Liberalernas och Gerners dubbelspel om historien och Ingemar Reepalu.

Den proisraeliska lobbyn har inte förlåtit kommunalrådet Ingemar Reepalu (s) för hans beslut att låta förra årets Davis Cup match spelas för tomma läktare. Reepalu har utsatts för en intensiv kampanj från landets högerkrafter. Kampanjen mot Reepalu har som syfte att stämpla all kritik mot Israel som anti-semitism för att därmed tysta debatten om kolonialstatens övergrepp. Eller som Jan Gulliou skrev i söndagens Aftonblad - Hellre prata om antisemitism än om vit fosfor. Allt enligt regelboken när Israels politik kommer på tal.

I kampanjen mot Reepalu har medlemmar i ”Svenska Kommittén mot Antisemitism”, SKMA varit synnerligen aktiva. Namnet låter sympatiskt. Vilken människa med hjärtat till vänster är inte mot anti-semitism?

Men SKMA är exempelvis inte emot rasistiska utfall mot araber som även dom tillhör de semitiska folken. Så fick Erik Hörstadius uttalande från 1991 att han inte känner någonting alls för 100 000 döda araber men att han var skraj för araber passera kommitténs vakande öga utan någon protest. Men så är inte SKMA: s syfte är inte att försvara semitiska folk i allmänhet , hets mot araber får gärna förekomma enligt den liberala överklasskommittén, utan syftet är att stämpla all Israelkritik som antisemitism. Följaktligen benämns SKMA som ”vänskapsorganisation” på israeliska ambassadens hemsida.


En av många ivriga aktörer i hetsen mot Reepalu är läkaren Salomon Schulman. I samband med Davis Cupmatchen nogsamt påpekade han att Ingemar Reepalu minsann kommer från Baltikum och gav sedan på ett närmast rasistiskt sätt de baltiska folken, som folk, skulden för judeutrotningarna i Baltikum.

Ett liknande angrepp upprepades av Schulman i Expressen den 22 februari 2010 då han krävde att Reepalu skulle lämna sin post som kommunalråd i Malmö, därför att Reepalu svävat på målet då sagt följande i P1: s program Medierna ” Den judeförföljelse som tydligen fanns i ett antal baltstater under Andra Världskriget” .Denna Reepalus slarvigt svepande formulering ”som tydligen fanns” används nu i debatten för att tvinga bort honom som kommunalråd i Malmö på grund av hans Israelkritik. Men i jämförelse med den svenska statens egen sanktionerade officiella historieskrivning om Baltikum går Reepalu mycket längre i beskrivningen av judeförföljelserna än vad svenska staten gör. Utan att det väcker några protester från den proisraelska lobbyn bland liberaler, centerpartister och moderater.


För i den svenska statens och regeringens officiella version enligt ”Forum för Levande Historias” utställning om baltutlämningen år 2005, så förtigs i utställningen så gott som helt den baltiska reaktionens och högerkrafternas aktiva judeutrotningar.
Allt i syfte att skönmåla de borgerliga krafterna i Baltikum i deras antikommunistiska kamp mot Sovjetunionen.

I Miljömagasinet den 18 mars 2005 går gymnasieläraren Tord Björk på tre sidor till hårt angrepp mot den förfalskade bild som utställningen och därmed svenska staten ger om judeutrotningarna i Baltikum under kriget. ” Balternas delaktighet i judeutrotningen bortförklaras. Redan innan de dödsläger där judeutrotningen skedde industriellt i Polen startade, hade över hälften av alla judar i Baltikum massmördats. Detta genomfördes med mycket små resurser av tyska och baltiska SS-förband som också fick hjälp av frivilliga nazister som självmant satte igång judeutrotning. Vem som bar skulden för judeutrotningen framställs av utställningen som något som är höljt i dunkel. Det påpekas att lettiska SS-förband massmördat judar, men att det skett under tyskt befäl. I övrigt hänvisar utställningen till att det pågår en debatt om de egna SS-förbandens roll i dagens självständiga baltiska stater. Var de frihetskämpar i
kriget mot Sovjetunionen eller finns det anledning att rannsaka deras roll som utövare av ’eventuella övergrepp på judar’.
Utställningen får det närmast att framstå som att övergrepp på judar knappast alls förekommit annat än när tyskarna stått för det. Det utställningen till slut har att säga om balternas bidrag till den snabba judeutrotningen är: ”Den forskning som bedrivits i Baltikum, framför allt i Lettland, på ämnet sedan Sovjets sammanbrott, har haft svårt att komma med konkreta svar eftersom så få källor finns tillgängliga från tidsepoken ifråga.”
Det är en skandal att denna bild av balters delaktighet i förintelsen som en eventualitet sprids av myndigheten Forum för Levande Historia, inte minst med tanke på att utställningen ska vandra vidare till Baltikum.” (Tord Björk Miljömagasinet 18 mars 2005) . Tord Björk är ingen kommunist men är hederligt upprörd över svenska statens officiella historieförfalskning.
Nu kommer vi till det intressanta; framträdande med - författare till utställningens texter, som förnekar den lokala baltiska reaktionens roll i judeutrotningarna är ingen mindre än Kristian Gerner, ledande medlem i Svenska Kommittén mot Antisemitism och som tidigare valts till ordförande i SKMA. Liksom Gerner är ivrig anhängare av rasiststaten Israel är han lika mycket en fanatisk anti-kommunist.

Således laborerar våra liberaler och svenska staten med Kristian Gerner i spetsen med två olika historieskrivningar om Baltikum beroende på inom vilken kontext den officiella historieskrivningen skall framföras.

1. Inom den anti-kommunistiska kontexten förnekar den ledande medlemmen i Svenska Kommittén mot Antisemitism, Kristian Gerner den lokala baltiska reaktionens roll i judeutrotningarna allt för att framställa den baltiska reaktionen i så positiv dager som möjligt i motsättningen till Sovjetunionen.

2. Men samma Gerner tillhör, tillsammans med Salomon Shulman och andra, just den pro-israeliska lobby som på ett rasistiskt och kollektivt sätt i Israeldebatten skuldbelägger de europeiska folken och baltiska folken i synnerhet för judeutrotningarna. Allt i syfte att framkalla kollektiva skuldkänslor i den allmänna opinionen, och lösningen inom denna proisraeliska propagandakontext är enligt lobbyn att stödja kolonialstaten Israels rätt att i dag fördriva och förtrycka palestinierna, ett folk som inte hade ett dugg med nazismen att göra.

Så ersätts en historisk kuliss med en annan och liberalerna kräver total lydnad för båda versionerna, beroende på i vilket sammanhang propagandan skall riktas. Men om Gerners förnekande av den baltiska reaktionens i andra världskriget roll har Salomon Shulman inget att säga.

Erik Anderson


Skriv i gästboken vad du tycker, eller kommentera artikeln här:
Här skickar du kommentaren till Webmastern
Ditt namn: 
Din e-post: