Namn Anders Carlsson Robert Mathiasson
Stad GÖTEBORG
Skickat 19.18 - 11/9

Till utrikesminister Anna Lindhs efterlevande.
Till Sveriges regering.
Till Socialdemokratiska arbetarpartiet.

Det var med bestörtning vi igår mottog nyheten om knivattentatet mot utrikesminister Anna Lindh och det är med djup förstämning vi idag mottar meddelandet om hennes död.
Våld av detta slag är avskyvärt vem det än riktar sig mot, men givetvis får det en större och allvarligare dimension när offret är Sveriges utrikesminister och tillika en av landets mest framträdande politiker. Oavsett gärningsmannens motiv utgör mordet på Anna Lindh också ett attentat mot demokratin och mot den öppna och fria debatt som hon var en del av och som vi alla värnar om som demokratins kärna.
Vi vill framföra våra djupt kända kondoleanser till Anna Linds familj och övriga efterlevande. Ni har gått miste om en människa ni älskade och som älskade er.
Vi vill samtidigt framföra vårt djupt kända beklagande till Sveriges regering och till det socialdemokratiska partiet, som så onödigt och brutalt gått miste om en uppskattad arbetskamrat och partivän.
Anna Lindh stod i den politiska stridens mitt, ständigt argumenterande för sitt partis politik, som under den folkomröstningskampanj hon aldrig fick avsluta. I den rollen uppskattade vi henne även om vi inte delade hennes uppfattningar. Anna Lindh stod upp för en ståndpunkt och vek inte från den förrän hon blev motbevisad i sak. Detta hållningssätt manar till efterföljd. Respekten för demokratin kräver att vi alla, som hon, handlar efter egen övertygelse.

Göteborg 11 september 2003

För Kommunistiska Partiet – KPML(r)
Anders Carlsson, ordförande.
För Revolutionär Kommunistisk
Robert Mathiasson, ordförande – RKU

--------------------------------------------------------------------------------
Namn KPML(r) Politbyrån
Stad GÖTEBORG
Skickat 19.16 - 11/9

Uttalande om mordet på Anna Lindh
och konsekvenserna för folkomröstningen om EMU

Mordet på utrikesminister Anna Lindh är en fruktansvärd tragedi för hennes familj och anhöriga. Men oavsett gärningsmannens motiv utgör mordet också ett angrepp på demokratin och den fria och öppna debatt som Anna Lindh var en del av.

Alla ledande politiker måste ständigt rannsakas för vad de gör och säger; de måste tåla motargument, också hårda motargument. Det är en del av demokratins väsen. Men de skall inte behöva leva under hot och de måste självklart skyddas från varje form av attacker mot liv och lem. Ett samhälle som tillåter politiskt relaterat våld, alldeles oavsett om våldet riktas mot ledande politiker eller mot människor med misshaglig politisk uppfattning, utvecklas oundvikligen i mer sluten riktning; våldet tjänar objektivt reaktionens och de elitistiska maktgruppernas intressen.

Mordet reser många frågor. Om motiv. Om avsaknaden av skydd. Om hur det kunde ske på allmän plats. Om hur gärningsmannen kunde komma undan så lätt. Innan alla fakta ligger på bordet finns det dock ingen anledning att spekulera kring dessa frågor. Man kan bara konstatera att SÄPO har mycket att redovisa, precis som efter mordet på statsminister Olof Palme 1986.

En fråga kräver dock omedelbara svar: Hur skall folkomröstningen om EMU ges en värdig och legitim demokratisk inramning i en situation då mordet på Anna Lindh utlöst ett nationellt trauma.
Riksdagspartiernas ledare beslutade på torsdagen att genomföra folkomröstningen som planerat. På söndag går därmed svenska folket till valurnorna för att säga sitt om EMU. Man behöver inte ha några invändningar mot det. EMU-frågan har diskuterats länge och de flesta människor är inställda på att rösta på söndag.

Riksdagspartierna beslutade också att avblåsa själva kampanjen. Ja- och nej-sidan skall fortsätta att sprida informationsmaterial, men debatter och mer utåtriktade arrangemang ställs in. Man behöver inte ha några invändningar mot det heller. Argumenten för respektive mot EMU är väl kända för de flesta människor. Några dagars uteblivet kampanjarbete spelar därför inte så stor roll vad gäller väljarnas möjligheterna att ta ställning.

Med detta sagt måste dock konstateras att folkomröstningen om EMU kommer att gemomföras i en mycket speciell situation, rentav under onormala politiska förhållanden, där själva sakfrågan – ja eller nej till EMU – kommer att skymmas av mordet på Anna Lindh och den bestörtning mordet utlöst.

Det råder inte minsta tvekan om att ja-sidan tjänar på denna situation. All historisk erfarenhet visar att människor i tider av bestörtning och chock tyr till det ledarskap som finns och litar till det – inte av sakskäl, utan av känslomässiga skäl. Detta lägger ett speciellt demokratiskt ansvar på ja-sidan och inte minst på statsminister Göran Persson.

Ja-sidan och Göran Persson måste vädja till människor att inte låta ställningstagandet till EMU påverkas av mordet på Anna Lindh; måste tydligt klargöra att demokratin och folkomröstningens demokratiska legitimitet kräver att väljarna tar ställning i sak och röstar efter egen övertygelse. Annars finns överhängande risk för att den verkliga folkviljan inte kommer att manifesteras i folkomröstningsresultatet på söndag.

Givetvis kommer mordet under alla omständigheter att påverka folkomröstningens resultat. Men för att resultatet skall bli legitimt i något enda avseende, krävs att ja-sidan tydligt avsäger sig den fördel den givits under så tragiska omständigheter.
KPML(r) kommer givetvis att följa den kampanjordning som gäller efter mordet på Anna Lindh, det kräver anständigheten och respekten. Under de sista dagarna kommer vi därför att nöja oss med att sprida flygblad och sälja vår tidning Proletären. Vi bejakar givetvis den bestörtning mordet utlöst, ty vi är lika bestörta som alla andra. Men samtidigt framhåller vi – och förhoppningsvis alla med oss – att alla väljare på söndag måste göra vad de kan för att sätta sig över bestörtningen, ty folkomröstningen om EMU rör Sveriges framtid och då måste sakargumenten ha företräde.

I sak har ingenting förändrats av mordet på Anna Lindh. EMU är och förblir ett icke-demokratiskt elitprojekt; är och förblir ett hot mot arbete, välfärd och demokrati.
Därför uppmanar vi till att rösta NEJ.

Göteborg 11 september 2003

KPML(r):s politbyrå

--------------------------------------------------------------------------------

Namn RKU centralutskott
Stad GÖTEBORG
Skickat 18.49 - 11/9

Med anledning av det fruktansvärda mordet på utrikesminister Anna Lindh

Med anledning av det fruktansvärda mordet på utrikesminister Anna
Lindh så följer vi övriga organisationers beslut på ja och nej-sidan
att de sista dagarna enbart bedriva ren informationsverksamhet fram
till valdagen.

Ett kondoleansbrev har skickats till utrikesminister Anna Lindhs
efterlevande, Sveriges regering och det Socialdemokratiska partiet.

Våld av detta slag är avskyvärt vem det än riktar sig mot, men
givetvis får det en större och allvarligare dimension när offret är
Sveriges utrikesminister och tillika en av landets mest framträdande
politiker. Oavsett gärningsmannens motiv utgör mordet på Anna Lindh
också ett attentat mot demokratin och mot den öppna och fria debatt
som hon var en del av och som vi alla värnar om som demokratins kärna.

Vi stod på olika sidor i folkomröstningskampanjen. Anna Lindh stod
för sitt och i den rollen uppskattade vi henne även om vi inte delade
hennes uppfattningar. Anna Lindh stod upp för en ståndpunkt. Detta
hållningssätt manar till efterföljd. Respekten för demokratin kräver
att vi alla, som hon, handlar efter egen övertygelse.

På presskonferensen nyss så sa Göran Persson att folkomröstningen
kommer att äga rum som planerat. Det innebär att vi i likhet med
övriga kampanjorganisationer ställer in debatter och den typen av
debatterande verksamheter.

RKU:s Centralstyrelse Arbetsutskott 2003-09-11 klockan 12.00

--------------------------------------------------------------------------------
Namn CaRiN
Stad Malmö
Skickat 19.02 - 25/8

Hallå kamrater!

Här hade det verkligen hänt saker sedan sist.
I Malmö är anti-EMU kampanjen i full gång och näst intill varje dag går åt att skriva insändare, flygbladsutdelning och till att ställa ut valtavlor samt att stå i valstugan.
Vi trivs utmärkt, fast vi saknar er i Gislaved!
Den här vinsten ger vi inte dem, kamrater! Inte en chans! Trots att de drivs av pengar och vi enbart av vår övertygelse! Det svenska folket börjar nu vakna ur sin Persson-dvala och låter sig inte luras igen. Nu är det kokta fläsket stekt-eller hur säger man?

Ha det underbart "därhemma".
Kommunistkramar
CaRiN

--------------------------------------------------------------------------------
Namn Johanna Nordman
Hemsida http://www.caat.org.uk/
Stad Solidariska hälsningar fr Vasa som ligger i EU's ockuperade Palestina;
Skickat 17.12 - 6/8

Swedish Model Advocates of almost professionalized Fraud

**
- FM Channel Independent Laponia comment about a new arrest on 29
January 2003
- Who is been arrested this time?
- Mafia defence lawyer Thomas Martinsson...
- Tell me, what he did?
- What he didn't?
- ?!

**

- SvekJa's Justice minister fick bögpris
- Vad säger du? Skäms men...
- Pris till manliga horor som blir ännu lättare att hetsas av financiella
lobbykretsar... Det blir enklare att fiffla en hora istället en ärlig svensk...
- Hur kunde det hända?
- Det är SvekJa, demokratiserad form av USrali fascismne... Igår, den 3 february
2003 hölls årets "GayGala" på Gröna Lund i Stockholm. Med på galan fanns bland
andra frra årets homoprisade horan Mona Sahlin, finansiella sionismens minsta
dvärg Leif Pagrotsky och kandidaten Thomas Bodström. Den sistnämnda "förärades"
priset "årets hetero" för sina insatser för homofilers rättigheter (bland annat
att homofiler förvandlats till folkgrupp som judar så att de skyddas mot sanna
folkstammar i Scandinavia liksom ockuperade Palestina, där också bara judiska
horor skyddas mot människor). Nominerad till denna kategori fanns även Bert
Karlsson, lierala marknadens fascistiska partiet Neo-Demokrati's bildande,
framför allt för sitt deltagande i TV-såpan Fame Factory, ett program som
tilldelades titeln "Årets TV-program".
Andra pristagare var den nya Barbadossångaren Mathias Holmgren (årets homo),
bögklubben Patricia (årets gayställe) samt Ola Salo (årets artist).
Enligt homofiltidningen QX var intresset för årets "GayGala" större än någonsin
under sin femåriga historia.
- Jag har inget ord längre..
- Folk har ingen rätt heller till kritiska ord längre..
- ?!

**
- Sådan ministrar, sådant rättsväsentligheter...
Rättsväsendet kränker offret

Rättsväsendet kränker offret
Stoppa alla "vandrande pillerburkar"

Den unga kvinnan i Västerås som hölls fången av fem män och såldes som
prostituerad kränks nu sannolikt av svenskt rättsväsende.
Ifrågasättandet av hennes livsstil av advokat Thomas Martinsson och de
hotfulla och kränkande kommentarer hon fått utstå i och utanför rättssalen synes
stå i strid med Europakonventionen.
Professor Hans Klette och doktoranden Magnus Lindgren kommer nu att gå igenom
samtliga bandupptagningar från rättegången för att se om de kan stämma svenska
staten i Strasbourgdomstolen för kränkning.

Europakonventionen om mänskliga rättigheter skyddar också brottsoffer och
vittnen.
Under senare år har en mängd olika åtgärder för att stärka brottsoffers
ställning genomförts. Nya lagar har införts och gamla har setts över och
änd-rats. Samtidigt har forskningen inom brottsofferområdet ökat markant.

Trots det ökade intresset för brottsoffers situation tyder dock mycket på att
det ofta brister i praktiken när det gäller stöd, skydd och behandling av
brottsoffer. Ett tydligt exempel på detta är hanteringen av den unga kvinna i
Västerås som drogades, hölls fången och i fem dygn tvingades ha sex med flera
män.

Förutom själva brottet har den unga kvinnan varit föremål för en ingående
granskning där hennes livsstil, agerande och omdöme har ifrågasatts av
försvarsadvokaten, utan att domaren ingripit. Hon har dessutom fått ta emot
kränkande och hotfulla kommentarer från såväl de tilltalade som vänner till
dessa både i och utanför rättssalen. Även i detta fall utan att domaren ingripit
och stoppat trakasserierna. I sammanhanget är det viktigt att framhålla att den
tilltalades rättigheter tillvaratas, vilket bland annat innebär att vissa svåra
frågor måste ställas till brottsoffret. Detta skall dock ske på ett sakligt
sätt.

Enligt vår mening kan behandlingen som den unga kvinnan utsatts för i Västerås
tingsrätt anses vara en kränkning av Europakonventionen, som tillkom i början av
1950-talet och behandlar skydd för de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande friheterna. Konventionen ratificerades av Sverige på 1960-talet
och blev svensk lag från och med den 1 januari 1995. Från början var syftet att
skydda tilltalades rättigheter under förundersökning och vid huvudförhandling
från kränkningar av staten. Under senare år har dock Strasbourgdomstolen erkänt
att om de rättigheter som tillkännages i konventionen skall skyddas effektivt,
måste vissa stadganden även omfatta brottsoffer och vittnen. Konsekvensen av
detta är bland annat att staten är skyldig att:

– förhindra kränkningar av rättigheter under Artikel 2 (att skydda liv) och
Artikel 3 (om förnedrande och inhuman behandling),
– ha strafflagar som straffbelägger kränkningar av Artikel 2, 3 och 8 (om
skydd av privatlivet – den personliga in-
tegriteten),
– undersöka påstådda brott mot Artikel 2 och 3 samt åtala när bevisning
föreligger och motivera med skäl,
– skydda de processrättsliga rättigheterna för brottsoffer och vittnen under
brottmålsprocessen enligt Artikel 3, 5 (rätt till frihet och personlig säkerhet)
och Artikel 8. Detta gäller främst skydd för identiteten av ett vittne som
riskerar att blir utsatt för repressalier samt skydd för brottsoffer och vittnen
vid förhör och korsförhör under domstolsförhandlingen.

Vi ser fram emot att få ta del av samtliga bandinspelningar från rättegången för
att närmare analysera möjligheterna för brottsoffret att väcka talan om
kränkningsersättning från svenska staten i Strasbourgdomstolen. Vi bedömer
möjligheterna till framgång som stora.

