USA byter lakejer i Georgien.


I lördags stormade demonstranter parlamentet i Georgiens huvudstad Tbilisi, som var samlat till sitt första möte sedan det omstridda parlamentsvalet den 2 november. En oppositionspolitiker proklamerade sig som president. Presidenten Sjevardnadze proklamerade undantagstillstånd men gav på söndagskvällen upp och avsvor sig presidentposten.

Oppositionen beskyllde Edouard Sjevardnadze för valfusk samtidigt som det amerikanska utrikesministeriet stödde anklagelserna. Enligt olika källor har USA pumpat in miljontals dollars till oppositionen. På samma sätt som man pumpade in pengar inför valen i Jugoslavien. Det tog inte lång stund innan både EU och USA förklarade sitt stöd till sina nya lakejer.

Sjevardnadzes valallians För det Nya Georgien blev i det omtvistade valet det största partiet med 21,4 procent av rösterna och skulle fortsatt kunnat styra med Asian Abashides Demokratiska Rörelse, som med sina 18,9 procent blev näst största parti. Saakashvilis Nationella Rörelse fick enligt den officiella sammanräkningen 18,8 procent och blev tredje största parti. Hans viktigaste bundsförvant Demokraterna fick 8,8 procent av rösterna.

Omedelbart efter valet krävde oppositionen Sjevardnadzes avgång och nyval. Sjevardnadze medgav att det varit vissa oegentligheter i valet, utan för den skull accepterat beskyllningarna för valfusk, och begärde att det nyvalda parlamentet skulle sitta i en och en halv månad, tills nya val kunde äga rum. Samtidigt skulle det påstådda valfusket undersökas. 

Då Saakashvilis demonstranter i lördags stormade parlamentet, sedan de fått tillåtelse av specialtrupperna, mitt under Sjevardnadzes invigningstal så tvingades Sjevardnadze att fly hals över huvud. Den tidigare ordföranden i parlamentet Nino Burdzhanadze, som tillhör oppositionen, proklamerade sig själv som president.

Sjevardnadze proklamerade undantagstillstånd och menade att han varit utsatt för en väpnad kupp. Demonstranterna fick en tidsfrist på två dygn att utrymma parlamentet och sade till pressen att han tänker sitta sin presidentperiod tiden ut.

Sjevardnadze blev 1992 ordförande i Georgiens säkerhetsråd och blev vald till president för första gången 1995. Han överlevde två attentatsförsök. Ett 1995 och de andra 1998.


Den USA utbildade juristen Michael Saakashvili, som är USA:s nya kort i Georgien, betecknade kuppen som en sammetsrevolution. Oppositionens taktik att samla folk från hela landet för att besätta parlamentet var en upprepning av stormningen av parlamentet i Belgrad då Milosevic avsattes.

Kuppen lyckades och Sjevardnadze avgick sedan den ryska utrikesministern Igor Ivanov rykt in för att medla. Han samtalade på söndagen både med oppositionen och Sjevardnadze.

Sjevardnadze stöttades i många år av västmakterna och har genom åren fört en provästlig politik. Georgien har sökt NATO-medlemskap. Men han har samtidigt balanserat förhållandet till Ryssland. Men nu kräver USA stabilare lakejer vid rodret.

USA har över 100 militärer i landet, som skall träna georgiska militärer i ”anti-terror taktik”.
Även Ryssland har militära styrkor i Georgien, som blev kvar efter Sovjetunionens upplösning.  Denna pro-västliga kontrarevolution i kontrarevolutionen kommer att få konsekvenser för hela regionen. Georgien med sina knappt fem millioner innevånare är strategiskt placerat vid Svarta havet söder om Ryssland och norr om Turkiet. Georgien har dessutom gräns tillsammans med Armenien, Azerbadjan och Tjetjenien.

En viktig pipeline , som skall gå från fälten vid Kaspiska havet till Turkiet skall vara klar 2005.

(I dagarna under kuppförsöket slant tungan i de borgerliga media. I media hette det att Georgien var tidigare ”en välmående Sovjetstat”, med en relativt avancerad industri och med en välutbildad befolkning. Efter kuppen så hette det att folket gjort uppror mot kommunisten Sjevardnadze! )

  De 12 åren efter Sovjets upplösning har i liket med andra före detta Sovjetrepubliker i Kaukasus och Centralasien kännetecknats av en lång utförsbacke. Nu är Georgien ett av de fattigaste länderna i före detta Sovjetunionen.

Tre utbrytningar till trots, så lyckades Sjevardnadze, för en tid ge sken av att hålla att hålla samman Georgien. Hans pro-västliga linje skulle bana vägen för amerikanska och västeuropeiska investeringar. Inför presidentvalet 2000 åkte flera västledare till Georgien för att ge sitt stöd till Sjevardnadze. Den tyske förbundskanslern, Gerhard Schröder,  som även han ville bevaka sina intressen i området stödde Sjevardnadze. I ett hycklande tal, med tanke på den sociala och ekonomiska nedgång Georgien genomlevt så sade Schröder:
 ” Under Eduard Sjevardnadzes ledarskap, har ert land gjort anmärkningsvärda framsteg i att utveckla en demokratisk och konstitutionell stat. Det är en imponerande syn att se hur folk, i synnerhet unga människor, i ert land bygger upp ett civilt samhälle på Sovjetunionens ruiner.”

Även Ryssland stödde Sjevardnadze och återupptog energilevraranser inför 2000 års presidentval för att minska missnöjet samtidigt som man inte ville försämra relationerna med amerikanarna som även dom stödde Sjevardnadze.   

År 2000 år presidentval vanns av Sjevardnadze som fick 80,4 procent av rösterna mot kommunistpartiets ordförande, Dzhumber Patiashvili,  som fick 16,6 procent av rösterna.
Även detta val kännetecknades av oegentligheter, men då var Sjevardnadze fortfarande imperialismens man så imperialismen godkände valet.

                                                 *

Sjevardnadze kom att stödja den amerikanska ockupationen i Irak. Men hans imperialistiska herrar tappade tålamodet.

Georgien plågades av utbredd korruption och en gigantisk kriminalitet. Något som gör investeringar osäkra. Det har dessutom förekommit kidnappningar av västerlänningar och Georgien har på senare år inte betalat av på sin utlandsskuld. USA stoppade tidigare under året fortsatt ekonomiskt bistånd till Tbilisi.

Landet har sedan Sovjets upplösning splittrats av utbrytningar , inbördeskrig allmän oro och sociala protester.

I en uppriktig artikel, för att komma från Aftonbladet ,skriver Sture Olsson :

” Tiden har runnit ut för Eduard Sjevardnadze – USA behöver pålitligare lakejer”

” De senaste tio åren har USA gett mer ekonomisk hjälp till Geogien, räknat per capita, än till något annat land utöver Israel. Biståndet handlar knappast i första hand om att etablera demokrati- det handlar om olje- och gasledningen som påbörjats från Baku i Azerbajdzjan via Tbilisi i Georgien till Cayhan i Turkiet. Det handlar om amerikansk kontroll av Georgiens oljetillgångar, Georgiens medlemskap i Nato och amerikanska truppers tillträde till Pankisi-dalen, där man sögs bekämpa terrorister.

USA:s ambassadör i Georgien, Richard Miles, anses för ett par år sedan ha börjat bana väg för unga , oppositionella georgiska politiker. Miles har varit stationerad i Azerbajdzjan och har medverkat till att säkra USA: s oljeintressen där. Han arbetade i Belgrad och underblåste oppositionen som till slut störtade Milosevic på samma sätt som nu påminner om Sjevardnadzes fall. Han har en kort tid varit verksam i Bulgarien och banat väg för landet i Nato. Med USA:s inblandning i det geopolitiska spelet är Sjevardnadzes maktdagar till ända.”

Moren har gjort sin plikt, moren kan gå
                                                 *
Georgien kommer att gå en stormig tid till mötes. De nya lakejerna har inte det sociala stöd som dom vill påstå och Georgien kommer att bli ett spänningsfält mellan USA och ryska intressen.

 Fotnot: Sjevardnadze föddes 1928 och valdes till generalsekreterare i det  revisionistiska sovetiska kommunistpartiet 1972. På den tiden hyllade han Brezjnev med orden.” För en del människor går solen upp i öster. Men för oss, så går solen upp i norr.” I samband med Gorbatjovs tillsättande, så blev Sjevardnadze en av Gorbatjovs främsta anhängare och utrikesminister, under slagord som att ”förnya socialismen”, som ledde till Sovjets upplösning.  För Georgiens del har Sjevardnadzes linje lett till att landet nu degraderat sig till en bananrepublik styrd av den amerikanska ambassaden.          
 
25 november
Erik Anderson
Gislaved

Skriv i gästboken   vad du tycker, eller kommentera artikeln här:

Ditt namn: 
Din e-post: