Putins linje segrade i ryska valet

Det ryska dumavalet slutade med seger för det Putinvänliga partiet ”Det enade Ryssland” som fick 37 procent av rösterna. Den stora förloraren var ”Den Ryska Federationens Kommunistparti” som fick sin valmanskår halverad från valet 1999 , från 24 procent till knappt 13.
Ett annat resultat av valet  är att de nyliberalt och provästligt inriktade partierna Yabloko och Högerunionen ,SPS,  inte klarade fem- procentspärren och får lämna duman så vida inte något av dessa partier klarar av att vinna något mandat i enmandats- valkretsarna. (Se faktaruta)
 
Redan innan valet hade Den Ryska Federationens Kommunistparti med dess ordförande Zjuganov klagat över att medierna ställt sig på de Putinvänliga partiernas sida.
Anklagelserna gick ut på att inga partier utöver Putins eget parti, Förenade Ryssland och Zjirinovskijs högerpopulistiska Rysslands Liberal-demokratiska parti har fått tillträde till den statliga televisionen.

Zjuganov kritiserade också att lokala myndigheter hindrat partiet att hyra möteslokaler. Dessutom har Putins Förenade Ryssland vägrat att ställa upp i tv-sända debattmöten med oppositionspolitiker.

Efter valet kallade Zjuganov valet för en fars, med tanke på den himmelsvida skillnad i mediala resurser det fanns mellan de olika partierna i det ryska dumavalet.

Även organisationen för samarbete och säkerhet i Europa OSCE har både innan och efter valet kritiserat valkampanjen för ensidigt gynnande av Putin och hans allierade. Något som USA instämt i, eftersom de ogillar vissa av Putins åtgärder mot provästliga oligarker.

Valet gick inte riktigt västvärldens väg. Den  ryska komprador borgarklass som högerunionen och Jabloko representerar led valnederlag.

 Putin och hans stödparti Det enade Ryssland representerar  de nyrika borgarna och  som samarbetar med imperialismen när det gynnar dem utifrån den ryska borgarklassens intressen.
Men Putin representerar det skikt av nyrika borgare som vill arbeta för just ryska intressen. Hans linje är att hålla ihop Ryssland som stat, något som inte ses med blida ögon i väst. Västvärlden vill se ett fullständigt uppsplittrat Ryssland som inte skulle kunna resa sig i framtiden.
 
Från att ha spelat andra och tredje handsroll i den ryska politiken har de ”patriotiska” tendensen stärkts på regeringsnivå. Putin gjorde sig populär genom att angripa en del oligarker som förde egen utrikespolitik. I valkampanjerna har alla partier, utom de nyliberala, framfört kritik mot de sociala förhållandena i Ryssland och därmed tagit över mycket av Den Ryska Federationens Kommunistpartis och dess ordförande Zjuganovs kritik. Samtidigt har  Zjuganovs parti präglats av splittringar och avhopp. Bland annat avhopp till det ”vänsterpatriotiska” nybildade partiet ”Fosterlandet”. Partiet sägs vara skapat av Kreml  för att ta röster från kommunistpartiet. En taktik som lyckades.  

Dagens politiska Ryssland uppvisar många motstridande tendenser men några huvuddrag i Putins politik kan skönjas. 
Putins vill förhindra försvagning av Ryssland, och hindra ytterligare upplösning.  Under linjen att bygga en stark stat säger han sig vilja skapa ordning i det kaos som följde i spåren av Sovjets upplösning . Han kommer att i viss mån spela på rysk nationalism och ifrågasätta delar av 90-talets  kriminella privatiseringar.
Putin har tidigare under året sagt att storföretagen antingen skall ägas av staten eller av ”patrioter”.( Alltså av Putin närstående kapitalister och affärsmän).  Mycket av detta är vad det reformistiskt inriktade  ”Den Ryska Federationens Kommunistparti” sagt under hela 90-talet och som nu lovas genomföras men helt utan Den Ryska Federationens Kommunistparti direkta påverkan och inflytande.

Genom valresultatet i ryggen kan Putin gå till angrepp mot av befolkningen hatade oligarker. Oligarker som roffat åt sig enorma rikedomar genom utförsäljningarna den statliga egendomarna till realisationspriser.              
Hur mycket av detta ”patriotiska” program som Putin verkligen genomför, och hur mycket som var social demagogi får framtiden dock utvisa.

Men västvärlden ser med viss ovilja på den ryska utvecklingen. Att i ryska valrörelsen överhuvudtaget nämna ordet åternationalisering, om än bara för bruk i slaget om de ryska väljarna, är något som imperialismen ogillar. 
 

Fotnot:
 Den ryska Duman har 450 platser. Hälften 225 tillsätts genom  proportionerliga  val med femprocentsspärr och den andra halvan tillsätts genom val i enmansvalkretsar.
 Preliminärt Valresultat: Det Enade Ryssland 37 procent.
                  Den Ryska Federationens Kommunistparti 12,7
                  Liberaldemokraterna  11,6
                  Fosterlandet    9,7
                  Övriga 24,6
                  Mot alla partier 4,7
                  Valdeltagande 56 procent.

Fakta:
 Det ryska partiväsendet är finansierat av afförsmän och finansintressen. Detta gäller även i viss mån det socialdemokratiskt orienterade ” Den Ryska Federationens Kommunistparti”. I ryska valrörelsen framträdde partierna med ungefär samma program. Att få plats i ryska duman har i praktiken kostat mellan 70 tusen dollar upp till 300 miljoner !!
Varje kandidat måste samla ihop 200 000 signaturer. Får en kandidat inte ihop 200 000 signaturer så måste han eller hon lägga upp en avgift på motsvarande en miljon dollar.

Allunionella Bolsjevikiska kommunistpartiet bojkottade valen med motiveringen att duman för en folkfientlig politik och att den är ett organ för rysk borgarklass.    

9 december
Erik Anderson
Gislaved

Skriv i gästboken   vad du tycker, eller kommentera artikeln här:

Ditt namn: 
Din e-post: