Rikare kommuner måste ta sitt ansvar.

 
Även om vissa undantag finns är det i huvudsak fattigare landsbygdskommuner som i förhållande till sin folkmängd tar emot fler flyktingar och nyanlända än vad betydligt rikare kommuner gör.

Bosättningslagen från förra året skulle råda bot på detta och göra mottagandet jämnare mellan olika kommuner, men lagen fungerar inte.

De kommuner som tagit emot flest flyktingar de senaste åren är fortfarande hårdast utsatta. Kommuntidningen Dagens Samhälle har med Migrationsverkets siffror som grund listat 15 kommuner som inte skulle behöva ta emot fler nyanlända, eftersom de med råge redan fyllt sin kvot, men som fortsatt tvingats ta emot ett stort antal.

Av dessa 15 listade kommuner i landet är hela sju stycken småländska landsortskommuner.

De är Nybro, Hultsfred, Lessebo, Nässjö, Högsby, Markaryd och Sävsjö.

Även kommuner som Gislaved och Eksjö har tagit emot många, medan de kommuner som har haft lägst mottagande är i stort desamma år från år. Oftast rikare kommuner.

Då pratar vi inte bara om exklusivt rika kommuner. Även expansiva regioncentran runtom i landet tar emot betydligt färre nyanlända än vad landsortskommuner i samma län och regioner tvingas göra.

Siffrorna gällande Småland är talande: Regioncentran som Jönköping, Kalmar och Växjö, i förhållande till sin folkmängd, tar emot en bråkdel av vad utsatta landsortskommuner här i Småland gör. Medan en kommun som Hultsfred och dess socialtjänst går på knäna så tar Kalmar emot endast en bråkdel i förhållande vad Hultsfred gör. I Kronobergs län tar Lessebo kommun emot mångdubbelt fler än Växjö och här i Jönköpings län tar Jönköping och dess kringliggande förorts kommuner som Mullsjö och Habo emot betydligt färre nyanlända än vad Nässjö, Sävsjö, Eksjö och Gislaved tvingas göra.

Bosättingslagen måste skärpas så att flyktingmottagandet blir jämnare fördelat mellan kommunerna. Även rikare kommuner måste ta sitt ansvar.

Erik Anderson, kommunfullmäktigeledamot för Kommunistiska Partiet, Gislaved.