda av Gamal Abdel Nasser från Egypten.

Men styrkeförhållanderna i världen ser annorlunda ut än under åttiotalet. Ett parti som kpmlr kunde då på 80-talet öppet stödja den palestinska motståndskampen, vi kunde materiellt och finansiellt stödja befrielserörelser runtom i världen. ANC Sydafrika, ZANU i Zimbabwe, El Salvador , Sandinisterna, Vietnam givetvis, och PFLP.

Men i dagens situation är det regel att de rörelser som inte låter sig följas av den lokala reaktionens och imperialismens diktat förr eller senare hamnar på USA:s och därmed på EU.s terroristlista. Visst kan man säga att EU är det mindre onda än USA, men att ha några illusioner om EU som vänner till det palestinska folket tror vi från vår sida är ett misstag. Sammansättningen av EU:s terrorlistor är iögonfallande lika de amerikanska.

Vad imperialismen, med USA i spetsen vill är att hela tiden vidga terroristbegreppet, inte utifrån någon juridisk prövning utan utifrån rent politiska bedömningar. Det är den amerikanska världsdiktaturen som bestämmer vad som skall stå i terrorlistorna och vasallerna i EU och därmed Sverige
följer diktaten in i minsta detalj.

Tillförandet av den ena efter den andra organisationen på USA:s EU:s och FN sanktionslistor är en parodi på allt vad juridik heter. Här styr den amerikanska imperialismen över den europeiska. Först bestämmer sig Colin Powell att den eller den är terrorister, sedan tar det högst några dagar så
antas de amerikanska tilläggen till terrorlistorna av lydstater som England och Nederländerna som får övriga EU med sig i de absurda terroriststämplingarna. När EU:s ministerråd väl fattat ett beslut på amerikansk order så har Sverige bara att lyda. Därmed har det svenska etablissemanget upphävt sin egen suveränitet.

Det här med suveränitet, här kunde USA hålla en svensk medborgare, Ahmed Ghazali, fängslad i två och ett halvt år på den amerikanska Guantanamobasen under vidriga förhållanden och den svenska regeringen är pinsamt försiktig.
Inga anklagelser, inga bevis, har kunnat framläggas mot Ghazali. Sedan släpps han och den svenska regeringen är i det närmaste knäpptyst. Inte en endaste officiell protest. Skall inte en regering skydda sina medborgare när de
fängslats utomlands? Vi bara undrar.

Åhörare, nu är det här med att kallas terrorist inte heller något evigt epitet, när de geopolitiska övervägandena så kräver.

Den svenske författaren Strindberg skrev för 100 år sedan boken "Liten katekes för underklassen". Strindberg ställde frågan "när blir en revolution laglig?" Och han svarade själv:
"Det är när den segrar."

Med en parafras hade han lika gärna kunnat säga "när blir en nationell befrielsekamp laglig?"
Det är när den segrar. I alla fall i Sydafrika och Vietnam.

Mandela kallades för kommunist, terrorist av reaktionära krafter här i Sverige på 60-, 70- och 80-tal. När diskussionerna om bojkott av Sydafrika var som mest intensiva i mitten av 80-talet kallade det nuvarande socialdemokratiska kommunalrådet här i Göteborg, Göran Johansson, ANC för en isolerad studentklubb i London.
I dag står dignitärerna i kö för att få tid hos Nelson Mandela. Nu är det väl inget självändamål för en befrielseledare att uppvaktas av olika statsmän och dignitärer men säger ända en hel del om hur tiderna och benämningarna förändras alltefter de geopolitiska prioriteringarna.

Men för att återgå till dagens situation.Terroriststämplingarna handlar som sagt var inte om juridik utan det handlar om en politisk demoniseringskampanj i mycket bestämda syften.

Det tar inte många veckor innan något verkställs först i USA för att sedan antas av de amerikanska lydstaterna i EU.

