Etablissemanget i Gislaved skuldbelägger de som vill ha kvar simhallarna i kommunen och sätter dessa mot vården av gamla och sjuka. Det är ett ruttet spel vi bevittnar |
| I samband med den politiska diskussionen kring simhallar, skolor och vård- institutioner sägs att samhället inte längre har råd med en rad verksamheter som tidigare ansågs givna, som exempelvis tre simhallar. Samma år som storkommunen Gislaved bildades 1974 var BNP per capita i Sverige 216 100 kronor i fast penningvärde, då det exempelvis ansågs viktigt med tre simhallar. Nu 40 år senare är BNP per capita 403 700 kronor, enligt Näringslivets ekonomifakta. BNP är det samlade värdet på varor och tjänster som produceras under ett år. Även om siffrorna för Gislaveds kommun kan skilja sig marginellt så anser kommunfullmäktiges majoritet att kommunen inte har råd med mer än en simhall trots att samhället per person blivit 86 procent rikare! Det hela handlar om hur samhälles tillgångar fördelas, med en rimlig fördelningspolitik, har Gislaved råd att både renovera och behålla kommunens alla tre simhallar. Men både socialdemokratiska och borgerliga regeringar har sänkt skatterna, främst för de rika, i en sådan omfattning att kommunernas ekonomiska förutsättningar gentemot statsmakten försämrats. Hade dessa pengar som nu gått till statliga skattesänkningar istället gått till att förbättra kommunernas ekonomi hade vi inte behövt ha dessa nedskärningsförslag. I stället skuldbelägger det politiska etablissemanget i Gislaved demagogiskt de som vill ha simhallarna kvar och sätter dessa mot vården av gamla och sjuka. Det är ett ruttet spel vi bevittnar. |
| Erik Anderson, Gislaved Ers fullmäktige, KP. |
|
Skriv i gästboken vad du tycker, eller kommentera artikeln här: |