Hello, my name is garyS from [Small Team of Experts]

We make electronic music!
If you are interested in our music, please visit us at:

http://www.stoexperts.com/mp3
or
http://www.stoexperts.de/mp3
 

Lots of music to download for free!
 

Greetings from
[Small Team of Experts]

--------------------------------------------------------------------------------
Namn Observatör
Stad Gislaved
Skickat 12.53 - 25/12

Här är ytterligare en artikel från Dagens Arbete.
Något att läsa för totalt ignóratna borgare:
"'Blanda inte lönsamhet och produktivitet!'
Tyska däcktillverkaren Continental lägger ner Gislavedsfabriken som är dubbelt så lönsam som resten av koncernen. 

Varför, Andreas Meurer, informationschef på Continental? 

- Branschen lider av överkapacitet och Gislaved är en liten fabrik som ligger i Västeuropa där kostnaderna är höga. 

Men hälften av Gislaveds produktion - vinterdäcken – ska ju flytta till Tyskland där lönerna är 20 procent högre. 

- Vi har ledig kapacitet i våra tyska anläggningar, därför passar det bra. 

Det officiella skälet för Continental att lägga ner Gislaved är att "höja vinsten och effektiviteten" – eller hur? 

- Ja, det måste vi göra eftersom det råder överkapacitet med hård prispress i vår bransch. 

Men Gislaved är ju en lönsam fabrik. Under 90-talet låg den genomsnittliga vinstmarginalen på hela 8,6 procent. 

- Vem har sagt det? 

Det framgår av årsredovisningarna. 

- Man kan inte blanda ihop lönsamhet och produktivitet. Våra åtgärder syftar till att höja produktiviteten. 

Gislaveds vinstmarginal är nästan dubbelt så hög som Continentals – 8,6 för Gislaved mot 4,6 för hela Continental. Hur kan man då påstå att lönsamheten ska öka ("improve the profitability") genom att lägga ner en fabrik som är dubbelt så lönsam som resten av koncernen? 

Där bryts samtalet med Continentals informationschef Andreas Meurer. Vi ringer upp igen, men telefonen är avstängd. En inspelad kvinnoröst från den tyska teleoperatören upplyser att det för tillfället inte går att nå det önskade numret. 

Meurer har via fax tagit fått telefonnumret till Dagens Arbetes redaktion, men inte hört av sig.
 

HARALD GATU (2001-12-21) 

--------------------------------------------------------------------------------
Namn Observatör
Stad Gislaved
Skickat 12.50 - 25/12

Totalt okunniga människor typ "Anti-kommunist" påstår att Gislaved Däck inte var lönsam. Detta är en stor lögn värdigt högerextremistiska borgare i Folkpartiet.
Här är ett utdrag från Dagens Arbete:

"Gislaved Däck AB extremt lönsamt
I juli läggs Gislavedsfabriken ned. Vinsten och effektiviteten ska därmed öka enligt den tyska ägaren Continental. Men Gislavedfabriken är extremt lönsam. Den är nästan dubbelt så lönsam som hela Continental-koncernen. 

Det visar Dagens Arbetes granskning av Gislaved Däck AB och Continental. 

Under hela 90-talet har Gislavedsfabriken varit en vinstmaskin för Continental. Mellan 1991-99 uppgick vinstmarginalen – vinstens andel av försäljningen – till i snitt 8,6 procent. Det är en mycket hög siffra. 

Gislaveds vinstmarginal var under 90-talet nära dubbelt så hög som för hela Continental-koncernen. Continentals vinstmarginal uppgick under samma period till i snitt 4,6 procent. 

Under hela 90-talet var Gislaveds lönsamhet till och med bättre än decenniets guldkalv, Ericsson, vars lönsamhetsproblem började först i fjol. Mellan 1991-99 hade Ericsson en genomsnittlig vinstmarginal på 6,1 procent mot Gislaveds 8,6. 

Inte ens under Ericssons gyllene år 1995-99 klår man Gislaved: 8,4 för Ericsson, 10,1 procent för Gislaved. 

Ett annat mått på lönsamhet är avkastning på arbetande kapital. Gislaved når under 90-talet upp till det imponerande snittet på 22 procent – Ericsson 16. 

Det finns mycket pengar i Gislaved. Soliditeten är ett mått på ett företags ekonomiska motståndskraft och förmåga att expandera. Över 30 procent är bra – Gislaveds soliditet uppgår till hela 66 procent. Sedan mitten av 90-talet har soliditeten legat kring 60 procent och över. 

Under 90-talet har investeringarna utgjort cirka 4 procent av omsättningen. En normal siffra för bilindustrin, men låg för processindustrin dit Gislaved på sätt och vis också hör. 

Hade en större del av inkomsterna gått till investeringar hade Gislaved sannolikt stått starkare idag. Däcktillverkningen flyttas delvis till Tyskland där Continental har en fabrik som klarar av att tillverka dubbelt så många däck (8 miljoner) som Gislaved. 

Gislaveds vinster har delvis låsts in i företaget – i den senaste årsredovisningen framgår att 312 miljoner kronor ligger orörda. Men en del av vinsten har också vandrat vidare till Tyskland i form av "lån". 

I stället för att dela ut en del av vinsten till Continentals aktieägare har Gislaved – sannolikt av skatteskäl – tvingats "låna" ut pengar till Continentals ägare. 

Gislavedsfabriken har idag en fordran på Continental på 358 miljoner kronor. Pengar som Gislaved knappast kommer att få se. 

Att pengar flyttats från Gislaved till Continental i form av "lån" hindrar inte att aktieutdelning skett. 

1995 delade företaget ut 235 miljoner kronor till aktieägarna. Det var betydligt mer – drygt en och en halv gånger mer - än den redovisade vinsten det året på 147 miljoner kronor.
 

HARALD GATU (2001-12-21)" 
Sådan är sanningen . Vad vet anti-kommunister om lönsamhet? Ingenting. När Dagens Arbete ringer upp direktörerna i Tyskland slänger de på luren. De vill inte ta någon debatt.

--------------------------------------------------------------------------------
Namn Observatör
Skickat 12.49 - 25/12

Totalt okunniga idioter typ "Anti-kommunist" påstår att Gislaved Däck inte var lönsam. Detta är en stor lögn värdigt högerextremistiska borgare i Folkpartiet.
Här är ett utdrag från Dagens Arbete:

"Gislaved Däck AB extremt lönsamt
I juli läggs Gislavedsfabriken ned. Vinsten och effektiviteten ska därmed öka enligt den tyska ägaren Continental. Men Gislavedfabriken är extremt lönsam. Den är nästan dubbelt så lönsam som hela Continental-koncernen. 

Det visar Dagens Arbetes granskning av Gislaved Däck AB och Continental. 

Under hela 90-talet har Gislavedsfabriken varit en vinstmaskin för Continental. Mellan 1991-99 uppgick vinstmarginalen – vinstens andel av försäljningen – till i snitt 8,6 procent. Det är en mycket hög siffra. 

Gislaveds vinstmarginal var under 90-talet nära dubbelt så hög som för hela Continental-koncernen. Continentals vinstmarginal uppgick under samma period till i snitt 4,6 procent. 

Under hela 90-talet var Gislaveds lönsamhet till och med bättre än decenniets guldkalv, Ericsson, vars lönsamhetsproblem började först i fjol. Mellan 1991-99 hade Ericsson en genomsnittlig vinstmarginal på 6,1 procent mot Gislaveds 8,6. 

Inte ens under Ericssons gyllene år 1995-99 klår man Gislaved: 8,4 för Ericsson, 10,1 procent för Gislaved. 

Ett annat mått på lönsamhet är avkastning på arbetande kapital. Gislaved når under 90-talet upp till det imponerande snittet på 22 procent – Ericsson 16. 

Det finns mycket pengar i Gislaved. Soliditeten är ett mått på ett företags ekonomiska motståndskraft och förmåga att expandera. Över 30 procent är bra – Gislaveds soliditet uppgår till hela 66 procent. Sedan mitten av 90-talet har soliditeten legat kring 60 procent och över. 

Under 90-talet har investeringarna utgjort cirka 4 procent av omsättningen. En normal siffra för bilindustrin, men låg för processindustrin dit Gislaved på sätt och vis också hör. 

Hade en större del av inkomsterna gått till investeringar hade Gislaved sannolikt stått starkare idag. Däcktillverkningen flyttas delvis till Tyskland där Continental har en fabrik som klarar av att tillverka dubbelt så många däck (8 miljoner) som Gislaved. 

Gislaveds vinster har delvis låsts in i företaget – i den senaste årsredovisningen framgår att 312 miljoner kronor ligger orörda. Men en del av vinsten har också vandrat vidare till Tyskland i form av "lån". 

I stället för att dela ut en del av vinsten till Continentals aktieägare har Gislaved – sannolikt av skatteskäl – tvingats "låna" ut pengar till Continentals ägare. 

Gislavedsfabriken har idag en fordran på Continental på 358 miljoner kronor. Pengar som Gislaved knappast kommer att få se. 

Att pengar flyttats från Gislaved till Continental i form av "lån" hindrar inte att aktieutdelning skett. 

1995 delade företaget ut 235 miljoner kronor till aktieägarna. Det var betydligt mer – drygt en och en halv gånger mer - än den redovisade vinsten det året på 147 miljoner kronor.
 

HARALD GATU (2001-12-21)" 
Sådan är sanningen . Vad vet anti-kommunister om lönsamhet? Ingenting. När Dagens Arbete ringer upp direktörerna i Tyskland slänger de på luren. De vill inte ta någon debatt.

--------------------------------------------------------------------------------
Namn Kent Heijel
Skickat 23.35 - 24/12

Till antikommunist, men lille vän nu hänger väl inte hjärnan med resten av ditt jag. För det första kan det väl inte vara bra att vi arbetare sätts i arbetslöshet? 774 människor slängs ut i arbetslöshet, är det bra? Fabriken går ju för helvete i vinst, tyskarna själ kapitalet utan att reinvestera. Försök att hänga med, så här är det: olönsam produktion bedrivs i Tyskland, den skall förflyttas till tjeckien, ett arbetsmarknadspolitiskt problem uppstår i Korbach som måste lösas, alltså Gislaved offras. Svenska regeringen måste vidtaga åtgärder för att förhindra detta, för det är väl inte meningen att Sverige ska bli en randstat till Tyskland och EU, ett råvaruproducerande fattigt land i utkanten av EU? Nä du pojkjävel eller antikommunist eller va f-n du kallar dig detta måste förhindras resten av ditt skriverier kan du stoppa upp i ...

--------------------------------------------------------------------------------
Namn Anti-kommunist
Skickat 16.42 - 23/12

Bra att däckfabriken läggs ner!
På så sätt kan fler svenskar få arbete inom lönsam industri istället. Ska vi kunna behålla våran levnadsstandard så kan man inte ge fabriker som inte lönars sig konstgjord andning.
Och en liten fråga också:
Hur många tänker ni mörda om ni tar makten?
Ni kan ju knappas lyckas lika bra som era idoler i Sovjet. I Sverige finns det inte 60 000 000 människor att mörda.

--------------------------------------------------------------------------------
Namn Pär Larsson
Skickat 13.23 - 20/12

Det är oerhört upprörande att man vill lägga ner Gummifabriken i Gislaved.
Bra att så många var ute och demonstrerade för jobben (trots att TV hela tiden sa att man bara var 2000 pers ut, men det var visst mer än det dubbla, TV ljuger som vanligt)
Jag hörde även att KPML(r)hade ett eget protestmöte i lördags. En släkting till mig var där och han var inponerad över talen och kände att det fanns folk som brydde sig och tog en aktiv del för att rädda jobben i kommunen. Nu får ni nog ytterligare en röst i nästa val, han brukar rösta på sossarna, men som Lennart (min svåger) sa: Sossarna gör ju ingenting . De bara snackar om att man ska ställa krav på Conti, och sen händer ingenting.
Det känns bra att KPML(r) finns i Gislaved och kan visa vägen och slå tillbaka de tyska kapitalisterna.
Själv har jag nyss börjat prenumerera på er tidning Proletären och vilken fakta det finns att tillgå i den. Tänk om alla de nyheter som står där kom ut till alla, då skulle Sverige snart se annorlunda ut

Lycka till med att rädda jobben!
Pär Larsson

--------------------------------------------------------------------------------
Namn FRIK
Hemsida http://www.angelfire.com/folk/frik
Skickat 02.30 - 18/12

Folkets Radikala Informations Kanal (FRIK) är en 
radikal länksida, syftet med sidan är att man skall 
finna intressant information att använda i kampen 
för ett vänsterradikalt samhälle.
OBS: Länkarna är politiskt oberoende av varandra,
det de har gemensamt är att de är radikala. 

http://www.angelfire.com/folk/frik

--------------------------------------------------------------------------------
Namn Erik Anderson
Stad Gislaved
Skickat 23.14 - 16/12

Blev däckfabriken ett bondeoffer i ett arbetsmarknadspolitiskt spel i Tyskland?
Den frågan kan man ställa sig nu när man fått reda på att hela
Gislaveds vinterdäcksproduktion läggs på tyska produktionsenheter med 20 procent högre lönenivåer än de svenska.
Eftersom vinterdäck generellt är mer värda än motsvarande sommardäck så kan man säga att mer än halva produktionsvärdet från Gislavedsfabriken inte alls går till "låglöneländer" utan försvinner till vad som benämns som ett "höglöneland". 
Bakgrunden är att när anläggningen i tyska Korbach flyttar över tillverkningen av enklare sommardäcksvarianter till låglöneländer så uppstår därmed ett arbetsmarknads politiskt problem i Tyskland .Folk där skulle göras arbetslösa. Eftersom Continental och tyska myndigheter vet att det alltid möts med protester när produktion hotas i Tyskland valdes lösningen att tillskansa sig produktionen av vinterdäck från Gislavedsanläggningen istället. Det välrenommerade märket "Gislaved" tas över liksom arbetstillfällena för 774 arbetare och tjänstemän. Som ett bondeoffer i ett tyskt inrikespolitiskt spel offras Gislavedsfabriken med svåra sociala följder. Det hela är skamligt. I samband med att VD G. Janotta skulle lämna beskedet på måndagen den 10/12 blev informationsmötet mötet försenat en halvtimme
på grund av att "politiska förhandlingar pågår". Flera av oss trodde då att det var förhandlingar mellan svenska myndigheter och Continental . Men så var det inte utan det var inomtyska förhandlingar som fördes på vad sätt Korbachfabrikens förlorade produktion av enklare däcksorter till låglöneländer skulle kompenseras. Nu vet vi svaret . Det tyska ägarna har tidigare plundrat fabriken på koncern- bidrag utan att investera tillbaka. Nu snor dom firma- namnet och försörjningstillfällerna för 774 anställda
på grund av ett inrikespolitiskt spel i Tyskland. Vilken soppa. 
Erik Anderson (kpmlr) Däckfabriken

--------------------------------------------------------------------------------
Namn Erik Anderson
Skickat 23.13 - 16/12

Svar på Anders fråga: KPMLr har fyra mandat i Gislaved

--------------------------------------------------------------------------------
Namn Anders
Hemsida http://www.skp.se/
Skickat 22.34 - 16/12

Lycka till med kampen för däck fabriken, såg nyss på nyheterna, verkligen imponerad då 50% av sammhället går ut och demonstrarar, det var mäktigt!
Jag undrar, har kpml(r) nåt mandat i Gislaved?

--------------------------------------------------------------------------------
Skickat 18.18 - 16/12

Lycka till med kampen för gummifabriken kamrater!

--------------------------------------------------------------------------------
Namn Rustan Johansson
Skickat 17.47 - 15/12

Nu tycker jag att det gäller att slå konkret mot det Tyska kapitalets beslutade nedläggning av Continental fabriken här i Gislaved. Inget annat!

KPMLr Gislaved har idag avhållit ett protestmöte mot nedläggningen, med flera hundra deltagare, som uttalat sin vrede mot det tyska kapitalets härjningar här i Gislaved. Vi är det enda partiet här i kommunen som organiserat ett protest möte! De andra partierna från vänsterpartiet till moderaterna har inte gjort någonting. Varför har de inte gjort någonting?
Jo, därför att en del av dessa partier givetvis vill ha en nedläggning, då de ser den kapitalistiska marknaden som sin enda gud. De andra socialdemokraterna och vänsterpartiet ser uppvaktningar hos departement och statsråd som sin lösning av problemet. 

Vi från KPMLr Gislaved tycker att det är viktigt att människor är aktiva och verkligen protesterar mot dessa kapitalismens råa härjningar. Vi tycker verkligen att det är tid för en samhällsförändring. Vad tycker du? 

--------------------------------------------------------------------------------
Namn KarlOscar
Stad Anderstorp
Skickat 11.56 - 13/12

Fredrik P

Inte kpmlr ensamma utan kpmlr och alla andra socialister tillsammans mot kapitalisterna...

Om inte ni KPML(r) vill stoppa kapitalisterna på egen hand. 

--------------------------------------------------------------------------------
Namn Fredrik P
Stad Lessebo
Skickat 14.26 - 12/12

Nu när det tyska kapitalisterna i EUropa ödelägger en hel byggd gäller det att gå på offensiven.
Vi måste bryta den svanska arbetarklassens passivitet och mana till aktiv kamp för att rädda jobben. Och att forma denna kamp är det bara Ni i KPML(r) som kan göra.
Res upprorsfanan och samla arbetarna på däckfabriken till aktioner.
Kräv full kompensation av Contineltal samt att staten går in och garanterar jobben.
Det finns bara ett sätt att hota kapitalisterna, ger er på deras profiter, strejka!
Lycka till i er kamp för jobben!
Jag är imponerad över vad KPML(r) kan åstadkomma och följer med spänning utvecklingen i Gislaved.
Leve de vilda strejkerna är en bra paroll som arbetar efter!

Hälsningar Fredrik i Lessebo

--------------------------------------------------------------------------------
Namn Webmaster
Skickat 14.48 - 8/12

Vi ska ta kamp för jobben, kräva av ledningen besked. Vill inte Continental garantera jobben måste det till en statlig industripolitik som kan det. Vad är bra för Sverige och arbetarklassen? Ska de kortsiktiga kvartalsrapporterna styra, nej Conti måste ta sitt samhällsansvar annars måste staten gå in och driva företaget vidare, för samhällets och de anställdas skull. Ta kamp för jobben, demonstrera och protestera

--------------------------------------------------------------------------------
Namn KarlOscar
Stad Anderstorp
Skickat 10.40 - 8/12

Hej

Vad tycker ni om att gummifabriken kan komma att läggas ned...

Själv så ha ja två synpunkter: 1) Det är bra att ännu en kapitalist makt försvinner ifrån sverige. 2) Det är dåligt att vi får upp mot 1000 arbetslösa om dom lägger ned.

--------------------------------------------------------------------------------
Namn Gunnar
Stad Värnamo
Skickat 13.54 - 2/12

Hej, Gislaved! Hoppas all bra. Hoppas det kommer gå bra för er i valet 2002 och att ni håller ställningarna. Det är minsann inte dåligt att få fyra mandat i en sådan region som Gislaved.

--------------------------------------------------------------------------------
Namn david berglund
Stad grängesberg
Skickat 08.31 - 30/11

proletariatets diktatur styr genom folket

--------------------------------------------------------------------------------
Namn Familj i Burseryd.
Stad Burseryd
Skickat 19.43 - 25/11

Här i Burseryd fungerar snöröjningen bedrövligt om vintern. Hur är det i andra kommundelar? Vi bara undrar.

--------------------------------------------------------------------------------
Namn Famlij i Burseryd
Skickat 18.54 - 24/11

Svagt att kommunen inte bygger ut äldreboendet i snabb takt. Ser man på bostadsmarknaden i Gislaved och Anderstorp så finns det inga lägenheter. Genom att bygga ut äldreboendet - så frigörs bostadsyta till yngre. Bygg ut äldreboendet!