Ett exempel som inte direkt berör Palestina men som är typiskt för hur gången är angående terroriststämplingarna. Det gäller terroriststämplingarna av Filippinska Kommunistpartiet/Dess väpnade gren Nya Folkarmén samt
paraplyorganisationen NDF:s nationellt demokratiska frontens politiske rådgivare professor Jose Maria Sison. Den 9 augusti 2002 sade Collin Powell att USA betraktar Filippinska Kommunistpartiet som utländsk
terroristorganisation. Tre dagar senare fick professor Sison, som bor i Holland sedan 1987 som politisk flykting, stämpeln "Speciellt utpekad global terrorist" av USA.

På den amerikanska listan finns över 300 individer och någon form av organisationer. Inte bara politiska organisationer och väpnade grupper utan även banker och andra penninginstitut, hjälp och stödorganisationer, telefonbolag, internet och datafirmor, byggfirmor och konstigt nog ett bageri (al Hamati sötsaksbageri i Yemen) .

Som sagt - USA stämplade professor Jose Maria Sison som terrorist den 9 respektive 12 augusti 2002. Sedan tog det inte ett dygn innan den nederländska regeringen satte upp Sison på sin terrorlista: Sedan tog det två dagar så hade den andra amerikanska pudeln i Europa, England, gjort samma sak och sedan den kanadensiska regeringen den 29 augusti några dagar senare Australien.Processen slutfördes den 30 oktober när EU:s ministerråd beslutade att stämpla Sison som terrorist den 30 oktober. Från Powells första uttalande den 9 augusti till EU:s beslut tog det alltså mindre än veckor för att alla EU-länderna skulle göra Powells diktat till sina...

EU:s "terrorlagar" är en parodi på juridik. Vem som skall stämplas som terrorist beslutas efter diskussioner och förhandlingar mellan EU:s utrikesministrar och under USA:s överinseende. Allt sker utan någon som helst juridisk undersökning, fastställande av bevismaterial, förhör och annat som hör till. Här pratas det i offentliga och högtidliga sammanhang om "rättstatens principer", den "västerländska rättsuppfattningen" och annan skåpmat. Godtycket är skriande och hyckleriet uppenbart.

I EU:s "gemensamma ståndpunkt" kring definitionen av terrorism nämns handling som ska "injaga skräck i befolkning" eller "omfattande förstörelse av regeringsanläggning, infrastruktur (osv)".

Men detta är vad den israeliska staten ägnat sig åt i decennier, men när det svenska etablissemangets politiker svarar på frågan ifall inte Israels politik är statsterrorism svarar de unisont och upprört över att så inte är fallet.

På samma sätt som den europeiska överheten förfasade sig över den algeriska frihetsrörelsens aktioner mot de franska kolonialisterna på 50- och i början av 60-talet så förfasar sig det rasistiska svenska etablissemanget sig över det som kallas självmordsbombningar. När vårt parti i det lokala parlament jag själv sitter i så hade vi motionerat om kommunal bojkott av israeliska produkter. Kommunerna köper in stora mängder livsmedel.I ett försök att komma undan sakfrågan, den om ockupationen, så började
moderaterna alltså det konservativa partiet i stället fråga mig hur vi ser på självmordsbombare.

Jag svarade, ironiskt fast med en underton av allvar att det vore ju mycket bättre ifall palestinierna åtminstone hade samma vapenarsenal som Israel. Alltså F-16-plan och Apachehelikoptrar så att palestinierna kunde föra krig på
samma "civiliserade" sätt som israelerna gör med hjälp av helikoptrar och avancerade flygplan. Detta fick det moderata kommunalrådet att gå i taket och nästan få andnöd, men varför förneka det palestinska folket rätten till samma
vapen som den israeliska ockupationsmakten har. Allt annat är ju rasism poängterade vi från kpmlr i kommunfullmäktigedebatten.

När den vietnamesiska frihetskampen pågick och penninginsamlingar skedde till denna kamp, skedde penningöverföringar till dåvarande FNL:s kontor i Prag.
Detta polisanmälde konservativa studentförbundet på 60-talet. Penningöverföringen föranledde ingen polisåtgärd utan sågs som ett utspel från en bestämd högerfalang i svenska samhället.

Hade den vietnamesiska frihetskampen, som terrorstämplades av USA, skett i dag så hade den reaktionära studentklubbens ståndpunkt varit allmän lag. Med de ändrade styrkeförhållandena i världen och USA:s ökande makt så skulle de dåvarande FNL-grupperna, översatt till dagens situation, åtalas som stödjande terrorism.

Därför är läget allvarligare i dag än på 60- och 70-talet när Vietnamkriget pågick. Vad är då syftet med terroriststämplingarna av genuina befrielserörelser som Hamas och PFLP, FARC och maoisterna i Nepal? Det första syftet är givetvis att stämpla all nationell och social
befrielsekamp som terrorism, helt i strid med tidigare FN-deklarationer och Genève-konventionen.

Med terroriststämpeln som motivering skall allt ekonomiskt och materiellt stöd till befrielsekampen olagligförklaras, som en följd av detta kommer övervakningssamhället att utvidgas eftersom de reaktionära lagarna måste effektueras.

Förbud mot stöd gäller inte bara väpnade grenar, eller politiska partier utan det råder dessutom förbud mot att hjälpa befolkningen socialt också.

De flesta av er känner till hjälpföreningen Emmaus Björkå.
Emmaus Björkå har sedan länge haft ett humanitärt hjälpprogram i det
palestinska flyktinglägret Shatila i Libanon. Organisationen har sedan länge samarbetat med PFLP i ett projekt för att
stödja palestinska änkor i Shatila.

I juli 2002 så uppvaktade Emmaus ordförande Christer Johansson tillsammans med barnläkaren Henry Ascher för att få en förklaring till terroriststämplingen. De förklarade att PFLP, som är del av PLO, är en del av en helt legitim
motståndsrörelse i ett ockuperat land och har därmed rätt att föra en väpnad motståndskamp enligt gällande internationella lagar. Emmaus krävde att PFLP skulle strykas från listan, men sade samtidigt att de inte kommer att bryta mot lagen för att då riskera andra utländska hjälpprojekt.

Journalisten Mattias Håkansson följde upp frågan varför PFLP hade tillförts på listan. Han ställde frågan till Anders Kruse, högsta juridiskt ansvarig i det Svenska utrikesministeriet. Kruse förklarade att den Svenska regeringen inte var redo att diskutera orsaken till besluten att tillföra PFLP och andra palestinska befrielseorganisationer på listan.

"- Detta är en principiell fråga. Bakom beslutet ligger pågående undersökningar och annan information vi fått som inte kan göras offentliga. Det finns ett regelverk och EU följer detta. Men vi kan inte offentliggöra den underliggande informationen och vi vill inte offentliggöra hur vi fått denna
information."

Smaka på dessa ord, här har vi en talesman för det offentliga Sverige som inte med ett endaste ord kan motivera varför PFLP är satt på EU:s terrorlista. Han kan ju inte redogöra för någonting. Men när de hycklande liberalerna i TV och
på tidningarnas totalitärt likriktade ledarsidor så stämplas PFLP och andra palestinska organisationer som Hamas som terrorister med hänvisning till EU:s beslut och som det svenska utrikesdepartementet och inte heller EU eller USA
inte med ett endaste ord kan försvara. Den borgerliga monopoltidningen GP:s ledarredaktion skrek för några dagar sen att denna konferens var en terroristkonferens och kommunen och staten skulle vidtaga åtgärder och dra in all stöd. Det intressanta var att ledarskribenterna inte med ett endaste ord nämnde att konferensen handlar om Palestina och Israelkonflikten. Utan bara löst bludder om terroriststämplade organisationer för att folk inte skall göra
någon anknytning till den genuina befrielsekampen i Palestina utan till attackerna i New York 2001 och gisslandramat i Beslan. Allt medvetet och demagogiskt.

Så till en tredje punkt av effekterna av terroriststämplingen.
Genom att terroriststämpla befrielserörelser så vill de härskande klasserna
slå mot alla de progressiva rörelser som på något sätt stödjer
befrielsekampen. Jag vill ge några handfasta exempel. Inför turerna av denna konferens så hotade den socialdemokratiska nämndsordföranden att KPML(r) RKU
och Proletären FF skall vara väldigt glada att överhuvudtaget få hyra lokaler i Göteborgs kommun efter som vi har kontakter med terroriststämplade rörelser.Därför ingår terroriststämplingen i en reaktionär offensiv mot alla
progressiva organisationer. Även socialdemokraterna är med i denna offensiv men värst är det svenska liberalerna, kristdemokraterna och moderaterna. Attackerna gäller inte bara befrielserörelser som för väpnad kamp, när förre
talaren här i dag, Patrik Paulov, talade på Skåne Socialt Forum i Lund maj månad till stöd för den progressiva processen i det latinamerikanska landet Venezuela så krävde två folkpartistiska riksdagsmän att Lunds kommuns
ekonomiska bidrag till Skåne socialt Forum skulle dras in eftersom Patrik Paulov talade väl om en "folkförtryckare som Chaves" och Skåne Socialt Forum blev anklagad för att bjuda in diktaturkramare.

Förr hette det att liberaler är för tolerans och åsiktsfrihet, i alla fall så stod det så i skolböckerna, men dagens liberala maffia i Folkpartiet är det mest förbudsivrande partiet vi har i svensk politik.

För att fortsätta att exemplifiera. Terroriststämplingen av den palestinska motståndskampen används dessutom som en ursäkt till att motsätta sig alla former av dialog med arrangörerna av denna konferens. Tre borgerliga partier i Göteborgs kommunfullmäktige, moderaterna, folkpartiet och kristdemokraterna har krävt att Göteborgs kommun skulle stoppa denna konferens i kommunens lokaler. Men när arrangörerna ville ha en demokratisk dialog med kommunalråden från dessa partier så avböjde dessa med att arrangörerna skulle vara våldsanhängare och ha kontakter med "terroriststämplade organisationer". Och i TV har borgare sagt att alla bidrag till PFF skall stoppas.

De ynkliga borgerliga krafter som gapar sig hesa och skriker på förbud är så ynkliga, ja så skamligt ynkliga att de inte vågar ta en hederlig dialog och diskussion med arrangörerna av denna konferens.

För er som är unga och som är här idag, en del av er kanske första gången på en internationell solidaritetskonferens är det här med turbulens runt en konferens något nytt. Men det här med turbulens kring konferenser är inget nytt. När Russeltribunalen kring de amerikanska krigsförbrytelserna i Vietnam skulle hålla sitt möte i Stockholm 1967 skrek borgarna sig hesa och krävde att konferensen skulle stoppas. Precis som Frankrike, efter amerikanska påtryckningar hade stoppat den, Landets dåvarande socialdemokratiske
statsminister Tage Erlander sade att det var skam att tribunalen kom till Sverige. Men de demokratiska krafterna segrade och Russeltribunalen kunde presentera sina bevis angående de amerikanska krigsförbrytelserna trots
borgarpressens hetskampanjer. Historien visade sedan att USA begick fruktansvärda förbrytelser i Vietnam.

Åhörare, nu gäller det för alla demokratiska krafter i Sverige att gå till storms mot den svenska statens anpassningspolitik gentemot den amerikanska våldsdiktaturen. Denna kamp mot den absurda terror lagstiftningen kräver mobilisering av alla krafter som kallar sig alternativa och demokratiska i
synnerhet miljö och vänsterpartiet. Det gäller även partier som sitter i riksdagen. Vi kan inte låta en främmande makt som USA diktera i världen vilka som skall kallas terrorister och inte. Vi måste gå till kamp mot den imperialistiska lögnmaskinen och hävda varje undertryckts folk rätt att göra motstånd helt i enlighet med Genèvekonventionen och FN: s tidigare deklarationer.

Tack för ordet.

Skriv i gästboken   vad du tycker, eller kommentera artikeln här: