Pigavdraget bara för rika
I flera inlägg i VN den senaste tiden har den moderata
riksdagsledamoten Magdalena Andersson propagerat för och lovordat
det nyligen införda avdraget för hushållsnära tjänster
- i folkmun även kallat pigavdraget.
Bland många andra dumheter menar Magdalena Andersson att avdraget
gynnar jämställdheten. Låt oss därför se hur
det står till med den saken i verkligheten. Eftersom Danmark och
Finland är de enda länder som utvärderat sina system med
en samhällsekonomisk analys använder jag dem som exempel.
En inte alltför gammal rapport från svenska Konjunkturinstitutet,
där man har utvärderat det finska systemet med skattereduktion
för hushållsnära tjänster (som infördes 1997),
berättar att skattereduktionen främst används av personer
med årsinkomster över 360 000 kronor. Att det är främst
välbärgade som kommer att ha råd att nyttja systemet visar
även den undersökning som Riksdagens utredningstjänst,
RUT, nyligen gjorde. RUT kommer fram till att man måste tjäna
minst 53 760 kronor i månaden för att överhuvudtaget tjäna
något på avdraget. Gör man inte det blir det billigare
att själv gå ner i arbetstid för att städa eller
passa barn, visar undersökningen. Jag förmodar att inte ens
Magdalena Andersson med sin riksdagslön kommer upp i sådana
fantasisummor! Bara 2,3 procent av befolkningen tjänar nämligen
så mycket, av dessa är endast 17 procent kvinnor. Och myten
att pigavdraget leder till ökad sysselsättning slår det
ekonomiska forskningsinstitutet LTT-Tutkimus Oy hål på, i
en rapport beställd av det finska Arbetsministeriet. Effekten är
enligt forskningsinstitutet förhållandevis liten - framförallt
om man tittar på vad skattesubventionen kostar och på vad
dessa pengar skulle kunna användas till i stället. När
danska Familie- og Arbejdslivskommissionen presenterade sin utredning
i maj i år, handlade ett av förslagen om att ge skatteavdrag
på hushållsnära tjänster (som man gjorde mellan
1997- 2004). Förslaget fick dock ett ljumt mottagande och ingen i
Danmark vill längre återinföra systemet. I Danmark har
kritiken mot avdrag för hushållsnära tjänster främst
handlat om att det var just välbärgade som nyttjade systemet.
Många politiker ansåg att dessa kunder inte behövde få
statliga subventioner, till något de faktiskt hade råd att
betala. Dessutom var det jäkligt dyrt för statsbudgeten. Från
att ha kostat tre-fyra miljoner danska kronor under det första året,
steg utgiften till 600 miljoner årligen, när det var som populärast.
Vanliga arbetare fick alltså betala in skattepengar för att
det allra rikaste samhällsskiktet skulle få skattelättnader
för sin "piga"!
Förövrigt, vem ska städa städerskan/städarens
hem efter en lång dag på arbetet med en verkade rygg och en
låg lön? Och på vilket sätt är ovannämnda
exempel bra för jämställdheten Magdalena Andersson? Vi
är nog många som undrar .
2007-07-28
Erik Anderson Kommunistiska Partiet - Gislaved
|