--------------------------------------------------------------------------------
Namn Janne
Skickat 22.51 - 23/11

Ockupationen varade i
mindre än två månader.
Det var en tid av terror
och skräck. Under lop-pet
av 52 dagar slog
ockupationsarmén ihjäl
över 35 000 oskyldiga
människor. Kvinnor och
barn brändes ihjäl eller
begravdes levande. Människor
torterades och
slaktades på det mest
bestialiska sätt. Liken
kastades i floden eller i
jättelika massgravar.
Platsen var Nordkorea.
Ockupationsarmén
var amerikansk.
Vi lämnar motorvägen söderut
från Pyongyang och tar av mot
väster längs en dammig grusväg.
Vi skall till Sinzon, en stad och ett
distrikt i sydvästra Nordkorea.
Under Koreakrigets inledning
ockuperades Sinzon av amerikan-ska
trupper. Det var från mitten av
oktober till början av december
1950.
Utanför museet hörs sorgemu-sik
och några skolklasser står
med böjda huvuden framför ett
monument. När musiken tystnar
börjar någon att tala. Jag förstår
inte vad som sägs, men lägger
märke till att tonläget är aggres-sivt.
Det vilar en stämning av
sorgsen ilska över hela platsen.
Bestialisk brutalitet
Väl inne i museet förstår jag
snabbt varför. Den vittnesbörd
över bestialisk brutalitet som fyl-ler
utställningssalarna försätter
omgående mig själv i samma
stämning.
Staden och distriktet Sinzon
ockuperades av amerikanska trup-per
i oktober 1950. Till befälhava-re
över ockupationsstyrkorna ut-sågs
överste Harrison, som ome-
Massakern i Sinzon
Under 52 dagar mördade USA 35 383 oskyldiga människor
delbart upprättade ett ytterst bru-talt
mördarregemente.
Överste Harrisons dagorder av
17 oktober 1950 lyder:
"Min order är lag. Fiender skall
tillfångatas och dödas. Utplåna
alla röda banditer för att befria
norra Korea från det kommunis-tiska
monstret. Döda alla med-lemmar
i kommunistpartiet, alla
offentliga tjänstemän och deras
familjer. Döda alla deras sym-patisörer
också."
När denna order utfärdades hade
massakern redan inletts.
Samma dag som de amerikan-ska
trupperna intog Sinzon
innebrändes över niohundra män-niskor
i ett skyddsrum under
partikommitténs hus i Sinzon.
Harrison gav order om att utgång-en
skulle blockeras. När det var
gjort hälldes bensin genom
skyddsrummets ventilationsrör.
Följt av en tändsticka.
Skyddsrummet finns fortfaran-de
kvar. De sotiga väggarna bär
ännu spår av den skräckfyllda
desperation de innestängda kände
när den explosionsartade elden
spred sig genom de tre rummen.
De hade ingen chans.
De amerikanska ockupations-styrkorna
hade överhuvudtaget en
stor förkärlek för eld. Vi tittar på
två utbrända lagerhus i utkanten
av staden. I dessa höll amerika-nerna
partifunktionärernas famil-jer
fångna under ockupationen,
mödrar för sig och barn för sig.
Det är lätt att föreställa sig mö-drarnas
förtvivlan när de hörde si-na
barns skrik från huset bredvid.
När den nordkoreanska motof-fensiven
närmade sig Sinzon i
början av december 1950, gav
Harrison order om att husen skul-le
brännas. Några dagar senare
tvingades nordkoreansk sjuk-vårdspersonal
gräva fram sam-manlagt
702 förkolnade kvinno-och
barnkroppar ur ruinerna.
Tortyr och mord
Under ockupationens inledning
koncentrerade sig Harrison och
hans stab på att leta rätt på med-lemmar
i Nordkoreanska arbetar-partiet
och det närstående organi-sationer.
I detta värv användes
med förkärlek bestialisk tortyr.
Ordföranden i distrikskommit-tén
i Sinzon, Dzu Dzun Il, spän-des
mellan två oxkärror. När han
vägrade att ange några partikam-rater
sattes kärrorna igång. Dzu
Dzun Ils kropp slets sönder.
Ordföranden i kvinnoförbundet
på cigarettfabriken i Sinzon, Bak
Jong Ko, spändes fast på en ox-rygg.
Torterarna drev järnkrokar
genom hennes bröst, vilka med li-nor
kopplades till oxens ben och
svans. När hon vägrade att ange
några kamrater, skar torterarna av
henne brösten för att sedan hals-hugga
henne.
Ordföranden i pionjärorganisa-tionen
på mellanskolan i Sinzon,
Ri Bjong Dzo, bands fast vid en
stock och en planka lades över
hans hals. En soldat ställde sig på
plankan för att tvinga honom att
ange sina kamrater. När han väg-rade
ströps han för att sedan hals-huggas.
"Lägg Sinzon i aska"
Ändå tar historien inte slut med
tortyren. När överste Harrison i
början av december gav order om
reträtt utfärdade han en ny order:
"Mitt befäl är lag. Var och en
som sätter sig upp mot oss skall
ovillkorligen skjutas. Lägg allt
och alla som lever och verkar i
Sinzon i aska."
Med denna order inleddes en veri-tabel
massaker i Sinzon. Amerika-nerna
mördade alla som kom i de-ras
väg. Människor sköts på ran-den
till redan grävda massgravar,
de drevs ut på bron över floden och
sköts med kulsprutor, för att man
inte hann med att gräva alla gravar,
de brändes inne, som kvinnorna
och barnen i lagerhusen.
Denna amerikanska ockupatio-nen
av Sinzon varade i 52 dagar.
Under dessa 52 dagar mördade
överste Harrison och hans anhang
35 383 civila i Sinzon. Det gör i
genomsnitt 680 mord om dagen.
Att vandra genom salarna på
museet i Sinzon är som att vandra
genom ett skräckkabinett. Skill-naden
är att detta är verklighet.
Där finns foton på stympade och
sönderbrända kroppar, på levande
begravda, på massgravar; där
finns tortyrredskapen och hängs-narorna;
där finns håret som ame-rikanerna
rakade av sina fångar,
precis som nazisterna några år ti-digare
i sina koncentrationsläger.
Ibland blir det svårt att titta på
bilderna och föremålen. Det är för
vedervärdigt, för omänskligt. Hur
kan människor förvandlas till så-dana
bestar?
Men man ställer sig också an-
dra frågor: Varför har överste
Harrison och hans anhang inte
ställts till svars för massakern i
Sinzon? Varför tillhör massakern i
Sinzon den glömda historien?
Varför glöms alltid imperialis-mens
brott?
Faktum är att massakern i Sin-zon
är väl dokumenterad. Redan
1952 besöktes Sinzon av en kom-mission
från Internationella för-bundet
för demokratiska advok-ter.
De upprättade en rapport om
de amerikanska brotten som bort-om
varje tvivel binder USA och
överste Harison till brott mot
mänskligheten. Men vem känner
idag till denna rapport? Och vem
känner överhuvudtaget till massa-kern
i Sinzon?
Levande minne
När vi tar adjö av våra värdar
på museet i Sinzon för att fara åter
till Pyongyang, vänder sig chefen
mot mig.
– Förstår Du nu varför vi aldrig
någonsin kan tänka oss att överge
vår självständighet, att vi aldrig
någonsin kan tänka oss att åter
hamna under amerikansk stövel
som vårt folk i syd? frågar han.
Naturligtvis förstår jag. Ett folk
som bär på ett sådant minne har
all anledning att sky USA som
pesten.
Efter en dryg halvtimma är vi
åter uppe på motorvägen och far
norrut mot Pyongyang. Några mil
söderut ligger Panmunjong, den
lilla staden vid stilleståndslinjen
där fredsförhandlingar ännu på-går.
Det är 45 år sedan stille-ståndsavtalet
ingicks, men kriget
är inte slut, freden är inte vunnen.
USA förvägrar fortfarande Korea
fred och återförening och provo-cerar
ständigt Nordkorea för att
bibehålla spänningarna.
Jag tänker på överste Harrison.
Lever han fortfarande? Kan han
ställas inför rätta? Jag vet inte.
Men jag vet att för människorna i
Sinzon och för människorna i
Nordkorea är han i allra högst
grad levande. Hans brott lever i
det amerikanska hotet. Det skapar
den nationella endräkt som är så
utpäglad i Nordkorea. Aldrig me-ra
utländska herrar! säger nordko-reanerna.
Vem kan anklaga dem för det?

--------------------------------------------------------------------------------
Namn Janne
Skickat 22.38 - 23/11

Den borgerlige Adolf Hitler 
 
 
 
 

Nazism och kommunism bygger i grunden på samma idéer. Det är en kärnpunkt i den stora ideologiska kampanjen mot socialismen som för närvarande iscensätts i hela västvärlden. Hur är det med likheterna? Hans Isaksson har läst en bok som är förbjuden i Sverige och jämfört med klassisk marxism. 
Det tillhör åter standardgreppen i den borgerliga retoriken att tala om kommunismen och de proletära diktaturerna under 1900-talet (”Folkets århundrade”) som tillhörde de samma fientliga familj som nazismen mot demokrati och humanitet. De mest energiska debattörerna går numera ett steg längre: man söker leda i bevis att varje arbetarrörelse som låtit sig inspireras av klasskampstänkande i grunden gör sig skyldig till hets mot folkgrupp, dvs. överklassen, och på denna grund måste brännmärkas som antidemokratisk. Vad ska man säga om detta? 
Det räcker inte att påpeka det historiska faktum att nazismen och den marxistiska arbetarrörelsen var varandras strategiska dödsfiender, och att Hitler i Tyskland och annorstädes faktiskt hämtade sitt stöd huvudsakligen ur samma sociala skikt som idag begärligt slukar den borgerliga retoriken. För man kan aldrig hindra folk från att se likheter mellan saker och ting; det är väl bekant, för alla som läst Anti-Dhring, att igelkotten och skurborsten liksom elektronen och solsystemet åtminstone i något avseende är varandra lika. Om dessa likheter sedan bedöms som väsentliga och får genomslag i opinionens värdering av en historisk epok – det är en fråga om makt och resurser. 
En läsning av Mein Kampf (första delen) har den förtjänsten att den klarlägger en del av drivkrafter och motiv bakom den tidiga nazismens program. Därmed kan den vara till hjälp för dem som har problem med att skilja på nazism och kommunism: 
Ett par veckor efter det att Bayerska rådsrepubliken våren 1919 krossats av militären, kallades korpral Hitler av militärledningen till den kommission som tillsatts för att undersöka revolutionens förlopp vid hans regemente. Han anmodades delta i en ”kurs” i medborgerligt tänkande. Den skulle ingjuta ideologiskt motgift mot de revolutionära idéer som uppenbarligen grasserade bland manskapet. 
Bland föreläsarna fanns civilingenjören Gottfried Feder, vars Manifest zur Brechung der Zinsknechtschaft (Manifest för brytande av ränteslaveriet) skulle bli en viktig inspirationskälla för Hitlers ekonomiska och sociala tänkande de närmaste decennierna. 
I första delen av Min kamp, tillkommen under fängelsevistelsen efter den misslyckade kuppen fyra år senare, berättar Adolf Hitler om det intryck Feder gjort på honom: 
”När jag hörde Gottfried Feders första föredrag över ämnet Bort med ränteslaveriet! förstod jag genast, att det här var frågan om en teoretisk sanning, som måste bli av ofantlig betydelse för det tyska folkets framtid.” 
Vad var det då i Feders tankar som så attraherat den unge Hitler? 
Jo, dittills hade han betraktat statens förhållande till kapitalet som tämligen oproblematiskt, och kapitalets betydelse för nationen som enbart positiv: 
”Den nationella betydelsen av kapitalet låg /.../ i att det själv så fullständigt berodde av statens, alltså nationens, frihet och makt att redan detta beroende måste leda till att kapitalet av ren självbevarelsedrift, respektive expansionslust, främjade staten och nationen. Den omständigheten att kapitalet var hänvisat till den oavhängiga fria staten tvingade också denna att å sin sida verka för nationens frihet, makt, styrka etc // 
Skillnaden mellan detta rena kapital som slutresultat av det produktiva arbetet och ett kapital vars existens och väsen berodde på ren spekulation hade jag dessförinnan inte kunnat se med önskvärd klarhet /.../ När jag hört Feders föredrag slog mig den tanken att jag nu funnit vägen till en av de mest väsentliga förutsättningarna för grundandet av ett nytt parti.” 
Feder var en tänkare med mycket vagt 1800-talssocialistiska idéer. Han förenade tysknationalism med ett slags populistisk avsmak för vissa drag hos kapitalismen, enkannerligen räntan, som han såg som upphovet till allt ont. Pengahandeln betraktade Feder inte, till skillnad från Marx, som en naturlig konsekvens av kapitalförhållandet utan som en parasitär utväxt. Han såg på sin framtida utopiska socialism, liksom en gång t.ex. Proudhon eller Weitling – och för den delen generationer av socialdemokrater – med hantverkarens eller småföretagarens ögon, som en kapitalism renad från stötande drag. 
”Det skarpa frånskiljandet av börskapitalet från den nationella ekonomin erbjöd en möjlighet att motsätta sig det tyska näringslivets internationalisering utan att samtidigt med kampen mot kapitalet hota grundvalarna för en oavhängig nationell självhävdelse. Jag förstod redan alltför klart Tysklands utveckling för att inte veta, att den svåraste striden ej måste utkämpas mot de fientliga folken utan mot det internationella kapitalet. I Feders föredrag spårade jag en väldig paroll för denna kommande strid.” 
Nutida EU-lobbyister måste av naturliga skäl ta varje tillfälle i akt att framställa sig som mera progressiva än EU-motståndarna, och försummar därför aldrig en chans att bunta ihop dem och karakterisera dem som exponenter för nattstånden nationalism. Vänsterpopulismens ytterst halvgångna kritik mot kapitalismen är dessvärre en alltför viktig ingrediens i dagens antikapitalistiska strömningar för att detta skall kunna betecknas som helt oberättigat. Man kritiserar kapitalismen för att sakna fosterländska känslor och för att ägna sig åt spekulation i stället för produktion, men man accepterar dess förutsättningar: kapitalförhållandet och varuproduktionen. 
Med det ”internationella kapitalet” avser Hitler här inte, som sina samtida marxistiska teoretiker, ett ekonomiskt system och/eller ett samhälleligt förhållande. Hos honom har begreppet ”internationell” snarast innebörden av ”fientlig mot den tyska nationens enhet” – en ställning som en anhängare eller motståndare till kapitalet kan välja eller inte välja att inta. Därför kan han ställa som sin uppgift : 
”Inordnandet av vårt folks breda lager, som för närvarande tillhör det internationella lägret, i en nationell folkgemenskap // Jag började studera på nytt och förstod först nu innehållet i och avsikten med juden Karl Marx livsverk. Hans Kapitalet begrep jag rätt först nu, ävensom socialdemokraternas strid mot den nationella hushållningen, vilken strid endast har till ändamål att jämna vägen för det verkligt internationella finans- och börskapitalets herravälde.” 
”Det internationella lägret” är hos Hitler en av många omskrivningar för Djävulen, dvs. den marxistiskt influerade arbetarrörelsen och judendomen (judarna var vid denna tid mindre än 1 procent av befolkningen i Tyskland). Bara mot denna bakgrund man kan förstå 30-talsnazismens i dagens öron1 något bisarra propaganda mot ”världsbolsjevismen, ledd av judebankirerna på Wall Street”. Hitler uppfattar inte kapitalets inneboende logik där värnandet av nationen endast är ett nödvändigt utvecklingssteg. Han löser sitt teodicéproblem – om nu kapitalismen är god, varifrån kommer då det onda? – genom att förklara såväl det marxistiska som det imperialistiska angreppet på nationen i ett enda slag: judendomen och dess främsta arvsynd, pengahandeln. 
”Alla tidens stora frågor är ögonblickets frågor och utgör endast följderna av bestämda orsaker. Bland dem alla har endast en orsaksbetydelse, nämligen frågan om bevarandet av nationens ras /.../ Utan ingående kännedom om rasproblemet, och därmed även om judefrågan, skall den tyska nationen aldrig kunna återuppstå. Rasfrågan ger inte bara nyckeln till världshistorien utan till den mänskliga kulturen över huvud.” 
I den marxistiska historieuppfattningen har rasbegreppet överhuvudtaget ingen plats. För Hitler är det till synes grundläggande, både ideologiskt, teoretiskt och politiskt. 
”Vad vi har att kämpa for, är tryggandet av vår ras och vårt folks bestånd och förökning, våra barns försörjning och blodets renhet, fosterlandets frihet och oberoende, på det att vårt folk må kunna utveckla sig så, att det kan uppfylla den mission, det tilldelats av världens skapare varje tanke och varje ide, varje lära och allt vetande måste tjäna detta ändamål. Allt skall prövas ur denna synpunkt och användas eller avfärdas alltefter sin ändamålsenlighet.” 
Feders analys hjälpte Hitler att förena sitt ekonomiska tänkande med denna övergripande fråga, bevarandet av den rena rasen. Bitarna föll nu på plats. Att Karl Marx var jude underlättade uppklarningsprocessen och agitationen. 
Hitlers nationella folkgemenskap vilar således inte på gemensamma ekonomiska intressen. Den är inte, som nationen hos Marx och Lenin, en historisk kategori, förknippad med bestämda utvecklingsstadier av samhället. Den vilar inte ens på något reellt existerande kulturarv eller på språkgemenskap, utan är en immateriell överhistorisk storhet. I den mån den har ett materiellt substrat finns detta i rasen, blodet och jorden – tankegångar som var spridda långt utanför de framtida nazisternas led när Hitler skrev sin bok (jfr t.ex. hans samtida Gustaf Jung). Hos Hitler är individen snarare en utsöndringsprodukt av nationen än tvärtom. 
Marxisterna grundande däremot nu och framgent revolutionens nödvändighet utifrån själva det kapitalistiska produktionssättet, i de ekonomiska och sociala motsättningarna: 
”Den främsta motsättningen är den mellan arbete och kapital. Imperialismen innebär allsmäktigheten hos de monopolistiska trusterna och syndikaten, bankerna och finansoligarkin i industriländerna /.../ Imperialismen driver arbetarklassen till revolution” (Stalin: Leninismens grunder) 
Enligt denna marxistiska definition kan intressena hos folkets ”breda lager” således aldrig stå i motsättning till revolutionen. Marxismen ställer sig på dessa ”breda lagers” ståndpunkt och tar som sin uppgift att klarlägga deras intressen och förutsättningarna för att de skall kunna realiseras. 
Få politiska tänkare kunde ännu vid denna tid begära att bli tagna på allvar om de i sin analys bortsåge från förekomsten av klasser och klassintressen. För marxismen är analysen av klasserna grundläggande. Eftersom klasser skapas på ett visst stadium av den samhälleliga produktionens utveckling, som ett direkt resultat av produktionsförhållandena, kan de inte tänkas eller reformeras bort. Klassmotsättningar är i denna mening ”oförsonliga” – men följaktligen inte heller resultatet av yttre inflytelser eller konspirationer. 
Även Hitler noterar samhällets skiktning som en viktig förutsättning för det politiska arbetet. 
Men som en självklar konsekvens av den roll han tillmäter rasen och nationen ser han klassmotsättningarna som underordnade. Inte helt olikt moderna liberala tänkare gör han en distinktion som skiljer mellan ”berättigade” ståndsintressen (som kan finnas hos kapitalägare såväl som hos deras anställda) och ”gruppegoistiska” särintressen, vilka är skadliga och splittrande. Endast de sistnämnda kallar han klassintressen, och begreppet ”klassmässig” har på det inre planet nästan samma nedsättande betydelse som ”internationell” har på det yttre: 
”Skiljaktiga stånds- och yrkesintressen är inte liktydiga med klasskillnad utan är naturliga följdföreteelser av vårt ekonomiska liv. Yrkesgrupperingen står på intet sätt i vägen för en verklig folkgemenskap, ty denna består i nationens enhet i alla de frågor, som röra nationen som sådan.” 
Den statsteori som följer ur en sådan syn på folket, nationen och historien är diametralt motsatt den marxistiska. För marxismen är staten väsentligen den härskande klassens eller klassalliansens exekutiva maktorgan gentemot de undertryckta klasserna. Statens själva existens ses som ett bevis för klassmotsättningarnas oförsonlighet. Hitler ser å enda sidan staten som ett fritt svävande organ för förverkligandet av nationens historiska mission. Samtidigt är den en medlare mellan de olika legitima ståndsintressen som nationen rymmer. 
I båda fallen tillmäts staten en självständighet som den saknar hos marxismen. Hos Hitler återfinner vi alltså de gamla slagorden från de tyska socialdemokraternas Gothaprogram om ”den fria folksstaten” etc, som på sin tid höll på att ge Karl Marx blodstörtning. 
Den avgörande skiljelinjen mellan Hitlernazismen och gängse liberal och socialdemokratisk statssyn låg inte i dessa stycken, utan snarare i Hitlers syn på Ledarens förhållande till blod, nation och stat. 
När Hitler nu ändå grundande ett parti för återupprättandet av den tyska nationen, valde han att kalla det inte bara tyskt och nationalsocialistiskt utan därtill arbetareparti, trots att klasstänkande var honom avskyvärt. Det tillhör hans (få) förtjänster att han i sin bok ganska klart förklarar syftet med detta paradoxala grepp. 
Det var ståndets intressen partiet skulle göra anspråk på att företräda, inte klassens (se ovan), dvs. en nazistisk omvälvning skulle inte syfta till att upphäva den kapitalistiska samhällsordningen. Tvärtom, Hitler framhåller i förebrående ton att partiet egentligen arbetar för kapitalismens bästa och låter här närmast som en god socialdemokrat: 
”Endast kortsynt inskränkthet, som man tyvärr alltför ofta påträffar i våra företagarkretsar, kan betvivla, att det i längden inte kan ges något ekonomiskt uppsving för dem och därmed ej heller någon ekonomisk vinst, om den inre nationella solidariteten hos vårt folk inte blir återställd.” 
Hur skall då denna inre solidaritet återställas? Hitler visar här att även han läst det Kommunistiska Manifestet, om än som fan läser bibeln: 
”Inordnandet av ett stånd, som blivit klass, i folkgemenskapen, i staten, försiggår inte genom att högre klasser stiger nedåt, utan genom att de undre höjs. Denna procedur kan aldrig genomföras av en högre klass utan av den undre, som kämpar för likaberättigande. Det nuvarande borgarståndet blev inte införlivat med staten till följd av åtgärder från adelns sida utan genom sin egen handlingskraft under egen ledning. Den tyske arbetaren kommer inte att upptas i den tyska folkgemenskapen med hjälp av ynkliga förbrödringsscener utan genom medveten höjning av sin sociala och kulturella nivå, intill dess en bro blivit slagen över de största klyftorna. En rörelse, som sätter denna utveckling som sitt mål, måste i första hand hämta sina anhängare ur arbetarlägret..” 
Till skillnad från socialdemokrater och kommunister var alltså Hitlers inriktning på arbetarklassen en uttalat taktisk fråga. Målet för arbetarnas kamp var att de som stånd skulle vinna likaberättigande (en term som låter sig tillämpas även på händernas förhållande till huvudet), inte ta makten. 
I texter som dessa, och – kan man förmoda – i enskilda förtroliga samtal med sina kapitalistiska sponsorer, klargjorde han detta, lugnade borgarklassen och tydliggjorde, utan att behöva ljuga, att NSDAP var en kontrarevolutionär kraft att räkna med. Mot bakgrunden av den senare utvecklingen i Tredje riket förvånar detta inte. Men det är en uppriktighet som sällan skådas i socialdemokratiska programskrifter från efterkrigstiden, trots att den reformistiska arbetarrörelsen under några decennier skulle tillämpa samma s.k taktik och avtvinga kapitalet reformer som ersättning för vakthållning gentemot den revolutionära arbetarrörelsen. Denna öppenhet i Min Kamp vittnar dels om Hitlers naivitet (många exempel på det finns i skriften), dels om vilken läsekrets han vände sig till – mellan raderna. 
Samtidigt kunde NSDAP, utan att behöva beslås med tvetalan, inför de tyska arbetarna framträda som varma förespråkare för arbetarens rätt: 
”En rörelse, som på ärligt sätt vill återföra den tyske arbetaren till hans folk och rycka honom ur den internationella villfarelsen, måste på det kraftigaste protestera mot en framför allt i företagarkretsar rådande uppfattning, som med folkgemenskap förstår arbetstagarens motståndslösa ekonomiska utlämnande åt arbetsgivaren, och som i varje försök att tillvarata arbetstagarens även berättigade ekonomiska existensintressen vill se ett angrepp på folkgemenskapen.” 
Erfarenheten (t.ex. från första världskriget) visade att ”samma fackföreningar skulle under en fanatiskt nationell ledning kunna göra miljoner arbetare till högeligen värdefulla medlemmar av nationen utan hänsyn till de enstaka striderna i rent ekonomiska angelägenheter”. 
1934 var det dags för Hitlers parti att göra upp med de element inom rörelsen som i någon utsträckning tagit partiets arbetarvänliga program på allvar. Terrorn blev det dominerande vapnet mot arbetarrörelsen. 
Och hur gick det för Hitlers store inspirator, Gottfried Feder? Upp – och ned. Mellan 1924 och 1936 satt han för nazisterna i den tyska riksdagen och var ordförande i partiets ekonomiska råd. Han blev statssekreterare i tyska ekonomiministeriet vid maktövertagandet 1933. Feder försvann sedan ut i dimman för att aldrig mera återvända till det politiska livet. Hans idéer hade, liksom Nasreddin Hodjas fisknät, fyllt sitt syfte. 
För att sammanfatta: Nazismens sociala och ekonomiska program var inte avsett att omstörta klassamhället, utan att rädda det ur en historisk återvändsgränd. Det fick sin genomslagskraft genom att tillfälligt anamma en rad skenbart folkliga, antikapitalistiska men vetenskapligt ogrundande populistiska slagord, vilka till skillnad från den marxistiska arbetarrörelsens var helt förenliga med irrationalistiska – men i dag i nya former fashionabla – läror om blod och jord. 
Väl vid makten fick Hitler snabbt mäktigare bundsförvanter än vad den fackföreningsrörelse hade kunnat erbjuda, som visat sig så förunderligt resistent mot de nationalsocialistiska locktonerna. 
Här har vi direkt från hästens mun tagit del av hur nationalsocialismen på sin tid presenterade sin samhällssyn, hur man analyserade samhället och vilka mål och medel man förespråkade för att förändra det. En jämförelse med den samtida marxistiska rörelsen ter sig då naturlig. 
Vad gäller Hitlers sociala program fanns, som vi sett, snarast större likheter med socialdemokrati och socialliberalism. Hans ekonomiska analys har, om man bortser från rasläran, omisskännliga drag av vänsterpopulism – däremot inga av marxism. I kulturfrågor var han uttalat småborgerlig. Lika litet som man kan lasta dessa strömningar för vad Hitler gjort, lika litet skärps analysen genom att man sammanför nazism och kommunism i något slags föregivet släktskapsförhållande. Varje idé, varje rörelse bör själv svara för sina gärningar. 
I avgörande frågor och framför allt i sin syn på Tysklands internationella roll var nazismen ett lydigt redskap och en megafon för samma storkapital som man i den tidiga agitationen gisslade. I det avgörande stycket dolde nazismen sina avsikter för massorna – den hade kommit för att bevara, inte för att upphäva borgarklassens makt. 
Nazisterna bekämpade inte det storkapital man så vältaligt brännmärkt på gator och torg – man tog dess sponsorpengar och man misshandlade och avrättade dess fiender. 
Förhållandet mellan två rörelser är, betraktat utifrån, först och främst en fråga om perspektiv. Beroende på var betraktaren själv befinner sig kan han med samma anspråk på sanning påstå att Hitler befann sig till höger, till vänster, framför eller bakom eller på linje med Lenin och Stalin. 
Det är också en fråga om vilka abstraktioner och tankeoperationer betraktaren är beredd att tillåta sig för att påvisa likheten. Om man är beredd att (då det passar) 
a) likställa förtryckta klassers revolutionära våld med förtryckarens reaktionära, våldtäktsoffrets motstånd med våldtäktsmannens övervåld 
b) likställa underklassens kamp mot överklassen med herrefolkets utrotande av föregivet underlägsna raser 
c) likställa en vänsterkritik av parlamentarismen som en fasad för de besuttnas välde med en högerkritik mot densamma för pöbelvälde – då är det sedan ingen större konst att se likheterna mellan vänster- och högerradikalism under vårt århundrades förra hälft. 
Om man därtill, som t.ex. Conquest, Rummel och Ahlmark, multiplicerar offren för ”röd terror” med en faktor på 20-30 – då ter sig rentav likheterna mellan Hitlers och Stalins regimer slående, och en liberalt, parlamentarisk borgerligt humanistisk hållning som den uppenbart rimliga. 
Men då är man också, sett ur vårt perspektiv, redan i full färd med att teoretiskt försvara reaktion mot revolution, överklass mot underklass, våldtäktsman mot våldtäktsoffer, herrefolket mot påstått mindrevärdiga raser. Vid behov kan enligt all erfarenhet detta teoretiska stöd förenas med handgripligt dito till högermilitärdiktaturer, gasattacker, atomkrig, svältbojkotter och utrotande av hela folk. 
Sådana människor ändrar vi inte lätt på. 
Alla citat är, om inget annat anges, hämtade ur den sedermera på myndigheternas tillskyndan förbjudna upplaga av Min kamp (del 1) som kom ut på Hägglunds förlag 1992. 

NOT 
1 Nåja, föreställningen om en konspiration mellan judendom, frimurare och kommunism lär ännu idag fortleva hos högerpopulister i USA 

--------------------------------------------------------------------------------
Namn Janne
Skickat 22.27 - 23/11

Recencenten hyvlar alla fördommar om Nodkorea längs med fotknölarna. Bra att förre cheften för kustflottan säger hur bra arbetet med hjälpsändningarna fungerar i Nordkorea. Borgarna i moderaterna borde lyssna på ärliga borgare om Swedlund. 

--------------------------------------------------------------------------------
Namn Janne
Skickat 22.22 - 23/11

Har "stolt moderat" överhuvutaget läst artikeln nedan? Varför vågar inte moderaten gå i polemik mot den?
Leve sanningen . Ned med CIA och moderaterna.

--------------------------------------------------------------------------------
Namn stolt moderat
Skickat 15.49 - 23/11

nordkorea är en diktatur. och den stödjer ni. skamligt.

--------------------------------------------------------------------------------
Namn Familj i Burseryd
Skickat 11.42 - 23/11

Skall man ge rika familjer barnbidrag? Vi har diskuterat den frågan fram och tillbaka i familjen.
Hur ser KPMLr på detta?

--------------------------------------------------------------------------------
Namn Erik Anderson
Stad Gislaved
Skickat 20.54 - 22/11

"Ju hemskare historia desto bättre betalt". Om filmen "Barnen i det slutna landet" 

"Ju hemskare historia desto mer betalt" - så löd en underrubrik om Nordkorea i Göteborgsposten för några år sedan. I en artikel om naturkatastroferna i Nordkorea och den efterföljande nöden så spreds enorma historier om omfattande kannibalism i norra Korea. Historierna påstods härstamma från folk i Nordkorea som vadat över gränsfloden och nu fanns i Kina . Även kineser som rest i Nordkorea hade samma uppgifter till journalister i väst. Den några år gamla artikeln skriver vidare : "En annan nordkorean som smugit över gränsen för att tigga mat, uppger att ett gift par i staden Wonson avrättades i maj. De hade mördat 50 barn och förvarat det saltade människoköttet i en hydda" Sedan fortsätter Jan Arell:s artikel i GP den 2/10 97 "Ju hemskare historia desto mera betalt. Berättelser om Nordkorea skall tas med en nypa salt. I våras avslöjades att både nordkoreanska flyktingar och kineser som bor vid gränsen vid några tillfällen fått betalt av journalister för sina berättelser. Ju hemskare historia desto bättre betalt." I en engelsk propagandafilm om Nordkorea som sändes i TV2 återkom exakt samma uppgifter om omfattande kannibalism där till och med kroppsdelar från döda nordkoreaner såldes öppet på marknader. Borgartidningen GP:s medgivande att "sanningar" och "vittnesmål" från Nordkorea numera reducerats till en simpel vara på den kapitalistiska nyhetsmarknaden är ganska klarläggande . Desto mer sensationella uppgifter någon har att komma med -desto mer pengar. Även andra borgare medger hur program och uttalanden om Nordkorea kommer till. I en artikel om propagandakrig på koreanska halvön i DN 19/7 1997 skriver Hans Erik Rönnow följande: "Den sydkoreanska underättelsetjänsten , KCIA, kontrollerar hårt de avhoppare från Nordkorea som träder fram och berättar om det slutna landet i norr. Och ibland kan man misstänka att KCIA får ut sitt budskap på betydligt mera raffinerade sätt än rivalen. I veckan kunde japanska tidningar rapportera om hur det svältande Nordkorea exporterade majs till japanska kycklinguppfödare. (Och som återgavs helt okritiskt i svenska massmedier utan att möjligheter till tillrättaläggande gavs, Min anm) Men i går uppgav en representant för rederiet att majsen kom från Kina." 

Bland seriösa koreakännare även i väst är det en fullständigt accepterad sanning att det så kallade "Nyhetsflöde" om Nordkorea som tillhandahålls för en bredare publik i väst är filtrerat av den Sydkoreanska säkerhetstjänsten. I sin bok "Koreas Place In the Sun" "Koreas plats i Solen", Norton 1997, skriver koreakännaren Bruce Cumings följande om mediabevakningen av Nordkorea under 90-talet. " Vidare, så accepterade nästan all massmedia, tryckt eller via TV, okritiskt all information om Nordkorea som antagligen hade varit standardretorik för årtionden( och ofta sänds ut för utländsk konsumtion av säkerhetstjänsten i Seoul) och som visade sig vara falsk." I filmen påstods att hjälparbetet inte fungerar alls och att militären lägger beslag på maten . Till stöd för sina påståenden hade filmmakarna letat upp en fransman. Men varför vågar Sveriges tevevision inte berätta om de svenska biståndsarbetare som ger en helt annan bild än den som är filtrerad av säkerhetstjänsterna? 

I en artikel på högertidningen Svenska Dagbladets familjesida den 20 oktober 1999 utfrågas den tidigare amiralen och chefen för Sveriges kustflotta Sten Swedlund . Numera arbetar han i chefsposition för internationella Röda korset Jag vill ge läsaren ett längre utdrag ur artikeln som är skriven av Gunilla von Hall: "Det blev två krävande år i en av världens sista kommuniststater, hårt drabbat av naturkatastrofer och fattigdom. I slutet av 80-talet, när handelspartern Sovjetunionen föll samman , började nedgången i Nordkorea. Mellan 1995 och 1997 var det "fritt fall" säger Swedlund. 

a.. När jag kom till Nordkorea återhämtade sig landet från översvämmningar som spolat bort hus och slagit ut jordbruket. Det var första gången landet sökt humanitär hjälp från omvärlden. Uppdraget var därför väldigt känsligt. Bara en handfull internationella hjälporganisationer fanns på plats i Pyongyang. 

Men han blev förvånad över hur smidigt arbetet ändå fungerade i det extremt isolerade landet, mycket tack vare väl utvecklade nätverk på landsbygden, förklarar Sten Swedlund. Internationella hjälparbetare hade visserligen begränsad rörelsefrihet. Men det var ändå möjligt att lära känna lokalbefolkningen som stegvis fick förtroende för utlänningarna. Mycket av vad som sägs och skrivs om Nordkorea bygger på förutfattade meningar , tycker Swedlund. 

a.. Jag upplevde en fantastisk social solidaritet mellan människor i Nordkorea. Ingen skor sig på någon annan . I Pyongyang ligger ingen hemma och dör av ensamhet. Även de fattigaste, änkor, barnfamiljer och handikappade delade med sig av maten från Röda Korset. Det finns en omtanke om medmänniskorna i Nordkorea vi kan lära av. 
Men det finns också en allvarlig misär i landet. 16 procent av alla barn och 30 procent av alla spädbarn lider av akut näringsbrist. Sten Swedlund berättar hur man ser barn på gatorna "som verkar vara åtta år och visar sig vara fjorton". 

a.. Men myndigheterna medger allt oftare att problemen är strukturella, och inte bara följd av naturkatastrofer. Man pratar mer öppet om grundläggande fel i ekonomin och satsar mer på småskaliga industrier." 
Ord från en amiral och fd chef för svenska kustflottan. 

En annan svensk biståndsarbetare, Kenneth Bergkvist, som arbetat i Nordkorea för den frikyrkliga organisationen "Bröd till Bröder" säger om sina intryck av Nordkorea i TV4 juli -97 att "det var ett fantastiskt vackert land"- och ett folk som sliter mycket hårt och arbetar intensivt för att klara av det här och barn som är skadade av hunger. 20 procent av barnen har första graden av hungerskada, och vi har fått se verkligen lidande barn. Det är bilder som följer med. Överallt odlar man, varenda liten fläck, till och med mellan järnvägsspår odlar man majsplantor. Man bryter ny mark upp mot bergstopparna" 

Sedan frågar TV4:s Bosse Lindvall.- "Man har ju talat mycket om Nordkorea och myndigheterna där och hur svårt det är att ge hjälp till ett sånt här land." Kenneth Bergkvist svarade: "Vi har upplevt mycket öppen dörr, myndigheterna har varit väldigt positiva. När vi var och besökte landet fick vi diktera programmet. Man ändrade hela tiden programmet för att vi skulle få våra önskemål tillgodosedda och vi fick se distributionen ända fram och vi är välkomna att fortsätta. Vi har mött stor öppenhet från myndigheterna och har goda relationer." 

Ja listan kan göras lång på svenska hjälparbetare vilka arbetat på fältet i Nordkorea och som i sina vittnesmål tillbakavisar alla demoniserings kampanjer mot hjälparbetet. 

Frågan man kan ställa sig varför Nordkorea utsätts för ideologiskt betingade hatkampanjer i västmedierna för en svält orsakad av sju års naturkatastrofer 

För några år sedan läste jag en artikel i den amerikanska tidningen "International Herald Tribune". Artikeln handlade om hur Nordkoreanerna kämpade vidare för att komma ur sin situation. 

" Den internationella Röda kors kommittén beräknar att 16% av nordkoreanerna lider av undernäring jämfört med 30 % i Indien. " I Nordkoreas fall är det naturkatastroferna samt bortfallet av Sovjetunionen som orsakat undernäringen medan för Indiens del ,med nästan dubbelt så stor andel av sin befolkning undernärd, så är det de sociala strukturerna och inte missväxt som är orsaken till en 30% undernäring. Men för en svensk borgare är en 30% undernäring i Indien orsakad av sociala strukturer bara ett turistiskt pittoreskt inslag och inget att uppröras över. Undernäring i olika länder och med olika sociala system mäts givetvis i de borgerliga medierna med helt olika måttstockar. Att tro något annat är naivt. 

Innan problemen med sju års naturkatastrofer började fanns i Nordkorea ett bra sjukvårdssystem rapporterar John Gittings i engelska Guardian den 11 maj detta år 2001. " Huvudproblemet är helt enkelt pengar till ett hälsosystem vilket förr fungerade mycket bra, med bättre tillgänglighet till vård än i en del västländer. Nordkorea låg före många asiatiska länder vad gäller omfattningen av färskvatten-nätet, men som nu inte kan underhållas med läckage från rostande ledningar och ingen energi till vattenpumparna." 

Så länge som naturens förhållanden var normala och när folkets Korea hade handelsförbindelser med Sovjetblocket fanns det resurser för en väl fungerande sjukvård i enlighet med socialismens humanitära karaktär. 

I för- annonseringen till filmen sägs att utvecklingen i Nordkorea stått stilla i femtio år Punkt slut. Det vill säga att ingen som helst aktivitet skett efter Koreakriget. Alltså att ingenting någonsin har byggts i norra Korea på 50 år! 

Två veckor innan visades en film om en belgisk paralmentarisk grupp som reste omkring i den vackra huvudstaden Pyongyang med dess höga betongbyggnader. 

Ytterligare två veckor innan det programmet sändes en amerikansk reprisserie som behandlade koreakriget och som helt sant rapporterade att nästan inte ett enda hus stod kvar i Pyongyang efter de amerikanska terrorbombningarna femtio år tidigare. Samtidigt kräver borgarna att TV-tittaren skall tro på alla tre uppgifterna samtidigt. 

Men för TV:s redaktion gäller väl samma devis som för som för journalistiken om Nordkorea i övrigt" Ju hemskare historia desto bättre betalt." 

18/5-01 
Erik Anderson 

--------------------------------------------------------------------------------
Namn stolt moderat
Skickat 19.54 - 22/11

stackars er... att ni inte förstår bättre, se på nordkorea, tycker ni att de har de bra där?

--------------------------------------------------------------------------------
Namn Familj i Burseryd
Skickat 17.50 - 17/11

Vi läste ett mycket bra inlägg av Curt vang om EU och minilöner i Värnamo Nyheter. Men varför i hela fridens namn har ni inte tagit in den på hemsidan? Skärpning Webmaster!!!!!

--------------------------------------------------------------------------------
Namn KarlOscar
Skickat 23.10 - 16/11

Jonas

Va tror du r:t står fö i KPMLr

Kommunistiska Partiets Marxist Leninistiska revolutionererna

--------------------------------------------------------------------------------
Namn observatör
Stad Gensta
Skickat 22.20 - 16/11

Jag får nog hålla med Eva Berg. Det är helt uppenbart att "Socialistiska Partiet" är djupt splittrat angående Göteborgshändelserna. Thomas Johansson och Kjell Pettersson har en uppfattning som ligger nära KPML(R):s Den att anarkisternas kravaller
var en katastrof medan andra inom SP verkar vara syfilitiska idioter som verkar vara helt verklighetsfrämmande inför vad som verkligen hände. Dessutom rapporteras stora bråk inom syndikalistiska ungdomsförbundet i Stockholm där stenkastarna från Göteborg kräver inflytande i SUF i Stockholm. 

--------------------------------------------------------------------------------
Namn Eva Berg
Stad Rydboholm
Skickat 14.44 - 16/11

Det var överklassungdommarna i AFA som samarbetar med den hemliga polisen. Den anonyme bakom "klasskämpen" skriver ju själv att det var civilklädda poliser som startade förstörelsen på Anenyen. Varför startade civilklädda polisen förstörelse på Avenyen? Givetvis var det för att få igång AFA-packet att fortsätta med förstörelsen på Göteborga paradgata! Två syften uppnåddes genom den hemilga polisens och AFA:s aktion. För det första skrämdes människor från att delta i den stora fredliga massdemonstrationen på frdagskvällen. Men 16000 är inte illa det heller. För det andra gav polisens och AFAs samarbete möjligheten för svenska massmedia att helt dölja den stora massdemonstrationen de !5:e juni . På så vis går överklasspacket i AFA i hemliga polisens ledband. Därför slall alla polisagenter typ "klasskämpen " bekämpas. Leve fredliga massdemonstrationer. Leve arbetarnas sak. Sverige ut ur EU! Ned med överklassanarkismen ! Ned med polisagenter!

--------------------------------------------------------------------------------
Namn klasskämpen
Skickat 16.09 - 15/11

karl oscar, har jag sagt att jag ska stoppa några revolutionärer? NEJ. sluta ljuga. och kom inte och säg att kpmlr är revolutionärer, då vet du lika lite om verkligheten som Jonas. 
eva, är några som arbetar tillsammans med polisen, så är det väl kpmlr. gång efter annan så proklameras det ut i denna gästbok om hur mycket polisen berömt er, om hur dom tackar er för ert uppförande. det måste vara skönt, att farbror polisen klappar er på huvudet. då kan ni känna er trygga. HOBBYREVOLUTIONÄRER.

--------------------------------------------------------------------------------
Namn Jonas Sjödahl
Skickat 14.50 - 15/11

Håller helt med Tobbe och hälsar alla från 
Gränna. 

--------------------------------------------------------------------------------
Namn Tobbe
Skickat 21.35 - 14/11

Socialdemokratin har strukit ägandet och dess klassmotsättningar som förklaring till samhällets förändringar. Det nya partiprogrammet är liberalt och marxismen är slutligt avförd.
­ Det är inte längre frågan om ägandet som är vår väg. Den går över inflytandet och medbestämmandet. 

Så sammanfattar utbildningsministern Thomas Östros det nya programmet. Han är Göran Perssons högra hand i programkommissionen och är mycket nöjd efter partiprogramdebatten.

Denna programändring sker i en tid då Wallenbergs varslar tusentals anställda på Ericsson samt drabbar Katrineholm med massarbetslöshet, då Wallenberg och hans kumpaner sparkar flera tusen på SAS. I år har över 40000 varslats i Sverige.

Då lägger det socialdemokratiska partiet ner den principiella diskussionen om ägandets betydelse. Vilken storseger för privatkapitalet!

Klasskampen, kampen mellan arbete och kapital, ska inte längre förklara världen. Klass jämställs med kön, etnicitet, funktionshinder, ålder och sexuell läggning.

En assyrisk bondkvinna som blir arbetare på Wallenbergs Scania blir aldrig jämlik med ägarna, varken ekonomiskt eller socialt. Wallenbergs har makt över henne som arbetare. En invandrarkvinna kan dock gifta sig till förmögenhet, t ex som drottningen, och bli Wallenbergs bordsgranne. Antonia Ax:son Johnson har makt som kapitalist. 

Historien om klasskamp
Klass är överordnat. Det är en av de vetenskapliga lärdomar som Marx och Engels tillförde mänsklighetens teoribygge. Som det sägs i ett klassiskt partiprogram; "All historia är historia om klasskamp". Det har varit arbetarrörelsens analys. Då kongressdelegaterna ändrar sitt program är de ägarnas ombud för att utplåna socialismen i arbetarrörelsen. Många talar i egen sak, som kapitalägare med miljoninkomster.

Marx och Engels analys avförs ur det socialdemokratiska partiprogrammet. Ändå hölls en konferens på kongressen om marxismen. Ändå skrivs i programmet två sidor om dessa politiska giganter, samtidigt som de döms ut som ideologiska dumskallar. 

Det nya programmet påstår att de båda ansåg att klasskampen upphör efter revolutionen och med arbetarklassens maktövertagande. De ljuger. I kritiken av Tyska arbetarpartiets program, Gothaprogrammet 1875 skriver Marx:

"Mellan det kapitalistiska och det kommunistiska samhället ligger en period då det ena revolutionärt omvandlas i det andra. Därtill svarar också en politisk övergångsperiod, vars stat inte kan vara någonting annat än proletariatets revolutionära diktatur". 

Flera proletära revolutioner har senare visat att perioden efter det proletära maktövertagandet inte innebär vare sig slutet på klasskampen eller historien. 

Marxismens avförs
Dagens socialdemokratiska program avfärdar den Marx-Engelska teorin som sägs propagera en historisk utveckling som följer givna lagar, en ödestro där samhällsomvandlingen är beroende av teknik och ekonomisk utvecklingsnivå och att arbetarna därför måste invänta historiens gång. 

Marx och Engels hade avfärdat denna analys som falsk och illvillig. Också på kongressen i Västerås fanns de som insåg partiledningens dumheter, att denna syn inte stämmer med socialdemokratins tidigare. Programmets analys gör Hjalmar Branting till en dumskalle.

Ägandet är inte längre en fråga för partiprogrammet. Partiet slutet upp bakom det privata ägandet i den enda vägens politik. Begreppet myntades av Carl Bildt som måste bli positivt överraskad över att hans idé så snabbt tagits över av socialdemokratin. Persson jämförde partiprogrammet med en ideologisk kompass, men finns bara en väg behövs varken kompass eller politiska partier.

Det var en väldigt, väldigt bra diskussion, säger Östros. De förslagna ändringarna har varit i det ursprungliga förslagets anda och principer. Idén om förstatligande är ute ur leken. Dagens diskussion hade inte varit möjlig på 1980-talet. 

Inga rester kvar
I 1990 års socialdemokratiska program fanns ännu socialistiska rester efter alla tidigare politiska rensningar. Då fanns fortfarande portalparagrafen om att omdana samhället så "att bestämmanderätten över produktionen och dess fördelning läggs i hela folkets händer". Denna formulering har många uppfattat som socialistisk, även om den var en kompromiss där bestämmanderätten inte behövde innefatta en förändring av äganderätten.

Kongressen ändrade texten till något helt annat: "En strävan efter en ekonomisk ordning där människor som medborgare, löntagare och konsumenter kan påverka produktionens inriktning och fördelning".

Socialdemokratin har nu inget mål, utöver att förvalta det kapitalistiska samhället. Vi har nått den bästa av världar. Men programmet är den vanliga socialdemokratiska sörjan av olösta frågeställningar. Persson citerar:

"Vårt mål är ett samhälle utan över- och underordning, utan klassgränser, utan könssegregation eller etniska klyftor, ett samhälle utan fördomar och diskriminering."

Problemet är att dessa sociala problem jämställs. Inget sägs om hur man skapar ett samhälle utan klassgränser, speciellt då ägandefrågan inte ska drivas. Göran Persson sätter tilliten till demokratin:

"För oss socialdemokrater får ekonomiska intresse aldrig sätta gränser för demokratin. Demokratin har däremot alltid den överordnade rätten att ange spelregler för ekonomin och sätta gränser för marknaden."

Men vad händer i Perssons Kat-rineholm, med socialdemokratisk majoritet i kommunen? Den socialdemokratiska demokratin har inte stoppat Wallenbergs framfart, trots att sörmlänningarna både är medborgare, arbetare ("löntagare") och konsumenter.
 

"Balanserande kraft"
Programmet säger att socialdemokratin är antikapitalistisk. Det betonade också Göran Persson i sin inledning. Det betyder dock enbart "att bygga motkrafter mot kapitalets anspråk på makt över ekonomi och samhälle". Antikapitalismen är en balanserade kraft mot kapitalets inom borgerlighetens ramar.

Programmet har anpassats till den politik som socialdemokratin tillämpar. Bara för några årtionden försökte socialdemokratin genomföra löntagarfonderna för att ekonomiskt bredda det offentliga. Allmännyttiga bostadsföretag samt andra offentliga företag drivs ännu av socialdemokratin. 

På kongressen fanns bara några få kritiker till att avveckla socialismen i programmet. Att programmet fortfarande skriver "demokratisk socialism" betyder inget annat än, som partistyrelsen påpekat, ett likhetstecken mellan demokratisk socialism och socialdemokrati.

­ Jag efterlyser i partiprogrammet en längtan efter ett alternativ till marknadsekonomi, sa Sven Britton från Stockholm.

­ Programmet har inget konkreta förslag att gå vidare mot ekonomisk demokrati, sa Jarl Henriksson från Norrbotten. 

"Medelklassparti"
­ Herre jävlar, är det ingen som reagerar när de styrker både förstaliga och bestämmanderätten över produktionen och dess fördelning, säger Hans-Erik Svensson från Gotland. Vi håller på att få ett mycket urvattnat partiprogram, det är som att gå från röd mjölk till gul dito. 

­ Jag tycker att den tidigare skrivningen ska vara kvar; "Hela produktionen i hela folkets händer". Vi förvandlas från ett arbetarparti till ett typiskt medelklassparti. 

--------------------------------------------------------------------------------
Namn Eva Berg
Stad Rydboholm
Skickat 21.32 - 14/11

Här kommer ett jättebra inlägg från Göran Gustavsson i Märsta. det duger hemskt bra mot personen bakom klasskämpen och autonom klasskrigare. Inlägget hittade jag i ""Enhet" nummer 3 2001. Tänkvärda ord från en iaktagare.
" Rubrik : Om 15 juni Icke anti EU-protest
Så är det bekräftat: "Hannes Westberg deltog i en gatufest på Vasaplatsen, som av olika skäl ledde till oroligheter. Men det var ingen politisk manifestation. Festen hade inte ett dugg med EU:s toppmöte att göra." Så säger den skottskadade och för våldsamt upplopp åtalade Hannes Westbergs försvarsadvokat Anders Munck till DN den 16 oktober.
Med den åtalades goda minne vill således försvarsadvokaten understryka att hans klient inte var någon "EU-demonstrant" och att Reclaim the City:s gatufest inte var någon anti-EU-manifestation. "Munck vill därför tillämpa den rättsliga praxis som rådde före EU-toppmötet, då våldsamt upplopp gav fängelse i ett par månader."
Drogpartyt på Vasaplatsen var förvisso helt säkert ingen protest mot EU. I själva verket var den en provokation mot den stora folkliga manifestation mot EU som samtidigt ägde rum, "ett par stenkast därifrån" på Götaplatsen, med 20.000 deltagare. En provokation som helt kom att skymma det politiska budskapet från en samlad och pånyttfödd motståndsrörelse.
De som åtalats för deltagande i de våldsamma upploppen, vare sig det handlat om den olagliga gatufesten eller om excesserna på Avenyn tidigare på dagen, ger minst av allt intryck av att vara några politiskt medvetna kämpar. Ingen av de åtalade står för de handlingar de anklagas för. Inte några som helst politiska ideal eller ståndpunkter åberopas. Alla är "oskyldiga" eller hävdar att man bara försvarat sig mot polisens våldsamma attacker. Någon tribun för brandtal mot EU har rättegångarna minst av allt blivit.
Ändå framhärdar massmedia och delar av vänstern med att kalla kravallmakarna för just "EU-demonstranter"! Borgerliga massmedias syften är klara, men vart vill egentligen Vänsterpartiet, Ung Vänster, Socialistiska Partiet, SAC, Syndikalistisk Ungdom m.fl. komma?
Göran Gustavsson, Märsta (inkom 18/10 2001)"

Alltså ett jättebra inlägg som avsläjar hela provokationen vid Vasaplatsen. Vars enda syfte var att försöka dra bort ungdommar från den fredliga massdemonstrationen till förmån för ett anakistiskt drogparty arrangerat av obskyr organisation som Reclaim och andra autonoma överklassmänniskor.

--------------------------------------------------------------------------------
Namn Rickard
Stad Gävle
Skickat 21.31 - 14/11

Vad är det här för en debattsida? Ni måste ju sköta den redaktionellt! Här återfinns ju ingen seriös debatt utan endast en massa sektvänster som profiterar på denna sida. De har väl inget eget forum att skriva sin dynga på. Rensa upp och för in seriös debatt, företrädelsevis lokal sådan! Då fyller sidan en funktion.

--------------------------------------------------------------------------------
Namn KarlOscar
Stad Anderstorp
Skickat 21.27 - 14/11

Ja borde nog gå me kpmlr lr nått socialistiskt parti... Lr nee ja ska faan ta kol på kapiatalister å borgare först så att inget parti, org lr förening får skiten för de...

Ta Ta ///kalle

--------------------------------------------------------------------------------
Namn Rickard
Stad Gävle
Skickat 21.22 - 14/11

Hälsningar från Gävle! Lycka till i Gislaved!

Kampen går vidare!

--------------------------------------------------------------------------------
Namn Eva Berg
Stad Rydboholm
Skickat 21.17 - 14/11

Det är bara en tidsfråga innan ni polisprovokatörer i Reclaim the Street går över till den öppna borgerligheten och sitter som programledare i TV och Radio. Det är bara en tidsfråga när ni autonoma stiier som män och kvinnor i staten när erat barnsliga föräldrauppror är över. Ni fjantar och säger att ni är en motståndsrörelse. detär ni inte all. Avsikten med att ni lade ett fylle och drogparty i marchvägen för den stora folkliga anti EU-demonstrationen var att dra bort ungdomar därifrån till förmån för ett meningslöst supande och hashande. Så arbetar kapitalets lakejer bland de autonoma. Så går de autonoma polisens äremden. När jag demonstrerade stod en autonom överklasskvinna och skrek till oss anti EU demonstranter att demonstrationen skulle avbrytas , till förmån för någon march upp till en skola. 
Ni låtsasrevolutionärer som ännu inte har blivit torra bakom öronen våger inte stå för någonting i rättegångarna. Riktiga antifascister gör rättegångar till en anklagelse mot förtrycksapparaten . Se på Dimitrov 1933 som vände hela rättegången mot nazisterna se på de politiska fångarna i Turkiet som märkta av tortyr ytnyttjar rättegången till flammande anklagelser mot den turkiska regimen och dess uppbackare i EU. När man hör och ser et ynkliga för svar som ynkryggarna i AFA försöker sig på så är frånvaron av politik och den totala frånvaron av varje kritik mot EU uppseendeväckande. "Vi slog bara tillbaka mot polisen" lyder AFA-barnens patetiska urskuldranden . Därför är autonoma rörelsen bara ett antal patetiska figurer medan de verkliga antifascistiska kämparna i Turkiet är mina hjältar. Själv kommer jag ägna all min kraft , resren av mitt liv att bekämpa allt av polisprovokatörerna i AFA står för. Krossa den autonoma rörelsen . Ned med överklassbarnen! Nej till drogpartyn! 

--------------------------------------------------------------------------------
Namn Eva Berg
Stad Rydboholm
Skickat 21.15 - 14/11

Här dör 35000 barn varje dag och trotskister och autonomt överklassdrägg ägnar all kraft åt att bekämpa ärligt arbetnande människor i KPMLr. Det är helt uppenbart att drog och fyllepartyt i Vasaparken där anarkister stod och spottade på demonstranerna för att de var mot EU påvisar med all tydlighet överklassanarkismens sanna natur. Anarkismen och polisen arbetar hand i hand för att dra bort uppmärksamheten från de fredliga massdemonstrationerna i Göteborg i Juni.

--------------------------------------------------------------------------------
Namn Autonom
Skickat 17.54 - 14/11

Eva Berg, som förmodligen inte ens existerarar, KKKent och lille Jonas, DRA ÅT HELVETE mer ert skitsnack.

--------------------------------------------------------------------------------
Namn Autonom
Skickat 17.52 - 14/11

Ni är då för dråpliga:
"Själv kommer jag att ägna all min kraft, resren av mitt liv att bekämpa allt av polisprovokatörerna i AFA står för"
så lätt förlorade ni en vid er sida, som skulle kämpa för er revolution. Eva Berg har blivit politisk vilde och tänker ägna all sin kraft åt att bekämpa AFA iresten av sitt liv. Stackars människa. Du kommer inte att få det lätt. 
Först en rejäl frukost på morgonen och sen ut och bekämpa AFA. därefter en rejäl lunch och sen bekämpa AFA hela eftermiddagen. När Eva sedan intaget kvällsmålet ligger heeela kvällen ledig bara för att bekämpa AFA. Gosse, vilket slit. 365 dasgar året om hela livet ut, ska hon bekämpa AFA. Vilken revolutionär.

Men hallå! det dör 35000 barn av svält och sjukdomar där ute i världen varje dag!
-skit i det vi måste bekämpa de onda anarkisterna i AFA.

--------------------------------------------------------------------------------
Namn Jonas
Skickat 10.29 - 14/11

Den anhängare av terror och att KPMLrare skall hängas,
"klasskämpen ", bör ta avstånd från sina falska anklagelser mot mig för fusk. Jag har inte överträtt några etiska regler på gästboken . Det har däremot "klasskämpen" oavsett version gjort. Här kommer smakprov på det trotskistiske "klasskämpens" analysförmåga. Den som anklagar helt oskyldiga människor för att överträda etiska regler bör nog läsa följande citat . Här har alla läsare några citat från signaturen "klasskämpen":
 

"RAF (som dom heter, vilket du säkert inte visste) var en stadsgerilla, vi har inget liknande i sverige idag. tyvärr."slut på citat

ett annat citat:
"Namn Autonom klasskrigare
Skickat 16.12 - 23/10

Tro fan jag är stolt över att vara terrorist" Slut på citat

eller ett tredje

"din satans klassförrädare" Slut på citat

eller ett fjärde:

"fin för att skänka oss den minsta solidaritetstanke eftersom det kunde svärta ner ditt eget rykte inom dina smygfascistiska led." Slut på citat

eller ett femte

"Nu kan du din jävla stalinist- dyngspridare ta och dra åt helvete och stanna där för det är ju uppenbarligen där du hur hemma din jävla vänster-fascist. du kan ju ta och hälsa till Stalin, Franco, Hitler och dina andra lekkamrater. Och snart har du ju Fidel och Pinochet att konversera med. Rätt passande eftersom ni ligger på samma intelligensnivå. 

I den siste nazistens tarmar ska vi hänga den siste "ärraren" Slut på citat

Detta är citat från "klasskämpen " allt medan småborgare av olika slag vill skydda trotskismen och att r-are skall hängas.. 
Kaka söker maka. Samma antikommunism som hos Folkpartiet som hos de autonoma. Mot de autonomas hat sätter vi r-sympatisörer solidariteten och tanken på alla människors lika värde. Ned med hatet och illviljan från borgarbarnen i AFA! Signaturen klasskämpen har överträtt alla etiska regler i denna gästbok. Mordhot hör inte hemma här. "Klasskämpen" får hålla till någon annanstans.

--------------------------------------------------------------------------------
Namn Rickard
Skickat 00.40 - 14/11

Vad är det här för en debattsida? Ni måste ju sköta den redaktionellt! Här återfinns ju ingen seriös debatt utan endast en massa sektvänster som profiterar på denna sida. De har väl inget eget forum att skriva sin dynga på. Rensa upp och för in seriös debatt, företrädelsevis lokal sådan! Då fyller sidan en funktion.

--------------------------------------------------------------------------------
Namn KarlOscar
Stad Anderstorp
Skickat 23.14 - 13/11

Hmm du Klasskämpen ska försöka stoppa oss revolutionerer... De kommer bli en kamp förgäves, tycker du istället ska lägga ner det arbetet å satsa din energi på nått annat viktigt i ditt liv... För jag och många andra kommer göra allt som krävs för att få igenom revolutionen fredligt i första hand me går inte de så blir det en väpnad revolution... Ni borgare kommer kanske tro att det är en rebelisk org. som kommer genomföra det... Men de finns faktiskt en annan org. Som håller på att försöka förena alla socialistiska parti, föreningar och organisationer i en gemensam arme (NCST = Northen Communist Storm Troper) "Ensam är svag"
 

Sen efter revolutionen så kan alla slå sina huvuden ihop å försöka lista ut vilket socialistiskt system som funkar bäst å längs i sverige...

--------------------------------------------------------------------------------
Namn klasskämpen
Skickat 11.04 - 13/11

eva, kära fördomsfulla. 
var samlingen i vasaparken ett fylleparty? nej, återvänd till verkligheten. och jag vill lika mycket som ni stalinister ha en anti-eu demonstration. faktiskt. lägg ner den fördomsfulla attityden. jag har dessutom aldrig sagt att r:are ska hängas, men lögner och förtal är väl för er ingen obekant politisk metod.

--------------------------------------------------------------------------------
Namn Eva Berg
Skickat 18.31 - 12/11

Folk som säger att KPMLr are skall hängas och att massdemonstrationer mot EU skall avbrytas till förmån för ett drog och hashparty i vasaplatsen är ingen vänster utan bara polisprovokatörer och agenter för hemliga polisen. Vem splittrar : De som inte ville ha någon anti EU-demonstration för att istället ha fylle och drogparty i Vasaplatsen eller de 16.000 som demonstrerade i den största demonstrationen mot EU dessa dagar? Jag fördrar anti EU demonstrationer medan klasskämpen föredrar fyllepartyn. Där går skillnaden mellan de autonoma och det allvarliga EU-motståndet.

--------------------------------------------------------------------------------
Namn klasskämpen
Skickat 13.56 - 12/11

svar till eva berg.
ditt senaste ger ju tydliga tecken på er stalinisters sätt att jobba. "Själv kommer jag ägna all min kraft, resren av mitt liv att bekämpa allt av polisprovokatörerna i AFA står för. Krossa den autonoma rörelsen ." Om du nu tycker enligt föregående citat, varför inte försöka ta upp en dialog. Istället för att splittra vänstern ytterligare. För dig är kampen, kampen mot folk inom de egna leden, för oss folkrevolutionärer är kampen mot de styrande. 
tack.

--------------------------------------------------------------------------------

Upp