Litauen:
Snart straffbart att kritisera jude utrotare.
I ett gemensamt uttalande från det Litauiska Socialistpartiet
och partiet ”Frontas” fördömer partierna den antikommunistiska
kampanjen från högerkrafterna i landet. En kampanj som förutom
att historierevisionistiskt jämställa kommunism med fascism
även syftar till att rehabilitera de som begick upprepade massakrer
på litauisk och polsk civilbefolkning under andra världskriget.
Den 9 juni gav litauiska parlamentet som domineras av partiet Hemlandsunionen
– Litauiska kristdemokraterna ett första godkännande av
en straff -lag som kriminaliserar sympati, förnekande, rättfärdigande
av ”folkmord utförda av kommunism och fascism.”
Det är uppenbart att fascism nämns för formens skull i
lagstiftningen. Resolutionens uppenbara syfte är står klart
när man kommer till andra delen.
Tilläggsförslagets andra del som de regerande kristdemokraterna
vill ha påfört är att kriminalisera all kritik och ”offentlig
utpressning” av de så kallade ” medlemmarna i litauerns
frihetskämpars rörelse – frivilliga kämpar, som under
åren 1944- 1953 kämpade med vapen mot den sovjetiska ockupationen”.
Tilläggen gäller paragraf 154 i straff balken och som lagts
fram av parlamentsledamöterna Paulius Saudargas och Petras Loumanas.
I tillägget stipuleras upp till tre års fängelse för
någon som förtalar medlemmar i denna rörelse.
De båda litauiska vänsterpartierna tar på det bestämdaste
avstånd de absurda försöken att jämställa fascism
och kommunism. Litauens Socialistiska Parti och partiet Frontas konstaterar
att den kommande lagstiftningen dessutom ”förbjuder att resa
tvivel om eftermälet samt att göra biografiska undersökningar
av deltagarna i den så kallade ”litauiska frihetskämparnas
rörelse, även om en stor del av dem var samarbetsmän med
nazisterna och tog del i massmord på civilbefolkning under andra
världskriget och som begick brott mot mänskligheten. När
fronten närmade sig tränades många av dem av den retirerande
nazistarmén att arbeta bakom de sovjetiska linjerna för avledningsmanövrar
och bedriva terror, vilket de gjorde under efterkrigsåren, huvudsakligen
mot civila.”
Det finns en hel del litteratur där även rena borgare inte
kan undgå att ta upp den litauiska reaktionens brott mot civilbefolkningen.
Ett exempel bland många är en
essä under temat ” Minne och dess påverkan i politisk
förändring” skriven av författarna Daniel J. Walkowitz,
Lisa Maya Knauer medger även dessa amerikanska borgare följande
om Litauern: ” Deltagandet av litauiska kollaboratörer i fängslandet
och massmördandet av judar är inte så väl artikulerat
på offentliga platser.” Författarna konstaterar att på
ett museum som ger dagens officiella syn på sovjettiden och de så
kallade motståndsmännen mot sovjetmakten 1944-1953 ”namnen
på litauer som dog i upproret mot Sovjet är inskrivna i enskilda
byggstenar på museibyggnaden. ” ../” en del av dessa
hjältar i det litauiska motståndet mot sovjetmakten har möjligen
samtidigt varit nazi- kollaboratörer som samarbetade eller tog aktiv
del i utrotandet av de judiska församlingarna i Litauern.”
( Memory and the impact of political transformation in public space, Duke
University Press 2004)
De båda litauiska partierna säger att tilläggen i strafflagen
skall ses som tecken på revanschism och fascism, som en direkt attack
mot yttrandefrihet och mänskliga rättigheter, som bör kategoriskt
fördömas. ”Ingen kan tillåta att dessa tillägg
går igenom.” De politiska partierna Frontas och Litauerns
Socialistiska Parti uppmanar progressiva organisationer, regeringar, parlament,
mänskliga rättighets organisationer att agera mot litauiska
parlamentets försök att frikänna krigsförbrytare som
begått brott mot mänskligheten.
” Vi föreslår ett omedelbart skapande av en internationell
kommission för att gå igenom alla personakter rörande
’ medlemmarna i litauerns frihetskämpars rörelse’
att undersöka var och en utan förutfattade meningar, samt att
använda information som finns tillgänglig i olika länder.
Endast genom att göra så skall vi stoppa återupprättandet
av fascism och revanchism.” , avslutar de båda litauiska partierna
sitt uttalande.
Erik Anderson,
Kommunistiska partiet, Gislaved
|