Irak, ockupationens blodiga logik.
Som väntat var den amerikanska imperialismens svar på den
folkliga befrielsekampen i Irak att sätta igång ett antal grymma
bestraffningsoperationer mot ett folk som inte vill låta sig kuvas
av de amerikanska oljemiljardäerna och dess militärapparat.
Med hjälp av helikoptrar, attackplan, tanks och till tänderna
beväpnade amerikaniska soldater har ockupationsmyndighetern lagt
en järnring kring den hjältemodiga staden Falluja medan fortsatta
bestraffningsaktioner fortsätter gentemot de fattiga sluminnevånarna
i det shiit- dominerade Sadr city i östra Bagdad. Sjukhuskällor
i Falluja rapporterar om hundratals döda civila, däribland 200
kvinnor och barn. Hem har utsatts för artilleri beskjutning och plan
har bombat religiösa byggnader.
I USA säger nu majoriteten att den är kritisk hur situationen
utvecklas, men här får man ta dessa siffror med en nypa salt.
I dessa opinionssiffror finns även de som anser i chavunistisk anda
att än mer eldkraft skall sättas in gentemot det irakiska folket.
Inflytelserika kommentatorer i amerikanska media kräver mer våld
och mer undertryckande av det irakiska folket. En kommentator, George
Will i Washington Post krävde förra veckan att ” För
varje dörr som slås sönder, för varje civil person
som råkar dödas och det kommer vara många, så måste
USA i kriget mot milismännen göra det som varje ockupationsregering
måste göra: nämligen att ge sig rätten att monopolisera
våldet.”
De före detta rådgivarna till Bush och Reagan , David Rivkin
och Lee A. Casey uppmanar till snabbetablerandet av militärtribunaler
som omgående kan verkställa dödsdomar. Exempel måste
statueras och allt annart är att visa svaghetstecken inför ”terroristerna”
säger dessa opinionsbildare i Washington Post.
Dessa hysteriska rop på hämnd från imperialismens huvudstad
är en exakt kopia på de blodtörstighet som fanns hos de
franska kolonisatörerna när dessa genomförde straffexpeditioner
i den algeriska frihetskriget mellan 1957-1962 då en miljon människor
dog.
Även om ingen öppen fascism härskar ännu i USA så
går den amerikanska utriksespolitiken i alltmer fascistisk riktning.
Försöken att ta kontroll över den irakiska oljan och stöpa
om hela mellanöstern i enlghet med de amerikanska oljemonopolens
vilja kan i längden endast ske genom invasioner, ockupationer och
naket terroristiskt våld. Det är den oundvilkiga logiken i
den amerikanska imperialismens krav på världsherravälde.
När motståndskampen växer så växer blodtörsten
hos ockupationsmaktens militärer. Den amerikanska militärmakten
kommer att ta till allt mer grymma metoder. Metoder som påminner
om nazisternas i Balkan och Östeuropa under andra världskriget.
Den brittiske historiken Mark Mazover om den nazistiska ockupationen av
Grekland 1941-44 att tyskarna i avsaknad av någon strategi att bemöta
den kommunistiska motståndsrörelsen började beskjuta civila
som kompensation för tyska förluster. Den tyska ockupationsmakten
kallade de grekiska motstånds kämparna för ”terrorister”
(känns ordet igen?) och deklarerade att ”terror skall mötas
med terror” I slutet av andra världskriget resonerade den frusturerade
nazistledningen att för var och en dödad tysk soldat så
skall 50 till 100 ur en upprorisk befolkning dödas. I dagens Irak
utvecklas ockupationen i samma riktning som alla imperialistiska ockupationer
utvecklas. Nazisterna praktiserade kvoten 50 till 100 döda för
var och en dödad tysk i en rad uppmärksammade massakrer under
andra världskriget. Samma makrabra kvot är den amerikanska imperialismens
målsättning när det gäller att kollektivstraffa Fallujas
befolkning. Fast nu med än högre kvot. För fyra dödade
legosoldater har 600 Fallujabor dödats i den pågående
amerikanska koloniala straffexpeditionen.
En brittisk officer i Irak medgav att den amerikanska militären betraktar
irakierna som ”untermenchen” ett uttryck som användes
av Hitler för att beteckna ”undermåliga” raser
som Slaver, judar och zigenare.
2004-04-13
Erik Anderson
Skriv i gästboken
vad du tycker, eller kommentera artikeln här:
|