Det är nu hög tid att Sverige lever upp till Europakonventionen om skydd för
de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna även utifrån ett
brottsofferperspektiv.
**
- Sådana rättsskeppets domaraktörer, sådana advokater..
- "Martinson tog emot mer svarta pengar"

Därför tiger Thomas Martinson i förhören Kände advokaten skyller på
tystnadsplikt
Tommy Zethraeus misstag: torpederna var Martinsons vänner

Nya misstankar mot häktade stjärnadvokaten
Advokaten Thomas Martinson misstänks ha tagit emot pengar från en 33-årig man
som tidigare dömts för dråp, erfar TT. Därmed kan misstankarna svälla till att
han tvättat svarta pengar vita åt ytterligare en kriminell person, utöver
Stureplansmördaren Tommy Zethraeus.
Anklagelserna mot Martinson bygger i väsentliga delar på hemlig
telefonavlyssning som polisen haft på såväl Zethraeus som 33-åringen. Båda
misstänks för att 1995 ha överlämnat stora penningsummor till Martinson som i
sin tur skulle se till att pengar tvättades vita. Men penningtvätten gick snett
och varken Zethraeus eller 33-åringen fick tillbaka några pengar.

Avlyssnade samtal
Tommy Zethraeus, som bytt efternamn till Belmonte, och 33-åringen pratade i
slutet av förra året om sina affärer med Martinson. Dessa telefonsamtal
avlyssnades alltså av polisen eftersom Zethraeus misstänks ha drivit
narkotikahandel från fängelset Hall där han alltjämt avtjänar sitt
livstidsstraff.
Innehållet i telefonsamtalen satte ordentlig fart på länskriminalen i
Stockholm som i måndags hämtade Thomas Martinson till förhör. Efter förhöret
blev han anhållen och i torsdags häktad misstänkt för grovt häleri.

Grova brott
33-åringen är tidigare känd för grova brott. Han dömdes bland annat 1996 till
nio års fängelse för att i mars samma år ha skjutit ihjäl en man och svårt
skottskadat en annan utanför en restaurang i Tumba söder om Stockholm. Mannens
försvarare var advokat Thomas Martinson.
33-åringen frigavs i april i fjol, men greps i december misstänkt för att i
knarkhärvan på Hall ha planerat att misshandla två män. Han och Zethraeus har
nyligen delgetts nya brottsmisstankar i utredningen om Martinson.
Advokat Thomas Martinson överklagade redan i torsdags häktningsbeslutet till
Svea hovrätt som prövar misstankarna först i nästa vecka.

Mår dåligt
Hans försvarare, advokaten Johan Eriksson, kräver att Martinson ska försättas
på fri fot. Han anser att anklagelserna och grunderna för häktningen är
felaktiga.
Johan Eriksson hävdar att bevisningen mot Martinson i princip uteslutande
består av uppspelningar från telefonavlyssningar. Han anser att innehållet i
telefonsamtalen kan tolkas annorlunda än vad polisen och åklagaren gjort.
I sin överklagan framhåller advokat Eriksson också att häktningen innebär
förödande konsekvenser för Martinson.
Både Martinsons advokatfirma och privatekonomi riskerar att raseras.
Martinsson själv mår psykiskt dåligt efter anklagelserna och häktningen, och det
finns allvarlig oro kring hans hälsa, enligt Johan Eriksson.
**
- Toppadvokaten Kerstin Koorti åtalas, uppger FM Channel i den 13 mars 2003
- Låt höra inspelningsbiten!...
- Advokat Kerstin Koorti åtalas för försök till grovt bedrägeri. Hon misstänks
ha försökt dubblera sin timtaxa i ett mål i hovrätten för västra Sverige.
Advokat Kerstin Koorti åtalades på fredagen vid Goetheburg's tingsrätt misstänkt
för försök till grovt bedrägeri. Enligt chefsåklagare Lisbeth Johansson försökte
Koorti vilseleda domstolen att betala ut 142 926 kronor för mycket till henne i
samband med en mordrättegång i hovrätten för västra Sverige i februari 2002.
Koorti ansåg att hon borde få höjd ersättning eftersom målet varit särskilt
svårt och att hon arbetat under hård tidspress. Hovrätten skrev i sin dom att
Koortis kostnadsräkning i målet var "direkt missvisande".
Koorti hade yrkat på ersättning för 246 arbetade timmar. Efter
huvudförhandlingen lämnade hon in en komplettering där hon ville ha ersättning
för hälften så många timmar men med dubbel timersättning. Sammantaget blev
beloppet detsamma, 285 852 kronor.
- Vill inte kommentera?
- Nej!.. Som vanligt som alla andra svenska korpar... Kerstin Koorti vill själv
inte kommentera åtalet när TT frågar henne utan hänvisar till sin advokat, Gösta
Bergman.
- Man kan ju begära förhöjd timtaxa och det har hon gjort, säger han till TT.
- Man kan höja timkostnadsnormen och det bestäms av domstolen. Men det är inte
det som är frågan här utan antalet arbetade timmar, säger chefsåklagare Lisbeth
Johansson till TT.
Enligt Gösta Bergman har det skett ett misstag.
- Ja, hon yrkar alltså dubbelt arvode, vilket kanske inte riktigt framgick av
den första fakturan. Men det har sin förklaring i att hon glömde den ordinarie
fakturan och lämnade in en handskriven, säger han.
- Antalet arbetade timmar är alltså 123 och inte 246?
- Exakt, det har skett ett misstag helt enkelt. Kerstin Koorti förnekar brott,
det saknas uppsåt och det har inte heller på objektiva grunder begåtts något
brott, säger han.
- Vad skulle innebära "Försök till grovt bedrägeri" hos sitt samfund?
- Chefsåklagare Lisbeth Johansson håller inte med. Hon hävdar att Kerstin Koorti
gjort sig skyldig till försök till grovt bedrägeri när hon yrkat på ersättning
för 246 timmar men bara arbetat hälften så många.
Ärendet är också en fråga för Advokatsamfundets disciplinnämnd. Där har det
hittills blivit bordlagt.
- I normalfallet brukar vi avvakta att dom vinner laga kraft. Med det finns
möjlighet att frångå det och fatta beslut redan före domen om man anser att
utredningsmaterialet är tillräckligt, säger Anne Ramberg, generalsekreterare i
Advokatsamfundet.
TT: Vad händer om en advokat fälls för ett sådant här brott?
- Då utesluts advokaten ur samfundet, säger hon.
- Den toppkorp Koorti anklagades i sin examen i universitetsperioden också..
- Bedragit?
- Nej då... Då Kerstin var "topless" som klarat testamen i de judiska
professurers rum!...
- Toppen!..Allihop rumsren!..

**
- Vet du vad, Jonas Hållén; jag funderar om de inkonsekventa beteendena..
- Aktuellt i detta fall, Comrade Lars Törnman? - Jodå!... Man som förvånar
mig som inte alltid kämpar mot sina sanna fiender utan visar motsägelser... Jag
känner vissa systemkritiker som visar ofattbara, barnsliga attityder... - Vad
menar du? - Jo, en av utsatta ägnar sig åt absurda karikaturer eller
atesitiska kamrater som börjar gå till kyrkan och andra ritat en gång en
davidstjärna och klistrat å fickan? - Å fotot af Rainer Holm menar du? Eller
den datarebellen sagoberättaren Bodil Margret Lindqvist som tjallades av
kyrkogängets profiter, straffades men ändå hon hjälpte till de jäviga
kryrkokonfirmatörer för "homepages", helt gratis... Tcholakov's vissa
surrealistiska karikaturer.. Gamla kommunistiskapartiets ateistiska medlemmen
Bodil Margret Lindqvist som hjälper till församlingssidor... Sådana manöver
menar du? - Jo!... Det är som en av förföljda, registrerade...När man går
till hans homepage, märker detta... - Svaret funnits ju där i själva
berättelsen... Annars skulle allt försvinna ur servern... Det är hans uppfinning
liksom Tcholakov... Två steg framåt, ett steg bakåt, som en revolutionär;
möjligen Vladimir Ilyich LENIN testamentet.. Såhär tolkar jag... Systemkritiker
överdriver med systemets knähundar genom att utnyttja vissa teckningars
mening... Glöm inte att borgeoisin gillar inte hjärnans funktionernas kartan
utan sitt stjärtas foto att roa sig... Titta omgivningen; se även på en minsta
marknadsförda grej, tandstickslådor exempelvis säljs bäst genom nakna
kroppsbilder... Du också bör utnyttja deras smuts som en ankla medel som
målande verktyg att få vinna mark för ditt uttryck... - Vem är Tcholakov?
Rainer Holm's kamrat? - Inte!... Men hade drabbat å liknande sätt när han
börjat avslöja fascistiska händelserna... - Försvann ur servern? -
Just det!... I början... Men Tcholakov var också smart, upptäckte att vissa
rader aldrig försvinner... Maktpamparnas svaga sidan, betecknar jag... Dessa
sportsmän och vissa andra upptäckte etablissemangets svaga sidan så att vissa
saker blir kvar... När man läser exempelvis de andra förföljda människornas
berättelser där också ses vissa löjliga teckningar... först tror du att mannen
är knäpp... om man läser försiktigt, då märks att vissa absurda detaljer är
avsiktliga skenmanövrer bara... alla dessa barnsliga teckningar visar de
förföljda människornas IQ nivån... - Löjligt vad vi syslar med...
- ?!
**
- All kategorier av horor servrar till de dominerande herrarna... Men det är
riskabelt, medan kämpa mot bourgeoisins såhär riskerar de underryckta kategorier
att de lura varandra. - Jådå!.. Det händer ibland!.. Oligarkiska systemet lurar
sina mest beroende drogade instrumenterna... - Men dumheten finns i
systemet; inte å de skapande människornas attityder... Har du hört om den
lobbyverksamheten har något speciellt förslag om detta...
- Visst!.. Folk kan inte gissa ens... vad som avsiktligt, vad som barnsligt att
lura servern....
- Det spelar ingen roll... Alla kan inte använda hjärnan fullkomligt... Hoppa
över det!... Jo, folkets medelmåttiga IQ -nivån en av de orsakerna leder till
fascismen också... tyvär,, det är den som tillfredsställar dagens moderniserade
maffioso kretsarna men jag har inte tid att sörja för de inte villiga att
använda sin egen hjärna... Jag respekterar all form rättshaveristens kamp mot
den modernisareda fascismen...
-?!

** - Men vad är orsaken att demokratiska krafter böjer
sig inför financiella skurkar? Vad betyder det att Menorah-valparnas förfalskade
"staff" journalisterna försöker skapa så fritt? Man som säger allt undrar ingen
men någon som citerar honom behandlas som kriminal...
- Vad menar du med "citat"... Man kriticerar ju systemet...
- Vem som äger systemet? Man citerade mig också, skulle jag klaga på honom?..
Det här är en citat av mina sidor oavsett skickas vidare av Rainer eller inte...
Ursprungligen är det en nyhet som jag formaterat... Hur skulle den här
diskriminerade människan eller en annan som ni listat ut anklagas att bara
citerat oss?
- Men lobbyverksamhetens chef, som fortfarande betelar din månadslön beordrade
att vi förföljer honom... Vi skulle se vem som bakom sådana...
- Bakom systemfaran? Vad? Är den jag som bakom sådana kritiker som avslöjar
svenska marionettes dumheter? Hitta en annan leksak!..
- Ursäkta! Det var inte meningen!...
- OK! Då byter vi ämnet! Vad äger du om "varsel"?
- Vems arslet?
- Pappertigers!.. Imorgon minskar vi anställda fyrtio procent här i tidningen...
- DN?
- Både DN, SvD, Expressen...som överfyllda av anhöriga som leker journalistik
där, men cyklar samtliga ute egentligen...andra vissa negativa händelser också
orsakat att förbanna chefen Hadar Cars när "our boys" blivit öronmärkta av
AIPAC / ADL...
- Who is ADL!
- ?!

**
- Jag förstår inte varför alla oliktänkande registreras och förföljs som
"Marxist"er!... - Man kanske ställer frågor fram som en "Stalinist,
Leninist"... - ...inte en av de ...ististerna... Ingen orsak heller...
- Maoist, Castroist, Guevaraist, Trotskist eller liknande former kanske...
- Det stämmer inte!.. Tillvägagångssätt låter som potentiell stämpel som
sionister utövar i de ockuperade områdena...Men om det vara såhär, om man är
anhängare av någon form ...ism, Marxism, då bör man ändå fråga; vad är det för
fel att bete sig revolutionärt? Skulle man lobotomera hela världen för bara en
handful skitiga amerikanska dollar!? - Är du Jesus Christ?... Sådan typ av
oliktänkande är listiga att dölja sin filosofi och mycket duktiga att påpeka
oegenligheternas och samverkande kretsarnas löjliga profiter.. Troligen därför
förföljs dessa ännu hårdare... Systemkritikers opinioner behandlas liksom
steriliserade människors gnäll... Lobotomerades anhöriga exempelvis är en av de
kategorierna oavsett de inte veta eller låtsa att inte veta... - Hur
kan du veta, men? - Jag praktiserade färdigt att granska denne rebellen
och de arbetare omgivningen dess som orsakat förfrågningar i departementet...
- ?!
**
- Oligarkins spelregler.. Den scenen hårdare och mest kamouflerade bara.... -
Vad? - Folk betraktar den sådana tragedier någon form övergrepp inom
ramen "Human Rights" oavsett du nämner Free Speech, yttrandefrihetsrättigheter,
work rights, child rights.... Mestadels i SvekJa använder förnuftiga den här
grundliga varma termen... Röda Gävle arbetaren Ernst Rainer Holm skulle aldrig
drabbas av den tragedin om han skulle vara en lydiga lobotomerade medborgare
profil som etablissemanget fordrar... Nu stämplas han som systemfara individ...
- Instämmer!... Inte bara hans aktiva protester utan finns massor tankar som
handlar om yttrandefrihets grundregler... - Exempelvis? -
Massor... Rainer Holm deklarerade många gånger hur de makthavarna hycklar om
sådana grundregler... Det var en gång svenska tv kanalen 4 startat en diskussion
omkring lagar och rättigheter, då deltagit han i diskussionerna och använt
kritiska ord mot hycklande regimen i SvekJa Kingdom. Sådana debattillägg suddas
bort av Siewert Öholm, som medlem i sionistiska lobby verksamheten; men ändå
fick jag chansen att anteckna en bit av Rainer's respons. Det var 6 may 2000 då
ljög demokratiminster Britta Lejon å två projekt men snart fått hon respons av
Rainer Holm, vad jag hunnit notera här; "En stor del av Demokratiinstitutet's
forskning handlar om politisk kommunikation, det vill säga de ömsesidiga
relationerna mellan förtroendevalda och väljare samt massmediernas roll i den
moderna demokratin.... Hur långt kommer ni och förföljelseapparatens staff att
gå för att tysta mig?" - Vad svarar Demokratiministern? -
Semestrar... Vikarierande har ingen aning om demokratiska rättigheter när bara
du eller jag som drabbas... Titeln stort men huvudet tomt när det handlar om
yttrandefrihetsrättigheter... Statschef King Carl Gustaf och Premier feta
fegisen G.rån Petsion också mummlar liksom lika fega marionetten Anna Lindh och
andra kålsuparen Ulrica Mässing... - En av den luriga demokratins luriga
ministrar som hette Britta Lejon avskedades när hon ertappades att den leende
skurken stulit bytets större bitar, blivit ännu girigare än andra... - Korpen
går korpen kommer, tyvärr... De avskedade gynnar varandra även ut och sattes
kanske som biträdande chefsposten i Associates thieves Co, Citibank (liknande
judedominerade badragarverksamheter) lånefällan... - "Halvofficiella
bedrägeriet, brottets legaliserade ansiktet", menar du; det är ju oligarkins
grundregel... Korparna som äter samma skit visar liknande karaktärer, samsas i
sin skitiga miljö... Inget särskilt!.. **
- Man borde avslöja även hos "the international independent institutions" om
vad som pågår så fräckt såhär!... Inte bara ärade intellektuella, även vanliga
hederliga medborgare borde protestera att det här som stinker är helt orättvist!
-- Just det!.. Ni paratar här om det enskilda fallet, men det finns ju
hundratals drabbade... Dessutom offras man brutalt ibland om man klassas
obotligt besvärlig... Minns du Osmo Vallo, exempelvis?.. Eller Tony Mutka?.. Man
hävdar ju Osmo Vallo suddats bort nästan spårlöst men historien fortsätter genom
att avslå hans mammas anmälningar bland andra drabbade anhöriga... Jag fattar
inte vad som gemen med alla de som kritiserar juridiska händelserna...
- Visst!... Vet du vad är gemensam?.. Jo, Osmo Vallo lever inte längre men hans
mamma hotas fortfarande, fått avslag... - Avslag!... - Jo,
jag var i domstolen och bevittanade hur vissa pärmar liknar med varandra... -
Varandra? - Jo, där ser man var som pågår och vad som är gemensam
och varför vi diskuterar om detta fortfarande... Hör på mina vänner; Jusek är
inte förrrädarnas sista fäste utan några anställda hjälpte att bevisa hur
exempelvis Osmo Vallo's mamma eller andra drabbade anhöriga behandlas i
domstolarna... - Hur? - Lyssna på Jusek's avslöjandet!...
Vissa förrådde sig själva däri juridiska fuck-föreningen... - Ändå bör någon
söka sig till internationella kommitteerna och stoppa detta pågående hyckleriet,
viilket förbannar människan och låter otäckt... - ...klagat...
misslyckat... Här är en pärm av kärande stackaren; "Domskäl... - Skål...
Domskål! Hoh hoh ho... Han räknas som dåre! - Tyst nu, domarna spelar
rollen pycho-proff doctor magister vid Poliklinik... Jag personligen känner
vissa domare som träffat i Golf Club Tenerrife, ser världen som sin mammas
psykologikliniken, betecknar alla sjuka och de som golfar är friska bara....
forstsätter; ..."seriösa och därmed medföra en rätta att få dem prövade kan
leda till att vad X framfört skulle berättiga honom till ett kontradiktatoriskt
rättegångsförfarande. Då X's inställning inte innefattar laga skäl för
skäromålet skall detta ogillas. Hur man överklagar; se bilaga 2. Överklagandet
ges in till tingsrätten och ställs till Hovrätt. På tingsrättensvägnar
underskrivet av sekreteraren. " ... Det är en bit av svenskt modell
kliché-domslut!... Dommaterialet publiceras hos etablissemangets pappers
koncerner liksom Bonniers, Nordstedts... Jag älskar den Nordstedt Verlag också
som bara publicerar sionistiska propagandböckerna och sprider över hela världen.
Unik hyckleristisk i den modern etiketterade världen...Men du skrattar inte...
- Nej!.. Jag skrattar inte utan blivit orolig... - Strax före dig var
vissa jurister var på besök här i styrelsen.. De som också blivit oroliga om
vissa kliché-liknande domslut... - Men det är bara skadeståndskrav och
detaljer bara. Man kan inte misstänka... - Ännu värre...Om någon riktig
jurist går til United Nations relaterade kommitteer, ansvarige kommissions eller
Europeiska Domstolen och hämtar kopior av vissa personers pärm... - Vilka?
- Exempelvis Osmo Vallo, Tony Mutka och andra "internerade avrättade" resande
folkets anhöriga; finska pensionären Märta Pettersson's vänner som kämpar mot
sioniserade bengaliska maffian; Dagmar Hagelin's registrerade förföljda
anhöriga; vissa "besvärlig" stämplade immigranter som Stefan Dimiter
Tcholakov som förlorat hälsan under tunga social sterilisations processen;
judiska kapitalets vetenskaplig motståndare Ahmed Rami; Lappland's förtryckta
folket som kräver minoritets rättigheter och inte går tystas liksom dess
förekommande revolutionären Olof T. Johansson; icke sålda socialister som Bengt
Frejd, Sara Lidman, Staffan Ehnebom; "Free Speech Fighters" som godtyckligt
etiketteras som Adolf Hitler's anhängare trots den stackare Hitler inte
existerar; kapitalistiska handlingarnas envisa motdemonstranter som Jan Hatto,
Sten Arne-Zerpe, Dietlieb Felderer; svenska pedofilia-marknadens offer Johan
Asplund's anhöriga som ständigt avslåss inför det fifflade rättsskippet,
vapenhandelns kritiker som en gång varit Henrik Westander för belöningen med
professor titel, bredvid honom lika flexibla Calle Höglund; anti-Imperialister
som Hannes Westberg, Herman Schmid; icke köpta journalister Staffan Beckman,
Stefan Hjertén, Linus Brohult; hederliga troendenas förespråkare ärkebiskop K.
G. Hammar; de sanna Vietnam desertörer som Robert Malecki; den brutalt mördade
fotbolllfan Tony Deogan's mamma Radha, lillebror Tommy Deogan som insisterar
anklaga nu detta zigenarfientliga åklagarämbetet; Work Rights Fighers som
Jimmie Östergren fr Högdalen och hans ombud Bengt Pettersson fr Folkets hus
Rågsved; Lilian Gustavsson avslåss å samma sätt hon som är mamma till 17-årige
Anders vilken mördades i ledarhunden Anders Carlsberg's Fyrshuset i Hammarby att
bara fascister utövat nya torturmetoder; yttranderättigheters kämpe Ernst
Rainer Holm och självklart hundratals tappra anti-imperialister som
registrerats, offrats och ständig kränks av oligarkiska systemet.. - En
del nästan alltid vinner medan en del systematiskt förlorar även inför
rättsapparaten... Vem som anklagar vissa personer, sådana oliktänkande
registrerade förlorar, förtryckaren vinner där också... Även om det handlar
justitie inkasso ser vi att bara en del personer som plågas... Men när de
förtryckta kategorier själv offras på något sätt och därefter försöker klaga
något, då avslåss man absolut... Systematiskt diskriminering fortsätter även i
rätsskippet... - ?! - Men!.. Vad säger folk? Kanske ingen som
märker vad som luktar bakom officiella pelaren!... - Ingen visste?!
Nejdå! Nästan hela världen visste!... Jo, liksom den sanna Holocaust d.v.s.
massakrer i Sabra, Shatila, Qana, Jenin, Qudüs; nästan alla blivit åskådare
inför tv skärmen medan hörpla Gevalia eller klia något medan barnen slaktas men
ingen visste när man diskuterar efteråt... - Men det räcker, vad
listar du ut?! Vad finns alla deras pärmar som gemensam... - Visst; alla som
systemkritiska människor som drabbas och försökt söka rätten i svenska domstolar
avslåss bestämt genom samma kliché-paragrafer som inte står i lagen; här;
"... Vad X framfört innefattar inte till någon del påståenden av beskaffenhet
att kunna leda till skadeståndeskyldighet för svarande. Inte ens en stark
presumtion för att framställda krav skulle vara uppriktigt reel och seriösa och
därmed medföra en rätta att få dem prövade kan leda till att vad X framfört
skulle berättiga honom till ett kontradiktatoriskt rättegångsförfarande. Då X's
inställning inte innefattar laga skäl för skäromålet skall detta ogillas. Hur
man överklagar; se bilaga 2." - Oj då!... Det är sant!... Alla
systemkritiker systematiskt ogillas... - Nej!.. Inte kritiker och inte
vänster bara.. Inte "Laponians" bara... Det räcker bara ha en anhörig i
familjen som blivit känd, registrerats som hotat judiska maffians
världomfattande projektena, då nollas mannen... Även registreringsnämndens
anställda registrerades i synagogor och hos sionistiska lobbyn, då förlorar man
tyngden i samhället även om man vara tyngboxaren Ernst Rainer... Skratta nu!..
- Snälla, min vän!... Ta den pärmen tillbaka till arkivet... Säg till ingen
därute, snälla! Jag har bara ett och ett halvt år att pensioneras, tack vare
gud! - Men min son började här och mina döttrar å AMS, deras förlovade är
också i Länsarbetsnämnden och Migration teater's integrationsverket scene,
allihop låtsas vara nyanställda där! - ?!
**
- Jag bevittnade något annat relaterat fall... Saga/story berättaren Bodil som
blivit PUL offer när hon drabbat tvist med systemet kyrkoparasiter... -
Vi såg på tv att en rad anmälningar skett som visas nu på Internet, exempelvis:
http://biphome.spray.se/mors/art.html
- Jo!.. Där bevittnat man hur rykten spreds i svenska
skvallerpressen och satanistiska fresten af judiska Expressen...
- Men viktigaste är att vad folk lärt sig och applåderar i detta fall... Folk
som läser sådana storier gratulerar den gamla vänster frihetskämpe kamraten
Bodil Margret Lindqvist... Vet du varför? Sagan om Ulf BERG exempelvis är en del
av Bodil's verkliga kompetens area som diskriminerades, ifråntagits sitt verk
och oförsonlig straffades liksom flera andra som arbetarklassens medlemmer,
förargar makthavandena, räcker bara beskriva systemets handikapp... Saga-files
och "databrottslingen" rebell-berättaren veteran VPK-anhängare d.v.s. vänster
kämpe kamraten Ett exempel som en av första story pages af Bodil Margret
Lindqvist:
http://home.bip.net/mors/saga.html
- Bodil Margret Lindqvist's egna storier finns på massa olika homepages och
saboteras av olika sionistiska fascister ändå bevaras dikter årminstoine där här
exempelvis detta omarbetade (nicked Aisha Maria Oilworkerson) förkortade
reservsidan:
http://pub.alxnet.com/guestbook?id=1034058

Absurdistan är den "second hand" ockuperade Palestina, därför räknas
befolkningen av Sv (södra Vetlanda) som ett speciellt slagträ som beskrevs
vidare på den sidan:
http://home.bip.net/mors/absurt.html

Lilla story tips, references som Bodil's extra diary pages:
http://pub.alxnet.com/guestbook?id=2346394 (hackad av fascio judar, dess
hundar...) - Sagoberättaren känner sig ofta tvungen att rensa
manipulationerna, formatera igen om igen och uppdatera något smart sätt... Men
det finns solidaritet som omgivningen erbjuder bl.a. gamla kamrater som
solidariska, några stöd links visar sig hos Bodil's övriga skötebarn, solidarity
grupperingarnas anteckningar och liknande antiimperialistiska figurer
exempelvis:
http://books.dreambook.com/boa100/boa101.html
http://books.dreambook.com/boa100/boa101.sign.html

- Vi har ett tillägg; läsar och kamraternas notiz till sagoberätatren Bodil:
http://books.dreambook.com/boa100/boa102.html
http://books.dreambook.com/boa100/boa102.sign.html

- Jag är också vänsteranhängare som dessa skapande vänner. Vi kämpar mot
imperialistiska invasioner över hela världen och blidat ett eget initiative som
"Peace Poety movement"... Våra sympatisörer lägger sina fina poem exemplar på
Internet som Comrade Jörgen... Bodil's närmaste vännen Jörgen K. "Snegroy"
(second nick: Kennedy Palme) built a support link:

- Just det!... Datarebell kamrater är inte ensamma å sin kamp mot imperialismens
kyrkråttor... Caroline och Hannes stödjer kamraten Bodil, genom metafora&amfora
transplantationer: Carina's Amfora:
http://books.dreambook.com/amfora/amfora.html
- ...om uppgifterna är kvar å Internet... Livets ord och liknande fascistiska
ligor exempelvis Frimurar sektens mason staff, till och med evangelian fascister
allihop allierade fega attackerar mot stackaren Bodil liknande
anti-imperialister. - Just det!.. Vissa sidor raderats av Livets ord...
Vissa sidor manipuleras ständigt... Dessutom producerar Maccabi anställda falska
Anti-Fa homepages... Judiska och dess uthyrda samverkande fascistiska horor,
eXpo liknande sionligor skickar sina nakna fotos att skada seriösiteten... Det
här fanatiska manipulationsgänget använder terror metoder även å den tekniska
världen... Ibland blir man så rädd och börjar driva självcensur som stackare
sagoberättaren Jörgen K., en av Bodil's närmaste män... - Instämmer...
Tyvärr, fienderna försöker sudda bort sanningen och kanske til och med svartmåla
solen... Ändå önskar man närmare info om databrott? Levande historien!... -
Ring då direkt till den sagoberätaren Bodil Margret Lindqvist tel. 031.746 48 03
e-mail: 031.3310815@telia.com - 031? - Mölndal.
**
- Ändå är det inte acceptabellt!.. Nej, säger mitt hjärta!... Människan bör inte
behandlas som George Orwell beskrivit... Man bör reagera och agera på något
sätt!.. - Gör då!.. Hamna i samma situation, då räknar man en till som
stängs ute!.. Vet du att flera hundra begått självmord bara i de senaste
månaderna, ingen redaktör ville ge utrymme för att det inte lönsamt att behandla
som nyhet... Hundratals... - Människor? - ?!
**
- En annan svensk tjuv som klassas stjärnadvokat Kerstin Koorti misstänkt för
bedrägeriförsök.
- Vi har hittat henne om sitt eget försvar men hon tycker att det absurd i
SvekJa att tala om sådana "sjärnbedrägerier"... När det gäller sin påhittighet,
visade utvägen och sa fräckt; "No comment!.."
- Vad säger bedragarförsvararnas organisation det svenska Advokatsamfundet?
- Samma sak!..
- Vad säger du som journalist?
- Advokat Kerstin Koorti åtalas för försök till grovt bedrägeri. Enligt
åklagaren har hon försökt få ut nästan 150.000 kronor för mycket i ersättning
efter ett mål i hovrätten.
- Hon är en av SvekJa's mest kända advokater och har försvarat många av landets
mest uppmärksammade brottslingar, bland andra sionistiska rasisten Lasermannen.
- Koorti är inte chockad av åtalet, som lämnades in till tingsrätten i
Goetheburg på fredagen, 7 mars 2003.
- Jag har inte sett åtalet själv ännu, men jag bestrider absolut brott, säger
Kerstin Koorti till aftonbladet.se
- Jag förstår inte varför jag är åtalad. Jag har absolut inte haft något syfte
att begå brott.

- Anklagas för missvisande räkning?
- Visst!.. Enligt åklagaren har Koorti försökt dubblera sin timtaxa i ett mål
hon tog över i hovrätten för västra SvekJa. Koorti försvarade där en man som
sedan fälldes för mord i februari 2002.
- Koorti säger att hon redan då inför rättens ordförande berättade att hon avsåg
att begära förhöjd ersättning, eftersom målet krävt betydligt större
arbetsinsats än hon först förespeglats.
- Men enligt åtalet som lämnats in på fredagen ansåg hovrätten att Koortis
kostnadsräkning var ''direkt missvisande''.
- Hon hade yrkat på ersättning för arbete under 246 timmar. Efter
huvudförhandlingen lämnade hon in en kompletterande kostnadsräkning. Där ville
hon ha betalt för 123 timmar men yrkade i stället på dubbel timtaxa.
- Lämnade först handskriven räkning?
- Det här var ett mål som jag fick ta över då en annan försvarare blev sjuk.
- Men det var oerhört mycket mer arbete än man först sade. Dessutom fanns det
en hel del konstigheter i det här målet som fortfarande inte är utredda, säger
Koorti.
- När det aktulla målet var över i hovrätten lämnade Koorti in en handskriven
preliminär räkning, som senare kompletterades med en slutlig.
- Jag påpekade också för rättens ordförande att jag begärde dubblerat arvode,
eftersom arbetet med målet varit oerhört omfattande.
- Koorti är en kot finnorundinna och Germaner har fina ordspråk om detta;
exempelvis "Lögner har korta ben"..
- Vad hände sedan?
- Vad som hänt om alla andra sjärntjuvar hänt med denne också... Domargänget
delat ngåt s,mutsigt under bordet och den svenksa advokaten också befriades som
alla svenska tjärntjuvar..
- Sk*ten liknar sk*ten och virusarter som beroende av sådant smuts föder
varandra

**
- Svenska advokater fifflar för miljoner, uppger tv Independent Laponia I den 9
mai 2003...
- Skruva upp ljudet; låt höra grannarna!..
- I nästa vecka ställs advokat Kerstin Koorti inför rätta för grovt
bedrägeriförsök, misstänkt för att försökt ta dubbelt betalt.
Aftonbladet inleder i dag en artikelserie om hur advokater fifflar eller
utnyttjar det frikostiga statliga ersättningssystemet. Skattebetalarna står för
notan – och den blir allt större. Förra året kostade advokaterna cirka 900
miljoner kronor.
I dag kan vi visa vilka advokater som fått se sina räkningar prutas med 100
000-tals kronor under 2000-talet.
Vi kan också avslöja hur en stjärnadvokat fått fakturor godkända som kan
beräknas motsvara 83 timmars jobb i veckan i över tre år.
- Jag känner den här mannen som skrarrt åt kameran!.. Den är judebastarden Per E
Samuelsson, 47, Stockholm; han lurade samhället för 835 250 kronor , bara för 2
mål... Självklart i samarbete med fiffelsugna åklagar&domarhärvan...
- Vill du höra om advokaterna som åkte dit? - Roligt att höra... Nu är
det folkets tur att skratta åt evangelian judebastarder som låtsas vara
jurister...
- Just det!.. Systemet som delar ut tittlar till sina egna bastarder... De
begärde flera miljoner för mycket betalt
Här är stjärnadvokaterna som får sina räkningar sänkta.
Per E Saumelsson blev prutad 624 000 kronor.
– Jag känner mig inte 600 000 fattigare, jag hade inte räknat med att få igenom
det, säger han.
Rättshjälpen kostade skattebetalarna förra året 897 miljoner.
Mer än hälften, 571 miljoner, gick till advokater som försvarar
brottsmisstänkta.
Bara mellan 2001 och 2002 ökade utgifterna för det offentliga försvaret med
närmare 12 procent. Kostnaderna skenar.
Allt fler advokater debiterar allt fler timmar när de gör sina jobb.
Aftonbladet har undersökt de 30 högsta utbetalningarna till advokater som gjorts
de tre senaste åren, sammanlagt 90 stycken.
Granskningen av advokaternas räkningar avslöjar ett frikostigt system:
Tid Advokaterna får betalt för den tid de lägger ner, utan noggrannare
specifikationer. Domstolarna godkänner klumpsummor som exempelvis: "Arbete: ca
915 timmar" .
Utlägg Advokater behöver aldrig, liksom kungafamiljen, redovisa kvitton för
utlägg för exempelvis flygresor, hotell och taxi. Det räcker att ange summor,
även om det handlar om 100 000-tals kronor.
Tidsspillan Advokater får betalt för all tid, även för så kallad spilltid när de
exempelvis väntar utanför rättssalar, sitter i bilköer eller är på resande fot.
Denna redovisas också summariskt.
Advokat Thomas Wilton i Göteborg begärde 5 900 kronor för sina promenader mellan
sitt kontor och ekobrottsmyndigheten – en sträcka på 600–700 meter:
"Gångtid kontoret-ekobrottsmyndigheten för deltagande i förhör vid 11
tillfällen, 5,5 tim."
Domstolen godkände.
Bilersättning När advokaterna kör med sina bilar får de 35 kronor inklusive moms
per mil. Vittnen som tvingas ställa upp får bara 11 kronor per mil.
Advokater lämnar vanligen in sin räkningar efter rättegången. Sedan tar
domstolen ställning till om den är skälig och beloppet ska betalas ut.
Aftonbladets granskning visar att domstolarna ofta godkänner knapphändiga
redogörelser för antalet timmar.

Antalet timmar ifrågasätts inte
Nästan aldrig ifrågasätts antalet timmar.
Men däremot prutas emellanåt på nivån på timtaxan.
Förra året slog domstolarna till mot 12 av de 30 högsta räkningarna.
Sammanlagt prutade domstolarna 19 av de 90 advokaträkningarna i Aftonbladets
undersökning.
Normaltaxan per timme förra året låg på 1 162 kronor. Men enligt ett rättsfall
har advokater möjlighet att få en förhöjd timersättning, 1 553 kronor, om målet
varit särskilt komplicerat.
I genomsnitt prutades räkningarna med 272 336 kronor – en summa som många
yrkesgrupper inte ens har i årslön.
En som blivit rejält prutad är Per E Samuelsson.
Han var offentlig försvarare åt Peter Mattsson i Trustorhärvan och begärde drygt
2,5 miljoner för sitt arbete fram till tingsrättsdomen.
"Nedlagd arbetstid bedömd till 1 550 timmar", skrev Samuelsson i sin
kostnadsräkning.
Han krävde samtidigt förhöjd timpeng.
Men det avslog domstolen och sänkte på så sätt arvodet med 624 650 kronor.

"Det går hem ganska ofta"
Samuelsson berättar att han tog prutningen med jämnmod:
– De två andra advokaterna i målet, Leif Silbersky och Roger Eriksson, hade inte
begärt förhöjd timkostnadsersättning. De gjorde bedömningen att jag inte skulle
få igenom det.
– Så det var inte så att jag hade räknat med det.
– Jag känner mig inte 600 000 kronor fattigare.
Kan det vara frestande att dra till med det här yrkandet om förhöjd timpeng?
– Ja, det kan väl vara frestande om man tycker att målet har varit svårt och
väldigt påfrestande. Det går ju också hem ganska ofta.
Per E Samuelsson är trots en och annan prutning nöjd med hur det hela fungerar.
– Generellt sett är det ett väldigt frikostigt system som vi har och det skulle
aldrig falla mig in som advokat att klaga på det.
Advokat Hans Strandberg har under årens lopp försvarat en rad finansmän,
däribland Hans Thulin och Sven-Olof Johansson.
Han försvarade också den mäklare som orsakade sin arbetsgivare Nordbanken 250
miljoner kronor i förlust. Tidigare i karriären var han själv domare och fick då
även bedöma advokaters räkningar.
Hans Strandberg är också något av fader till den förhöjda taxan i svåra ekomål.
Under 1993 var han försvarare åt finansmannen K-G Jansson, även kallad
Riksbankens fiende nummer ett.
Målet var mycket komplicerat med internationella förgreningar.
Hans Strandberg begärde förhöjd taxa och fick till slut igenom det i Högsta
domstolen som ett prejudikat.
Men det händer även honom att domstolar prutar – i ett mål nyligen med 523 000
kronor.

"Vissa domstolar är lite njugga"
Hur känns det att bli prutad med så mycket pengar?
– Den huvudsakliga prutningen avsåg ju yrkandet om det förhöjda arvodet, säger
Hans Strandberg. Jag ansåg att jag var berättigad till det.
– Jag kan säga att jag var förvånad och lätt överraskad att det blev en
prutning, att man inte gick med på det förhöjda arvodet.
Justitiedepartementet är medvetet om de skenande kostnaderna. Domstolsverket har
därför fått i uppdrag att komma med förslag på åtgärder.
En sådan åtgärd som nu föreslagits är hårdare krav på hur advokaters räkningar
ska utformas. De måste bli mer utförliga så att domstolarna lättare kan avgöra
vad som är skäligt.
En riksdagsledamot som reagerat mot advokaternas frikostiga system är Kenneth
Johansson, c.
– Varför ska en kår få åka något slags gräddfil, säger han. Det kan inte vara
försvarbart.
– Det är uppenbart att det här behöver saneras.
Därför kräver han nu att justitieminister Thomas Bodström, tidigare själv
advokat, tar i med hårdhandskarna.
– Jag kräver proposition med uppstramade regler och rutiner.
- Vad är det på skärmen?
- Det är en lång lista som visar hur de högt uppsatta jurister stulit och hur
mycket står på deras pruttade listorna...
- Man kan inte hinna med att läsa...Usch!.. Mina förfäder och släktingar allihop
hade inte tillsammans så många pengar även vi kalkylerar...
**
- Han fick ut 14,8 miljoner på tre år
- Vem är han då?
- Stjärnlögnaren Tomas Nilsson som hävdar att arbetar 30 timmar om dagen och
rättar att det skulle vara lite mindre...
- 83 timmars arbetsvecka i flera år – är det möjligt?
Advokat Tomas Nilssons fakturor till staten duggar tätt.
Han tar uppdrag som offentlig försvarare och har sen januari 2000 kvitterat ut
14,8 miljoner kronor.
Det motsvarar enligt Aftonbladets beräkningar en arbetstid på 83 timmar i veckan
– året runt.
Tomas Nilsson, 51, är flitigt anlitad och har sen första januari 2000 fått
ersättning från Domstolsverket för 744 uppdrag.
Det handlar om belopp på allt ifrån någon tusenlapp till över 750 000 kronor.
Pengarna går in i Tomas Nilssons aktiebolag – ett bolag som gör rejäla vinster.
Liksom andra advokater skriver Tomas Nilsson en räkning efter varje mål. I den
ingår uppgifter om utlägg och arbetstimmar.
Enligt Aftonbladets beräkningar har Tomas Nilsson fakturerat för ett belopp som
motsvarar cirka 83 timmar i veckan i över tre års tid.
Utslaget på fem arbetsdagar i veckan blir det 16, 6 timmar per dygn.
Då återstår bara drygt sju timmar för resor till och från arbetet, måltider,
fritid, socialt umgänge, att göra sig i ordning på morgon och kväll samt sömn.

"Jag jobbar väldigt mycket"
Aftonbladets uppgift om 83 timmars arbetsvecka kommenterar Tomas Nilsson så här:
– Jag säger ingenting om antalet timmar, men jag jobbar väldigt mycket.
Men hur många timmar blir det per vecka?
– Det vill jag faktiskt inte gå in på, men jag kan säga så här att jag jobbar så
många timmar som jag tar betalt för, varken mer eller mindre.
Timtaxan är reglerad och inkomsterna styrs helt av antalet fakturerade timmar.
Aftonbladet har specialgranskat 40 av Tomas Nilssons kostnadsräkningar. Han
skriver datum för domstolsförhandlingar och polisförhör, men liksom de flesta
andra advokater specificerar han inte hur många timmar han har lagt ner på detta
eller övriga moment under målets gång.
I regel anger han bara en totalsumma:
"Tidsåtgång ca 560 timmar", skriver han i ett av målen.

"Ovanligt med prutningar"
– Som du vet så prövas alla kostnadsräkningar av domstolarna och jag tror att du
kan se att prutningar är utomordentligt ovanliga för min del, säger Tomas
Nilsson.
– Jag vill inte ens att du ska insinuera att det finns någon oegentlighet.
Men faktum är att Domstolsverket har betalat ut 14,8 miljoner kronor?
– Ja, jag ifrågasätter inte det. Men då har du inte beaktat att biträdande
jurister gör en del arbete.
På Tomas Nilssons advokatbyrå jobbar i dag sju advokater som ska dela på en
biträdande jurist.
Advokaterna betalar enligt Nilsson cirka 30 000 kronor var i månaden till byrån
för lokalerna, telefoner och löner till biträdande jurister och sekreterare.
Av årsredovisningen i Tomas Nilssons privata aktiebolag framgår att han maximalt
kan ha betalat några 100 000 kronor till den biträdande juristen förra
räkenskapsåret.
Det handlar alltså om en mycket liten del av det aktuella årets intäkter på
drygt 4,1 miljoner kronor.
I små mål, så kallade taxemål, får advokaterna arvode enligt en fast taxa.
Beloppet grundas på hur många minuter förhandlingen har pågått och sen läggs det
på en schablonsumma som ska motsvara övrig förväntad arbetstid.
Tomas Nilsson uppger att han har en hel del taxemål och att hans rutin gör honom
snabbare än många yngre kolleger.
Vidare uppger han att han har flera jourhäktningar som innebär dubbel timtaxa.
– Jag godtar inte om du gör en schablon och inte beaktar de här momenten, säger
han.

7,7 miljoner i bolaget
Eftersom Tomas Nilsson inte vill svara på hur många timmar han jobbar i veckan
går det bara att uppskatta tiden.
Men även om man drar av tusen arbetstimmar under 2000-talet som kompensation för
hans invändningar mot vårt räknesätt – så blir det en rekordlång arbetstid.
77 timmar i veckan året runt.
Örjan Johnsson som är redovisningschef på Domstolsverket studsar till när han
hör summan 14,8 miljoner som har gått till Tomas Nilsson under 2000-talet.
– Det är jättemycket, säger han.
– Vi har aldrig gjort den här typen av kontroller mot enskilda advokater.
Tomas Nilsson sticker inte under stol med att han har tjänat bra med pengar på
sina uppdrag som offentlig försvarare.
– Om man jobbar hemskt mycket så kan man tjäna bra med pengar, säger han.
Förra året deklarerade han för en inkomst på närmare en miljon och gav sig själv
en aktieutdelning på 125 000 kronor.
Den övriga vinsten lät han ligga kvar i sitt aktiebolag som i dag har tillgångar
på drygt 7,7 miljoner kronor.

**
- Åtalad – för att ha tagit dubbelt arvode
- Vem som blev åtalade? Den tv rutans skillnaden att man alltid måste ha bra
"bildminne" som jämförelse med radioredaktörens presentations sätt...
- Just det!.. Den här finsk judiska tjuv Mammele heter Kåttis..
- Nu ställs Kerstin Koorti inför rätta
- Oj, det skulle vara Kort istället för kåt!...
- Därför kan du inte bli tv redaktör.. Låt höra apparaten!..
- Advokat Kerstin Koorti som misstänks ha försökt salta sin räkning med över 140
000 kronor ställs inför rätta den 12 maj.
Hela hennes karriär står nu på spel:
– Utgången i målet är helt avgörande för min framtid, skriver hon till
domstolen.
Kerstin Koorti åtalades i början av mars som misstänkt för försök till grovt
bedrägeri.
Hon har inför rättegången begärt att få byta ut sin advokat med motiveringen att
hon inte känt det stöd som hon hade räknat med.
Upprinnelsen till åtalet är en knapphändig handskriven kostnadsräkning som
Kerstin Koorti lämnade in efter en rättegång den 7 februari förra året.

17 timmar per dag
På lappen som lämnades till rättens ordförande begärde Koorti ersättning för 246
arbetstimmar.
Hon ville samtidigt ha ersättning med 34 timmar för spilltid.
Hon fakturerade alltså för mer än 17 timmar per dag under de 16 dygn hon hade
målet.
Under de här dygnen arbetade hon också med ett annat mål.
Ekvationen har svårt att gå ihop.

Tog upp för stora utlägg
Kerstin Koorti medger i polisförhör att hon skrev 246 timmar, men i själva
verket bara jobbade 123 timmar.
Hon säger att hon dubblerade antalet timmar för att hon ville ha "dubbel taxa"
eftersom det hela hade varit så jobbigt.
Men det var inte bara antalet arbetade timmar som blev fel på Kerstin Koortis
handskrivna kostnadsräkning.
Aftonbladet kan i dag avslöja att hon begärde ersättning för utlägg med 25 000
kronor – trots att hon bara hade lagt ut 19 955 kronor.
Det handlar om ersättning för tåg- och flygbiljetter, hotell och taxi.
Advokater lämnar normalt inte in kvitton som styrker utlägg, men i och med att
Koortis räkning blev ifrågasatt lämnade hon i efterhand in en kostnadsräkning
med alla kvitton.
Verifikaten i den andra räkningen visar att hon hade begärt 5 005 kronor för
mycket i sin första handskrivna räkning.
Parallellt med den pågående rättsprocessen mot Koorti ska ärendet också tas upp
i Advokatsamfundets disciplinnämnd.

- Är samhällstopparna för giriga eller svenskar för fega när de tjuvprofiler
avslöjas att de tillhör någon lobbyverksamheter speciellt frbindelserna med
evangelian judiska kretsar?
- Traditionens värsta spetsen, kallar veteskapsmän det hel typ av
masshyckleriet...
- Jag har lite särskilt opinion om den här epidemien... Är det så konstigt att
föraktet för våra politiker och övriga i samhällseliten/topparna är så starkt?
Dessa personer får ut löner och andra förmåner för summor som många bara kan
drömma om. Men trots det gör de allt i sin makt för att suga pengar ur
stadskassan och sko sig på personer som i vissa fall knappt har råd med mat för
dagen.
Men det utgör tydligen inte något problem för dessa människor som glatt åker på
lyxresor för pengar som motsvarar flera månadslöner för en vanlig arbetare. En
resa som de själv enkelt kunnat bekosta med den egna lönen som också den ofta
motsvarar flera månadslöner för en vanlig arbetare.
Nej, det är tragiskt. Och det gäller alla politiska kulörer också, oavsett om du
är S, M eller MP så är det samma visa. Syftet verkar vara att göra allt man kan
för att roffa åt sig och se till att ens släkt i generationer framåt aldrig ska
behöva lyfta ett finger på arbetsmarknaden. Allt detta ska ske på andras
bekostnad och pågår tills dess att de upptäcks på ett eller annat sätt.
Granska alla politikers och samhällstoppars avdrag och notor så kommer över
hälften tvingas avgå från sina nuvarande positioner. Kanske kan vi få dit någon
som man vågar ha något förtroende alls för då?
- Jag blir så himla förbannad när etablissemangets finfina maffioso bastarder
myglar med våra skattepengar. Det är ju inte så konstigt att det inte finns
pengar till vård, äldreomsorg, högre
löner för bl.a kommunalanställda och pensioner som de gamla kan leva på, när det
myglas som det gör.
Det sitter alldeles för många personer i riksdagen, hälften vore nog.
Det borde vara ett krav att man måste ha arbetat i vanliga arbetslivet ett antal
år, för att få bli politiker.
De borde prova att arbeta inom vården bl.a och även inom andra krävande yrken så
att de förstår att vad som ser bra ut på pappren när man tar vissa beslut,
kanske inte alls fungerar i praktiken.
Varför ska politiker ha en massa förmåner som vi vanliga människor inte har.
Det är ju alltid lätt att besluta om saker som inte drabbar en själv, de har ju
sitt på det torra.
Varför ska Göran Persson bo i en enormt stor våning i Stockholm, det räcker väl
med en enrumslägenhet åt honom.
Som bostadssituationen ser ut i Stockholm så får ju barnfamiljer klämma in sig i
små lägenheter.
Att få förstahandskontrakt på en lägenhet i Stockholm är ju näst intill
omöjligt.
Jag tycker att skatterna här i Sverige är alldeles för höga i proportion till
vad vi får för dem.
Jag har ingen lust att vara med och finansiera politikernas mygel och förmåner
med mina skattepengar.

- Tydligen lever de i samhällstoppen i en mycket isolerad, priviligerad, värld
där vanliga människors problem är totalt okända begrepp för dem. Jag tror inte
ens att de fattar att det finns folk som kan överleva på 14-15 000 kronor i
månaden.
Att ha så mycket pengar att man är oberoende försätter människan i ett tillstånd
av av att de tror sig kunna liknas vid gudar. " Jag som är rik och framgångsrik
skall väl inte behöva betala för mig?"
Med anledning av SL-chefens avbön: Hade någon vanlig människa gjort något
liknande skulle denne människa för evigt vara körd på arbetsmarknaden och
troligen fått dryga böter. Jag lovar att detta inte sker för honom. Snart är
detta glömt och han sitter med ett minst lika välbetalt jobb. De rika tar hand
om de sina....
- Svenska folket förblindades av sionistiska kapitalet så man inte ens vet nu
detta kapitalet tillhör folket i verkligheten och inte vet hur bekämpas...
- De som suger ut folket har inget att klaga imorgon om massorna vaknar...
- När ska de goda folkmassorna vakna?
- Det är den nästa generationernas mest befriande överraskningen!..
- ?!

**
- Den här berättelsen låter som en perfekt uppsats för högskolan och
universitet. - Definitely!.. Eftersom den här story innehåller både fakta och
dagens levande skildringar. - Menas både studenter, doktorander kan använda
detta ämnet? - Just det!... Högsta graden av skolarbetet, förtjänat högsta
poäng vid högskoleämbetet!... Även blivande professorer söker ständigt dessa
kanaler som heter FM Channel Independent Laponia och Ltv lokal tve kanalen
Independent Laponia.. - Det passar mig perfekt för att jag älskar forska
sanningen och uppfriska minnet... - Visst!.. Det går bra om man har så kallade
"Independent Brain " kapacitet att våga titta på verklighetens ansikte, så att
kommentera fritt, både konstnärligt och vetenskapligt när det duger...
- Låt höra sändningen! Skruva upp ljudet, snälla! - Varsågoda, kamrater!
**
- "Advokater kan ta betalt för att spela golf", uppger tv Independent Laponia i
den 10 maj 2003. - Låt höra!..
- Advokater fuskar med sina räkningar som staten betalar... Det avslöjar Kaj som
har jobbat i flera år på en stor svensk advokatbyrå:
– De flesta tycker att domstolarna är lättlurade. Det är ytterst sällan det blir
prutning.
Kaj, som egentligen heter någonting annat, har under sina år på ett känt
advokatkontor sett mindre smickrande sidor av advokaters vardag och
arbetsmetoder.
– En advokat hade under en vecka flera småmål samtidigt som han läste in sig på
ett större mål. Han skrev sen räkningar och fakturerade för 160 timmars arbete
den veckan, berättar Kaj.
– Men räkningarna gick åt olika håll och då är det ingen som har överblick, det
är det som är själva vitsen.
Kaj berättar hur nyanställda snabbt skolas in i hur det går till – som offentlig
försvarare eller målsägandebiträde är det staten som betalar och ju mer man
fakturerar, desto mer klirr blir det i kassan.

Får lära sig ta bra betalt
– Räkningarna skrivs på ett sätt så att det framstår som om man har jobbat
mycket. För inläsningen av ett mål kan man nästan ta hur mycket som helst i
betalt, även om man bara bläddrat igenom akten.
– Det har alltid varit noga med att man skulle ta bra betalt, och det får de
biträdande juristerna lära sig när de börjar.
Kaj berättar hur ett telefonsamtal på kanske tre minuter faktureras som en
timmas arbete.
– Folk i allmänhet känner inte till hur den här världen fungerar. Det går till
exempel att vara på golfbanan och fakturera för det, det går ju att fundera på
målen när man spelar golf.

Lästid vanligaste fusket
– Tidsspillan är också en bra post, men det som det fuskas mest med är
inläsningstiden, där går det att ta upp mångdubbelt mer tid än vad som har gått
åt.
När någon på byrån får ett nytt mål så pratas det genast om hur mycket pengar
det kan ge, enligt Kaj.
Flera advokatbyråer försitter inte chansen att fira och ordna stora fester.
På festerna välkomnas kolleger och åklagare. Och även domare – som kanske i ett
senare skede får advokatens kostnadsräkning på sitt bord.
– Hela den här världen är väldigt goda vänner med varandra och man trampar
ogärna varandra på tårna.
– Det är advokaterna som bygger under det här genom att bjuda, varken domarna
eller åklagarna har ju råd.
- "Ju mer man skriver desto mer får man" - Advokat Bengt Sjönander anser
att det är "en stor konst" att skriva kostnadsräkningar.
– Men ibland kan man möta surkart till domare och åklagare som är avundsjuka och
ska vara byråkratiska. Då får man sina smällar, säger han.
Bengt Sjönander, 70, har levt gott på sina arvoden som offentlig försvarare –
pengar som betalas ut av statskassan.
– I stora mål sitter man och jobbar med vad jag brukar kalla statsrådslön, man
har 75 000–80 000 i månaden och det är väl inte så tokigt, säger han.
– Men det mest lönsamma är ekobrottsmål, där blir det miljonarvoden.
Det är vid slutet av rättegångarna som arvodet avgörs i samband med att
kostnadsräkningen lämnas in till domstolen.

Skrev 15 A4-sidor
Sjönander har kommit fram till en taktik som ofta ger bra utdelning.
– Det finns ju inga direkta regler för hur man ska skriva, säger han.
– Men jag har erfarenheten av att ju mer jag skriver, desto mer får jag igenom.
– Vid en mordrättegång i Norrköping lämnade jag en kostnadsräkning på 15
A4-sidor och då fick jag också 300 000 kronor. En Norrköpingsadvokat som
försvarade en annan i samma mål begärde bara hälften så mycket.
Förekommer det att advokater lägger på timmar på sina kostnadsräkningar?
Bengt Sjönander skrattar och svarar:
– Det ska finnas prutmån ... det är nog inte överensstämmande med god advokatsed
att vitsorda det.

"Pratas om prutmån"
Men har man med lite prutmån?
– Ja, det sägs det i advokatkretsar, men det står jag inte för offentligt.
Talas det ofta om den här prutmånen?
– Det pratas om det, men jag kan inte anklaga vare sig mig själv eller mina
kolleger för att tillämpa det. Jag har en metod och det är att tala om vad jag
har gjort på ett utförligt sätt. Normalt har jag framgång med det.
– Att jag sen en och annan gång får en prutning av domstolen, det får man ju ta
med en klackspark.
– Det är ju så att domarna tror att vi tjänar så in i helvete med pengar så det
är väl en viss avundsjuka.
- Tv teamet kunde i går avslöja hur advokater kvitterar ut 100 000-tals kronor
utan kvitton och hur det enligt vår granskning betalas ut ersättningar för
påstådda arbetstider motsvarande över 80 timmar i veckan.
I dag kan vi avslöja hur justitieminister Thomas Bodström som advokat fick över
4 000 kronor i timmen för sina promenader till domstolen.
Kaj som har jobbat på en stor advokatbyrå berättar samtidigt hur det går att ta
betalt för att spela golf och att de flesta tycker att domstolarna är
lättlurade. - 4 000 kr/tim för att promenera? - Visst!.. Så mycket
tog Thomas Bodström betalt för att gå från kontoret till rätten
Justitieminister Thomas Bodström tjänade 1000-tals kronor i månaden på sina
fötter.
Som advokat fakturerade han skattebetalarna 250 kronor för varje promenad han
gjorde från sitt kontor till tingsrätten.
En sträcka på cirka 350 meter.
Thomas Bodström hade milt uttryckt gyllene skor. Promenaderna mellan kontoret på
Kungsholmstorg 6 och Stockholms tingsrätt på Scheelegatan kan ha gett honom 100
000-tals kronor.

- Oj!.. 3.28 minuter står på detta papper!..
- Visst!.. När tv teamet går sträckan visar tidtagaruret att det tar exakt 3
minuter och 28 sekunder.
Men Thomas Bodström rundade systematiskt av uppåt till 15 minuter.
Tv teamet har granskat åtta av de 100-tals advokaträkningar som Bodström har
skrivit.
Bara i de åtta fallen har han kvitterat ut 30 000 kronor för sina korta
promenader till tingsrätten eller häktet i grannkvarteret.
Advokater har rätt till ersättning för "tidsspillan" som kan vara resor,
väntetider eller liknande.
Och det är under den rubriken som Bodström har fakturerat promenaderna.
I ett fall skrev han:
"Kontoret-tingsrätten-kontoret, 4 ggr - 1990:-"
I en annan faktura kvitterade han ut 7 462 kronor för promenaderna.
Eftersom Bodström har varit offentlig försvarare är det skattebetalarna som har
stått för alla kostnader.

25 procent promenader
I flera mål har Bodströms promenader utgjort 25 procent av det totala arvodet.
Räknat på den faktiska gångtiden 3 minuter och 28 sekunder och ersättningen 250
kronor ligger timtaxan för Bodströms promenader på 4 327 kronor.
– Att jag som advokat haft en timlön för tidsspillan om 4 000 kronor är fel. Jag
yrkade ersättning för tidsspillan i enlighet med Domstolsverkets taxa, vilken år
2000 var 995 kronor i timmen, säger Thomas Bodström i en skriftlig kommentar.
– I den tidsspillan jag begärde ersättning för ingick förutom promenaden från
kontoret till tingsrätten, även sådana åtgärder som att söka upp klienten,
besöka advokatrummet, ta reda på förhandlingssal och inställa sig vid den,
hävdar Bodström vidare.
– Om jag skulle ha lämnat kontoret några minuter före varje förhandlings början
skulle jag ha kommit för sent till varje rättegång och därmed ha försummat mina
klienter.
– Tingsrätten, som väl kände till var vårt kontor låg, har inte vid något
tillfälle ifrågasatt mina eller mina tidigare kollegors yrkanden om ersättning
för tidsspillan.
- Finns det Advokatsamfundets disciplinämnd? - Jo, det finns. -
Vad

--------------------------------------------------------------------------------
Namn Webmaster
Stad Gislaved
Skickat 20.29 - 21/7

Tack xx och janne G, era ryggdunkar värmer nu inför massmobiliseringen inför "Nej till EMU" och avregleringseländet! Allt dåligt som hänt i Sverige de senaste 10 åren hänger på det ena eller andra sättet samman med EU. 14 september får svenska folket säga sitt om EU och valutaunionen. För arbetare och vanligt folk är det helt avgörande vilket vägval som väljs. Högerprojektet EU/EMU vem tjänar på det? För en arbetare kan det inte finnas något tvivel. Ställ dig frågan: vill vi arbetare ha ett samhälle som storfinansen styr än värre och ohämmat där de arbetsrättigheter som vi har kämpat oss till genom decenniers klasstrider skall tas ifrån oss till förmån för arbetsköparnas krav på en flexibel arbetsmarknad, offentliga sektorn privatiseras, säljs ut till arbetsköparna att berika sig ännu mer på dig om du har råd att betala, ett mera segregerat samhälle, kallare, hårdare, tjuvaktigare? Kom ihåg valet 1994 Ingvar Carlsson (s) och Carl Bildt (m) på samma sida lockade med guld och gröna skogar, skrämde villaägarna med räntehöjningar och eländes elände om vi ställde oss utanför EU. Nu har vi facit i hand, blev det bättre, -avregleringen vem tjänade på det? -välfärdsslakten och valutapolitiken? Låt dig inte luras av makten, valet är ditt den 14 september säg ja till demokratin - rösta nej på eliternas moderatprojekt.

--------------------------------------------------------------------------------
Namn janne G.
Skickat 16.22 - 17/6

Det anser jag också

--------------------------------------------------------------------------------
Namn xx
Skickat 20.19 - 31/5

evig ära åt partiet

--------------------------------------------------------------------------------
Namn Webmaster
Skickat 19.12 - 21/5

Hej Linn, klicka på artikelarkivet och leta dig ned till "De nedtystade frågorna om Raoul Wallenberg" 9/9-2001 av Erik Anderson där kanske du hittar några svar du söker.

--------------------------------------------------------------------------------
Namn Linn
Stad Sthlm
Skickat 15.24 - 20/5

Heej!
Jag heter Linn å jag hållrer på med ett projekt om konst och jag undrar om du skulle kunna hjälpa mig med några frågor!?
Jag undrar om man har lagt monumentet nära synagogan med filt pga. att Raul hjälpte Judarna under 2 världskriget. Och hur och vilka som var för/imot monumentet och deras åsikter samt vilkt år som monumentet "lades" där. Tack på Förhand Linn

--------------------------------------------------------------------------------
Namn Barnbidrag till alla
Stad Borås
Skickat 08.51 - 15/5

jag har satt mig in i KPMLr:s linje om barbidrag och den är inte alls den samma som Webmaster torgför. Det kommunistiska partioet anser att ALLA barn skall ha barnbidrag. Omfördelningpolitik skall skötav av bla skattesystemet. Riv upp skattereformen i stället. Barn skall inte straffas för att de kommer från rika familjer. "Webmasrer" är helt ute och simmar.

--------------------------------------------------------------------------------
Namn CaRiN
Stad GISLAVED
Skickat 15.10 - 1/5

Härligt 1:a Maj-möte!!! Nu flyttar vi snart, kamrater...men vårt arbete fortsätter i Malmö!!
Där har vi lite att bita i ju. Till Benny: Keep up the good work, fast ni inte kunde kidnappa oss och binda fast oss i lokalen. *hehe*
VI SES!!!
Kommunistiska 1:a majkramar från en trogen kamrat!

--------------------------------------------------------------------------------
Namn CaRiN
Skickat 14.42 - 26/4

NU stormar det bland arbetarkvinnor runt om i landet i och med kommunals strejk. Det var underbart att se över 300 kommunalanställda utanför kommunhuset i Gislaved. Trots att det skulle vara en tyst demonstration för att tillstånd inte införskaffats (fy på sig, kommunal) så kunde vi inte stå tysta när Agne Sahlin visade sitt gristryne där. Då satte slagorden "Vi ska ha högre lön" igång, och vi sjöng "Ååå tjejer, ååå tjejer, vi måste höja våra röster för att höras". Agne pep sin väg medan vi stod kvar. Vi ger oss inte denna gången, det ska alla ha klart för sig!!! Vi kommunalanställda är trötta på att sparkas runt! Nu är det nog.
Sugna på mer? Kom på KPML(r):s 1a Majmöte kl 11.00 på torget!
UPP TILL KAMP, ARBETARKVINNOR!!!!!

--------------------------------------------------------------------------------
Namn Webmaster
Skickat 01.06 - 21/4

Till Gunnar. Barnbidraget ska naturligtvis vara behovsprövat. Alla ska efter förmåga kunna ta del av det som har arbetats ihop och ska fördelas efter behov. Girigbukar och miljonärer ska inte kunna roffa åt sig i jämlikhetens namn som grädde på moset barnbidrag, inkomstklyfterna ska minskas inte fortsätta höjas. Att miljonärsföräldrar som lök på laxen får barnbidrag ser jag som en stor orättvisa gentemot en abetarfamiljs, varför är det så ordnat i dagens svenska klassamhälle?

--------------------------------------------------------------------------------
Namn Gunnar Lyckås
Stad Varberg
Skickat 10.46 - 20/4

Hur ser erat parti på barnbidrag? Skall även miljonärsföräldrar ha barnbidrag?

--------------------------------------------------------------------------------
Namn Drew
Skickat 10.34 - 14/4

Love the site! Here's a tip::

Add a link to ChangingLINKS (for free) because reciprocal linking
can increase web site traffic more than a search engine submit. [click here]

_
--------------------------------------------------------------------------------
Namn En Svältkonstnär
Skickat 00.40 - 12/4

Namn petter
Petter?
Vad menar du? Precisera dig?

--------------------------------------------------------------------------------
Namn Jan Olsson
Skickat 19.18 - 7/4

Bra att KPMLr finns. Ni säger ifrån när kommunalt mygel sker.

--------------------------------------------------------------------------------
Namn petter
Skickat 19.57 - 6/4

falsk historiebeskrivning?!

och det ska komma från er.

--------------------------------------------------------------------------------
Namn CaRiN
Stad Gislaved
Skickat 12.19 - 23/3

Ja, de frågorna överlåter jag till dem som är experter på området, de som sitter i fullmäktige. Men jag kan förstå mina kamrater att de plockar bort vissa inlägg.
Handlar det om tex. ärekränkningar, falsk historiebeskrivning osv. så har inte inläggen något på denna sidan att göra!!
Jag vet att mina kamrater i kommunfullmäktige gör det bästa de kan och jag vet också att deras förslag ofta röstas ned av de borgeliga som. tex sossarna.
Håll ögonen öppna, snart sätter en "kampanj" igång för oss som arbetar inom äldraomsorgen.
MVH: CaRiN

--------------------------------------------------------------------------------
Namn debatt
Skickat 14.03 - 20/3

Svar till CaRiN: Att ni inte är för kriget har nog de flesta förstått. Det är inte just den frågan jag menar. Utan alla andra frågor... Tex vad har ni för någon plan med kommunen osv, ifall ni hade fått "makten" i Gislaved vad hade hänt då, vad hade ni ändrat, haft kvar osv.
Angående skämmas menar jag de hycklare som är för ett åsiktsfritt sammhälle men inte står för det. Bland annat står det här ovanför (där jag fyller i vem jag är) att man skall tycka till och debattera. Och när jag gör det, då tas mitt inlägg BORT?!? Det är antagligen inget du vet om, så det är nog inte du som skall ha skit för det. Men för mig så går det ut över partiet. Man skall stå för det man säger, tycker jag. Annars är det mycket svårt att bli tagen på allvar.
Hejhej och lycka till på lördag!

--------------------------------------------------------------------------------
Namn Erik Anderson
Stad Gislaved
Skickat 21.20 - 15/3

Vid krigsutbrott samlas vi första lördagen klockan 11.00 på Gågatan i Gislaved för att protestera mot kriget. Medtag banderoller och plakat. Slut upp bakom parollerna. Stoppa USA:s krig. Respektera FN:s stadga. Alla till Gågatan klockan 11.00 !!
Upp till kamp mot kriget!

--------------------------------------------------------------------------------
Namn CaRiN
Skickat 20.23 - 15/3

Svar till "Debatt":
Att vi inte syns mer i media har sina förklaringar på annat håll än på flathet hos oss!
Det är helt enkelt så att våra debatter i tidningar inte alltid tas in. Jag har fått nobben flera gånger och med mig också mången kamrat!!!
Men numer tycker jag att vi har synts enormt mycket!!!
Bla: Manifestation mot kriget fick stor massmedial uppmärksamhet lokalt.
Det är inte vi som ska skämmas, utan redaktörerna som väljer att visa en ensidig bild!!!
Men om du är sugen på en mycket intressant debatt och BRA läsning där kommunisterna får komma fram...LÄS PROLETÄREN!!!Säljes utanför systembolaget på fredagar....vet inte exakt vilken tid men runt 17 skulle jag tro!!!
MVH: CaRiN

--------------------------------------------------------------------------------
Namn Svenska kommitten för Vietnam
Stad Stockholm
Skickat 08.48 - 10/3

USA blandar sig med sanktionslagar åter i Vietnams angelägenheter
Krigsförbrytaren vill diktera "mänskliga rättigheter"
Representanthuset i USA:s kongress antog den 6 september "lagen om mänskliga rättigheter i Vietnam". Lagen tvingar alla internationella finansiella institutioner att vidta åtgärder mot Vietnam. Genom lagstiftningen lägger man sanktioner mot Vietnam och hindrar landet från att få internationell finansiellt bistånd. Man legaliserar och stärker propagandan mot Vietnam. Det enda skälet bakom lagstiftningen är att man inte tolererar det politiska system som landet har valt.

Kommunistiska Ungdomsförbundet Ho Chi Minh, Vietnamesiska Ungdomsfederationen, Vietnamesiska Studentföreningen och Unga Pionjärer, organisationer för ungdomar och barn med över 20 miljoner medlemmar från hela Vietnam, fördömer i ett gemensamt uttalande den 13 september starkt den lag om "mänskliga rättigheter i Vietnam" som USA:s representanthus antog den 6 september 2001.
"Lagen är ett arrogant förtal och en ren förfalskning av förhållandena i Vietnam, heter det i uttalandet. "Den kränker grovt det vietnamesiska folkets känsla och värdighet. I den pågående ekonomiska globaliseringen och integrationen påtvingas stater politiska krav för att kunna ha ekonomiskt utbyte och handel med andra stater. Det är en inblandning i deras egna angelägenheter, en inblandning som sker med mörka politiska motiv och som skapar farliga prejudikat för de internationella förbindelserna.
De som står bakom lagstiftningen vill inte inse att en av de främsta orsakerna till många tragedier i mänsklighetens historia är att vissa stater tagit sig själva rätten att bestämma om andra staters öde. Det är detta som orsakat slaveriet, kolonialismen, fascismen och andra brott mot mänskligheten och folket i olika stater.
Under de gångna decennierna har amerikanska politiker inte kunnat förstå eller rent av medvetet ignorerat det vietnamesiska folkets verkliga vilja och strävan. De har tagit sig rätten att föra "friheten" till Vietnam, drivit ett kriminellt krig mot det vietnamesiska folket, vållat både det vietnamesiska och det amerikanska folket stort lidande och omfattande förluster och lämnat efter sig en fläck i USA:s historia som aldrig kan tvättas ren. Och idag kräver de återigen att ensamma få döma och bestämma vilka rättigheter som det vietnamesiska folket skall ha. De som gör reklam för demokrati och mänskliga rättigheter är i själva verket fortfarande oförmögna att respektera den mest grundläggande rättighet som andra stater måste få ha - rätten att själv få bestämma sin egen väg framåt. Det vietnamesiska folket vet bättre än någon annan vad som är dess rättigheter och intressen.
Vietnams unga generation har förtroende för och stödjer helt och fullt det kommunistiska partiets ledarskap. Partiet har gjort storartade insatser för landet och har klara mål och en politik som ligger i folkets intresse. Vad som nu byggs upp i Vietnam är ett folkets samhälle, ett samhälle av och för folket. Framgångarna i förnyelsepolitiken är säkrade liksom bättre politiska, ekonomiska och sociala rättigheter för alla oavsett etnisk eller religiös bakgrund.
Vietnams ungdom och barn är bestämda på att övervinna alla utmaningar och att tillsammans med det vietnamesiska folket bygga upp Vietnam till ett självständigt, enat och starkt land, till ett land med en välmående befolkning och med ett rättvist, demokratiskt och civiliserat samhälle. De tänker inte tillåta att någon kränker deras omistliga rätt.
Vietnams ungdom och folk stödjer vänskap och samarbete mellan folk i alla stater, också ungdomen och folket i USA, grundat på respekten för självständighet, nationellt självbestämmande för alla stater, rättvisa och ömsesidiga fördelar.
Vi uppmanar ungdomen och folket i alla stater, särskilt i USA, att höja samvetets röst och starkt fördöma och förhindra denna brottsliga lagstiftning.

--------------------------------------------------------------------------------
Namn debatt
Skickat 20.15 - 9/3

MYCKET anmärkningsvärt att ni raderar inlägg på denna sida. Det enda jag ville få fram var en debatt om ni kanske skulle försöka synas lite mer utåt, i media tex, så vanligt folk kan försöka förstå vad ni menar. Men där hade jag otroligt fel, större feghet har sällan skådats. Gör ni alltid så när det inte passar? Inte undra på att jag tycker denna sida är en sida för inbördes beundran. Ynkligt!!!

--------------------------------------------------------------------------------
Namn Göran Svanberg
Stad Åsenhöga
Skickat 22.19 - 8/3

Det senaste målet för USA.s krigsföring är Irak, och den officiella förevändningen är att Irak har kemiska massförstörelsevapen som hotar hela regionen. Detta är naturligtvis lögn. Det är inte bara fel utan herr Bush vet att det är fel. Detta vet han därför att William Cohen, försvarsminister för Clintonadministrationen väldigt klart och otvetydigt skrev, ”Irak utgör inte längre något hot mot sina grannar” i den rapport som Clintonadministrationen lämnade till den tillträdande Buschadministrationen. Herr Bushs uttalanden stammar alltså inte ur okunnighet utan är helt enkelt lögn. Man kan dock komma på andra anledningar till att anfalla Irak nämligen att Saddam inte är en trevlig människa, vilket förvisso är sant men eftersom det var USA som satte honom till makten (en operation som CIA då kallade ”en stor framgång”) och stödde honom väldigt länge så skulle detta vara ytterst kryptiskt beteende. Folket då, vill dom kanske befria det Irakiska folket från herr Hussein. För att besvara den frågan krävs det att man tittar på hur den Amerikanska regeringens politik har påverkat det irakiska folket. Det man har gjort är huvudsakligen Gulfkriget och efterföljande sanktioner, dessa har utvärderats av en rad organisationer t.ex. UNICEF, FAO (FN:s mat och jordbruksorganisation) säkerhetsrådet samt anställda inom FN.

UNICEF: "den undernäring som drabbar miljontals barn är en ”följd av sanktionerna”. FAO uppskattar antalet döda under fem år mellan 90-97 som en följd av sanktionerna till. 597 000 barn. FN:s Säkerhetsråd uppskattar i sina egna undersökningar att 4000 barn dör varje månad som en följd av sanktionerna. Dennis Halliway (FN:s samordnare i Irak samt han som utarbetade ”oil for food” projektet ): han anger som orsak till at han slutar att han inte vill delta i ”den folkmordliknande ödeläggelsen av en hel nation” som sanktionerna ledde till. Medical Educational Trust i London uppskattar antalet döda till ”250 000 män kvinnor och barn” samt 1.8 miljoner hemlösa som en direkt följd av Gulfkriget. Detta visar väldigt tydligt att det inte handlar om det Irakiska folkets bästa när Bush nu vill förvandla lågintensivt krig till högintensivt krig. Det handlar naturligtvis precis som Gulfkriget och de flesta av USA:s krig om olja. Bra oljepriser som en följd av total kontroll över arabvärlden är det man vill uppnå . Eller som Henry Kissinger, välkänd f d amerikansk utrikesminister, sa ”Olja är en alldeles för viktig vara för att lämnas i arabernas händer”.

--------------------------------------------------------------------------------
Namn Dick Emanuelsson
Skickat 05.05 - 3/3

När den första jorden delades ut till bönderna, innebar det samtidigt att en ny front öppnades i Venezuela; terrorn.
Luis Mora, ärrad bondeledare sköts i sitt eget hem och framför sin son 11-årige son av mördare som misstänks komma från traktens storgodsägare.

Några timmar senare i Maracaibo, utfördes ett attentat mot José Huerta, f.d. funktionär i det Nationella Jordbruksinstitutet, erfaren folk- och bondeledare samt medlem av det venezuelanska kommunistpartiets centralkommitté.

När lagen om jord och mark antogs i december 2001, innebar det samtidigt att de mäktiga grupper som hittills avvaktat den Bolivarianska revolutionens utveckling fattade beslut om att använda alla till buds stående medel för att en gång för alla stoppa förslag till jordreform, en energilag som gör att staten tar kontroll över landets ekonomisk kronjuvel samt 47 andra lagar vars syfte är att ge revolutionen substans och att övervinna fattigdom och beroende av den mäktige grannen i norr.

Lagarna hade förberetts grundligt. I alla samhällssektorer tillfrågades för första gången i landets historia de som står i produktion, landsbygd och i offentlig förvaltning om hur kan vi förbättra det som håller uppe Venezuela?

Resultatet blev de 49 lagarna som antogs av Nationalförsamlingen den 10 december 2001.

Åtta familjer förfogar över 150.000 hektar

Teodoro Guevara och Arturo Vega är ledare från den främsta bondeorganisationen MAIEZ, "Movimiento Agrario "Ezequiel Zamora". De har väl beskrivit hur maktens män har levt likt parasiter på regeringssubventioner utan bokföring och utan att investera för utveckling. "För dem handlade bara om bekväma vinster", skriver de i en artikel.

I Venezuela finns det åtta familjer som förfogar över 150.000 hektar tillsammans. I klartext handlar det om en yta 18 gånger Caracas, en stad med fyra miljoner invånare. Detta jätteområde ligger i träda trots att de är beläget i ett av Venezuelas bördigaste områden.

Det är dessa åtta familjer som leder kampen mot landets jordreform.
Men de har sällskap av stora haciendaägare som också företräder företag som till exempel destilleringsföretaget Santa Teresa i länet Aragua som inte ens förfogar över lagenliga dokument som bevisar att marken är deras.

"En stor del av dessa terratenientes kan inte bevisa sitt legitima ägarskap över jorden. Många av dem innehar falska och ogiltiga lagfarter som härstammar från arv som ett resultat av 'gåvor' från provinsguvernörer och republikens president under de mörka epokerna i slutet av 19:e seklet och under lång tid på det 20:e seklet", skriver Guevara och Vega.

Privategendomens helgd

Markägarna som reser sig mot den nya lagen är de som understryker att den saknar respekt för privategendomen eftersom lagen tvingar dessa rikemän att betala skatt för att de inte producerar på sina bördiga marker.
"De är samhällsgrupper som lever likt parasiter med enkla vinster, som föder upp boskap på optimal jordbruksmark utan att denna utvecklas", menar Guevara och Vega.

Lagen stipulerar ett antal mål:

1. Förstärka den organiserade bonderörelsen.
2. Tillförsäkrande av egna jordbruksprodukter.
3. Utveckling av den produktiva apparaten.
4. Beskydda de fattiga bönderna.
5. Stimulera bildandet av kooperativ och andra former av produktionssammanslutningar som ska ges finansiellt- och tekniskt stöd.
6. Villkor ska skapas för en hållbar ekonomisk aktivitet, skapa en transportstruktur och en nödvändig kommersialisering av produktionen.

Mot Unilever och Nestlé

Lagen, La Ley de Tierras y Desarrollo Agrícola, har möjliggjort att jord har börjat fördelas på ett jämlikt sätt. Fördelningen regleras av Jordbruksinstitutet (Instituto Nacional de Tierras). Institutets målsättning är att denna fördelning ska ha en social funktion. Bland annat ska den stimulera byggandet av befolkningscentrum som garanterar de mänskliga basbehoven som hälsovård, utbildningen och en värdig bostad.

Denna legala inriktning, "som är en grundläggande del i den nationella befrielseprocessen strävar också till att harmonisera jordbrukssektorn, reducera och längre fram eliminera beroendet av livsmedelsförsörjningen som till stora delar i dag kontrolleras av två transnationella företag, Unilever och Nestlé, samt ett bevarande och ett skydd av miljön och den ekologiska balansen.

Men de två bondeledarna menar att vi inte ska förskräckas när det uppstår en våldsam politisk och tidvis också fysisk konfrontation mellan dem, som vill bevara allt vid det gamla, och de som vill bygga en annan samhällsmodell där den stora massan av venezuelaner är inblandade som samhällsbyggare.

"Lagen öppnar en grundläggande motsättning mellan de som hävdar landets suveränitet, oberoende och bondemassornas legitima rättigheter och ambitioner i motsats till mark- och storgodsägarnas tarvliga och snikna intressen."

Bonderörelsens organisering

Till skillnad mot grannlandet Colombia, där tusentals bönder och bondeledare har slaktats och slaktas av den statliga terrorismen, betraktas samma grupper i Venezuela som nödvändiga språkrör för att utveckla landets jordbruk. Regeringen och jordbruksministeriet ser som en avgörande faktor för framgång, att samma bonderörelse organiserar sig.

Den främsta bondeorganisationen utgörs av "Ezequiel Zamora" - CANEZ, som är en bred representativ förening av den venezuelanska bonderörelsen, Den spelade en mycket viktig roll när statskuppen slogs ner den 11 april förra året.

Organisations främsta mål i dag, enligt Guevara och Vega, är att "fördjupa den revolutionära processen, avslöja sabotörerna och förrädarna, rannsaka och bestraffa de boskapsägare som konspirerar mot den revolutionära processen, i synnerhet vid gränsen mot Colombia", där flera av dessa har anlitat paramilitära colombianska dödsskvadroner.

--------------------------------------------------------------------------------
Skickat 00.07 - 3/3

leve kamrat stalin!

--------------------------------------------------------------------------------
Namn Eva Björklund
Skickat 21.07 - 23/2

Den version massmedia i Venezuela, USA, Sverige och antagligen många andra länder gav av militärkuppen kan sammanfattas som följer:
Venezuelas impopulära och odemokratiska president Chavez tvingades avgå efter att ha givit order om att beskjuta fredliga strejkande arbetare och demonstranter.
Chavez gav upp och avsade sig presidentskapet och sökte asyl på Kuba.
Demokratin återupprättades och en övergångsregering trädde in.

Men Chavez avgick aldrig,
han tillfångatogs och bortfördes under vapenhot av en grupp höga militärer.
USAs State Department, Reuters, AFP, CNN, SVT, DN m fl förde kritiklöst vidare kuppmakarnas version utan att de på något sätt behövde bevisa att Chavez avsagt sig presidentskapet. Ingen skriven text, inget ljudband, inget videoband (som DN i lördagstidningen. hävdade fanns). Förhärskande massmedia spelade med i kuppen trots att det från början fanns information från ministrar som varit närvarande när militärerna tillfångatog Chavez. De sade att han aldrig gick med på att avgå utan fördes bort av väpnad militär, och uppmanade nationalgardet att inte göra motstånd för att inte orsaka blodbad. Riksåklagarens ord om att presidenten bara kan avgå inför Nationalförsamlingen, och att det då är vicepresidenten som ska träda in, förbigicks också med tystnad.
Förhärskande media återgav också okritiskt (avsiktligt?) kuppmakarnas version att Chavez givit order om att beskjuta demonstrationen, utan att analysera händelserna, och utan att kommentera andra versioner som gick ut på att prickskyttar tillhöriga oppositionen startade eldgivningen för att provocera fram det våld och kaos som behövdes för att skicka in oppositionella militärer. Det finns ingen bekräftelse på att någon order om att skjuta tillbaka utgick från Chavez.

De västliga "demokratiernas" reaktion på kuppen
USAs State Department: "Gårdagens händelser i Venezuela gav upphov till en övergångsregering" 020412. "Nu blir det lugn och demokrati", var presidenten Bush`s kommentar, enligt talesmannen Ari Fleischer. USAs ambassadör i Venezuela var den första diplomat i Caracas som tog till orda och berömda det venezolanska folkets "medborgerliga värderingar" och visade sitt erkännande av kuppregimen genom att omedelbart uppvakta den nye "utrikesministern". Den andre att uppvakta var Spaniens ambassadör, under Spaniens ordförandeskap också företrädare för EU.
New York Times skrev "I och med att president Chavez igår avgick hotas Venezuelas demokrati inte längre av en möjlig diktator" (020412), vilket också var en version som anammades av SVT.
Latinamerikanska regeringar samlade i den s k Rio-gruppen fördömde störningen av den konstitutionella ordningen i Venezuela, men krävde inte att ordningen skulle återupprättas, utan accepterade störtandet av den folkvalde Chavez och att nya presidentval skulle hållas så fort som möjligt. Mexikos president Fox att sade att han inte såg någon anledning att bryta relationerna som uttryck för att man inte kan acceptera en regim tillsatt genom militärkupp. En talesman för Perus utrikesdepartement sade att Venezuela inte hade något val utan måste göra sig av med Chavez, och uppmanade världen att inte överge den nya regeringen som företrädde en demokratisk process och folkflertalet. (AP 02 04 13). Colombias president Pastrana ringde från Rio-mötet i Costa Rica och talade med Pedro Carmona och uttalade sitt stöd. Colombias utrikesminister talade med sin kuppkollega och uttryckte sin önskan att nu kunna diskutera gränsproblemen. El Salvador erkände omedelbart kuppregeringen.
Internationella valutafonden var den internationella institution som först uttalade sitt stöd och lovade omgående finansiellt bistånd till kuppregimen.

Vilka låg bakom och stödde kuppen?
De privata bolagsintressena, organiserade i Venezuelas handelskammare, och de ledande skikten i den statliga oljeindustrin, som fungerade som en stat i staten och där tjänstemännen strejkade mot att regeringen bytte ut styrelsen i oljebolaget. När ordföranden i Venezuelas handelskammare, Pedro Camora "installerades" som president beledsagades ceremonin av kuppmilitärerna samt företrädare för katolska kyrkan, näringslivet och inflytelserika "medborgargrupper". Två av de höga militärer som ledde kuppen har utbildats av USAs School of the Americas, som hittills utbildat ett dussintal militärkuppare och diktatorer i Latinamerika.
Fyra av fem TV-kanaler ägs av privata bolag och manade ihärdigt till demonstrationer med syfte att störta presidenten, detsamma gäller nio av tio dagstidningar. De blockerade sedan information om folkligt och militärt motstånd mot kuppen.
Den fackliga organisation som deltog i näringslivets lockout (kallad strejk i massmedia) genom att samtidigt strejka är sedan årtionden ledd av övre skikt som står bolagen nära, och som inte på något sätt kan anses företräda arbetarintressen.
Den 5-7 november höll USAs State Department, Pentagon och nationella säkerhetsrådet ett tvådagarsmöte för att diskutera "problemet" Venezuela. De anklagar också Venezuela för att stödja "terrorism" i Colombia, Bolivia och Ecuador.
Washington Post rapporterade den 13 april: "Medlemmar av landets olika oppositionsgrupper har besökt USAs ambassad under de senaste veckorna, för att få USA stöd för att störta Chavez. Bland besökarna har funnits aktiva och pensionerade militärer, mediamoguler och oppositionspolitiker".
Oppositionspolitiker har också inbjudits till Washington under de senaste månaderna. Bland inbjudarna har stått "International Republican Institute" som ingår i National Endowment for Democracy, som länge varit ett av CIAs verktyg för underjordisk verksamhet i andra länder (William Blum, 020413)
Enligt fjärde Santa Fe-dokumentet som anger principerna för W Bush utrikespolitik är USA:s fiender i världsdelen i första hand "axeln Kuba, Venezuela och gerillan i Colombia".
Kuppen hade planerats i flera månader, på samma mönster som kuppen mot Salvador Allende 1973: massmediakampanjer, ryktesspridning, mobilisering av missnöjda grupper för att skapa kaos, demonisering av Chavez som diktator, bearbetning av höga militärer att genomföra en kupp för landets bästa. Och redan före kuppen signalerade IMF att den stöder idén om en "övergångsregering" för Venezuela och är beredd att ge ekonomiskt stöd till dem som avlägsnar Chavez från makten (John Pilger i Aftonbladet 020321).

Vad hade Chavez regering gjort som tilldrog sig dessa krafters missnöje?
Genomfört en folkomröstning om en ny demokratisk grundlag, som bröt det maktmonopol som de två alternerande hopplöst korrupta politiska partierna vidmakthållit i decennier.
Bekämpat korruption inom den statliga sektorn, och oljebolagselitens enorma inkomster
Ökat det statliga uttaget av inkomster från olja, för investering i den sociala sektorn
Begränsat exploateringen av oljetillgångarna för att skydda havsmiljön
Förstärkt det grundlagsskyddade förbudet mot privatisering av oljekällorna
Vunnit sju val och folkomröstningar 1998 - 200
En jordreform som ger staten möjligheter att expropriera obrukad jord, till förmån för jordlösa
Genomfört en utbildningsreform och fördubblat utbildningsanslagen för att tillhandahålla skolutbildning för en miljon barn
Minskat den officiella arbetslösheten från 18 till 13 %
Ökat minimilönerna inom offentliga sektorn
Reformerat skattesystemet och minskat möjligheterna till skatteflykt
Minskat barnadödligheten från 21 till 17 %
Tredubblat alfabetiseringskurserna
Infört kostnadsfri sjukvård för alla
Stärkt urbefolkningarnas, kvinnornas, sluminvånarnas rättigheter
Oavbrutet argumenterat nationellt och internationellt mot nyliberalismen
Hållit på OPECs produktionskvoter
Arbetat för ett latinamerikansk och karibiskt frihandelsområde, till försvar mot USAs utplundring
Kritiserat USA för att bekämpa terrorism med terrorism och bomba oskyldiga civila
Införlivat Kuba i det avtal om oljeförsäljning som omfattar övriga karibiska nationer
Uppmanat USA att överge sitt militära högkvarter i Caracas
Vägrat USAs "knarkbekämpningsflyg" mot Colombia överflygningsrätt
Vägrat USA information om Venezuelas stora arabiska befolkning
Vägrat samarbete i kriget mot Colombias befrielserörelser mm. Det är en digert brottsregister

Vad gjorde kuppregeringen omgående?
Upplöste den folkvalda nationalförsamlingen som dominerades av Chavezanhängare
Fängslade ministrar och gjorde räder i fattigkvarteren bland "Bolivarcirklarna"
Upphävde omgående de 48 lagar för ökad samhällskontroll över ekonomin, omfördelning av tillgångarna och inskränkningar i den privata äganderätten för det allmännas bästa, som Nationalförsamlingen instiftat i november
Upphävde avtalet om oljeförsäljning till Kuba
Meddelade den Kubansk-Amerikanska Stiftelsen, den extrema exilkubanska maffian i Miami med starka försänkningar även i Venezuela, att Venezuela skulle rösta med USAs förslag att fördöma Kuba i FNs Kommission för Mänskliga Rättigheter i Geneve.

Men så hände det otroliga, inte bara att fattigfolket protesterade, och att de militära kuppledarna inte fick stöd av sina kollegor, utan att de lyckades stoppa kuppförsöket på två dygn. Dock finns det anledning att vara uppmärksam, för det är starka krafter som vill bli av med den Bolivarianska Republiken Venezuela. USA-regimen uttryckte omedelbart oro över händelseutvecklingen och krävde "att grundläggande demokratiska förhållanden" skulle återupprättas: "Vi är bekymrade över situationen och följer noga händelseutvecklingen" sade State Departments språkrör Frederick Jones.

--------------------------------------------------------------------------------
Namn Lars Ohlsson
Skickat 20.59 - 23/2

Jocke H såg till att västvärlden mördade halva Öst-timors befolkning efter 1976. Därmed är Jocke H direkt principiellt skyldg till att mörda en halv nations befolkning. Jocke H är en massmördarlakej. Vad kallar man det = NAZIST!

--------------------------------------------------------------------------------
Namn Lars Ohlsson
Skickat 20.55 - 23/2

Jasså vad säger du om morden på två miljoner indonesiska kommunister 1966! Jocke H är en massmördarvän som står för alla massmord som skett i världen. Se Guatemala där hundratusental människor mordades för att Jocke H: fanatiskt högerextremistiska ideal skulle lewva vidare. SE på Vietnam där massmördarvännen Jocke H:s kompisar från USA bombade ihjäl åtta miljoner oliktänkande bönder och barn brann in napalm. Se på kuppen i Chile där Jocke H:s bödlar mördade tusental stolta patrioter, se på Jocke H:s stöt till diktatorn Mobuto och Shaen av Iran Se på Jocke H stöd till USA och Pol Pot. Ja totalt har Jocke H:s kapitalistiska massmörddarkompisar haft ihjäl 800 miljoner oliktänkande. Se bara på tigerburarna i Vietnam under den USA-tiden Jocke H är en massmördarjakej och inget annat. Utrotarlakejen Jocke H är direkt skyldig till
att hava Öst -timors befolkning utrotades . Jocke H bär ett persomligt ansvar för alla massmord i hela världen . Jocke H symboliserar mänsklighetens samlade ondska. Den fanatiske historieförfalskaren vet ingenting om kommunismens ärorika historia.

--------------------------------------------------------------------------------
Namn Jocke H.
Stad gvd
Skickat 14.57 - 23/2

Tja, 800 miljoner? Que, såvitt jag vet finns det inga folkmord från fria demokratiska stater (i vart fall inte i modern tid).

Men tja, bland kommunistiska regimer är det rätt enkelt att räkna upp brett upplagda och planerade (och inte minst effektivt) folkmord, Pol-pott, röda khmererna, kina (i flera omgångar), vietnamn, nordkorea, ryssland (i flera omgångar). Därtill kommer hela konkarongen av mer eller mindre ljuskygga vänstergrupper som genom årens lopp under någron dunkel bokstavskombination skördat åtskilliga offer bland befolkningarna runt om i världen (röda brigaderna, bader meinhof, den lysande stigne mm). Trevliga killar och tjejer.

Men tja, allt beror väl på synvinkel antar jag :-). Saker går hur som helst åt rätt håll som det känns. Om inte annat så blir man tvungen att reforma bla. de europeiska systemen så att de blir mer felxibla och snabba i fötterna. Om inte annat för att det inte går att finansiera den modell vi har så värst mycket länge till :-). Vi lever i spännande tider och mycket nytt och fräscht kan komma ur dem. Förändring är bra och nyttigt, och man kan alltid göra bra affärer vid förändringar, så åtminstone jag ser tiden an med tillförsikt. Det värsta om kan hända är en statisk situaion, det bara borgar för nedgång kriser. OCh en allmän välståndsminskning.

mvh
Jocke H.

------------------------------------------------------------------------------
Namn HENRIK SKRAK
Skickat 18.48 - 14/2

Svälten i Kina

När det gäller att fastställa offren för den kinesiska svältkatastrofen i slutet av 50-talet och början av 60-talet använder sig Eric Hobsbawm av statistik som anger födelsetal. Detta är naturligtvis en osäker källa. Men det finns ju faktiskt officiell kinesisk statistik även över dödstal när det gäller denna tid. Varför har Hobsbawm valt bort den?
I volym 14 av Cambridges standardverk The Cambridge History of China konstaterar Nicholas R. Lardy att ”Little is known about the incidence of this massive famine”. Men så kommer en tabell publicerad av Kinas statistiska centralbyrå 1983. Den anger dödsfall per tusental och år i Kina under åren 1956 till 1962. Statistiken talar sitt tydliga språk: 1957: 10,80; 1958: 11,98; 1959: 14,59; 1960: 25,43; 1961: 14,24; 1962: 10,02.
Om man utgår från en normal dödlighet på tio kineser per tusen under ett år, och slår ihop överdödligheten, får man resultatet cirka 17 miljoner svältoffer. Men Lardy gör aldrig denna enkla räkneoperation. Jag tror det beror på osäkerhet, och jag tror att vi här har förklaringen till varför Hobsbawm inte använder dessa siffror. Ty när Lardy sedan väger den ovan återgivna statistiken mot uppgifter om födointag, då stämmer det inte längre. Svälten borde ha fortsatt skörda offer även 1962. Konsumtionen av icke-animalisk föda är enligt en återgiven tabell endast obetydligt högre 1962 än 1960 (för 1961 saknas uppgift).
Så långt är Lardys vetenskapliga insats oklanderlig. Vore Lardy intellektuellt hederlig borde hans slutsats här bli att dessa statistiska uppgifter – som levt sitt liv i det fördolda för att plötsligt bli officiella under Deng Xiaoping i början på 80-talet – inte är riktigt tillförlitliga. Men Lardy är, lika litet som Hobsbawm, intellektuellt hederlig. Lardys slutsats blir därför: ”Examples such as this suggest that even though the national data show mortality dropping back to the level of 1957, famine conditions persisted in 1962, particulary in more remote areas.” Alltså, av två statistiska uppgifter som står mot varandra väljer Lardy utan att blinka den som bevisar det största eländet.
Jag har inte något intresse i att underdriva den kinesiska svälten men när det är så uppenbart att empirin är mer än lovligt tunn, och när det är så uppenbart att det finns ett stort politiskt intresse i höga kinesiska dödstal så förbehåller jag mig rätten att vara skeptisk.
Det gör däremot inte Tom Hart. När TV2 skulle belysa firandet av den kinesiska revolutionens 50-årsdag, påstod Hart att dödssiffran för det stora språnget nu var 40 miljoner. Nästa gång han får frågan kan man befara att siffran stigit ytterligare. Här tycks det vara auktion på gång.

--------------------------------------------------------------------------------
Namn Nätverket stoppa USA:S krig
Skickat 18.41 - 14/2

Pressmeddelande 18 jan

Vid dagens demonstration för att stoppa kriget mot Irak, deltog mellan 4.000 och 5.000 personer. Samtidigt har demonstrationer mot kriget genomförts i hela världen, inte minst i USA.

Demonstrationen arrangerades av Koalitionen för fred i Mellanöstern och Nätverket stoppa USA:s krig. Talare vid demonstrationen var Maria-Pia Boëthius och Lukas Moodysson. Demonstrationen avslutades med en resolution ställd till den svenska regeringen med krav om att kraftfullt fördöma krigsförberedelserna och att arbeta för att häva sanktionerna mot Irak.

Resolutionstexten som tidigare skickats följer nedan.

Till den svenska regeringen

Vi 4 - 5000 som samlats här på Gustav Adolfs Torg den 18 januari i samband med demonstrationen med kravet Nej till krig mot Irak.

Vi fördömer starkt USA:s och dess allierade Storbritannien planer på att inleda ett massivt militärt angrepp mot landet.

Trots att Irak accepterat FN:s resolution 1441 om vapeninspektioner trappas krigsförberedelserna hela tiden upp.

Amerikanskt och brittiskt bombflyg angriper dagligen mål i Irak. Det är ett brott mot internationell rätt och måste fördömas.

Under förra Gulfkriget dödades tusen gånger så många irakier som amerikaner. Vi fasar över vad ett krig som syftar till att ta över Irak kan kosta i människoliv, om USAs nyaste massförstörelse-vapen som mikrovågs-bomber och utarmat uran får sprida död och förödelse över Iraks folkrikaste städer.

Syftet sägs vara att avvärja ett hot från regimen i Bagdad och införa demokrati i landet. Men demokrati är inget man inför utifrån. Det visar dagens situation i Afghanistan. En första förutsättning för att irakierna skall orka med att själva ta itu med sina inre angelägenheterär är, att de nu tolvåriga sanktionerna upphävs.

Målet med kriget mot Irak är bl.a att ta över landets oljetillgångar och stärka den egna militära kontrollen över regionen. Även om man lyckas få FN:s säkerhetsråd att sanktionera ett militärt angrepp, måste detta starkt fördömas. USA behöver inte försvara sig militärt mot ett av världens mest försvagade länder.
Vi kräver därför att den svenska regeringen går i spetsen för för fred och internationell rätt genom att kraftigt avvisa varje form av stöd till det planerade kriget mot Irak, att starkt fördöma alla planer på krigshandlingar mot Irak och att intensivt arbeta för att upphäva de ekonomiska sanktionerna

Koalitionen För Fred i Mellanöstern

Nätverket Stoppa USAs krig

--------------------------------------------------------------------------------
Namn Lars Ohlsson
Skickat 18.32 - 14/2

Borgare = NAZISTER!!!!

Jocke H = Nazist!!!

--------------------------------------------------------------------------------
Namn Lars Ohlsson
Skickat 18.29 - 14/2

Nazisten Jocke H representerar en imperialism har mördat 800 miljoner människor Jocke H är em massmördarvän.
Joche H = Fanatisk krigshetsare och högerextremist.

--------------------------------------------------------------------------------
Namn Jocke H.
Stad GVD
Skickat 12.40 - 14/2

För övrigt var det tragiskt att Göran omkom. Han var verkligen anorlunda person som faktiskt borde vara ett föredömme för långt fler i samhället. Vi föds alla som original men har en sorglig förmåga att dö som kopior.Som en fotnot kan nämnas att All individualism springer ur ett beroende av andra, något att tänka på Hans.

mvh
Joakim Hansson

--------------------------------------------------------------------------------
Namn Jocke H.
Stad GVD
Skickat 12.35 - 14/2

Tja, bara för att två diktatorer föraktar varandra innebär det inte att deras system i praktiken skiljer sig från varandra :-) Stalin och hitler hittade varandra i Molotov Ribbentropp pakten. Vad gäller folkmord leder dock Stalin med omkring 8 gånger mot Hitler :-) Heja Stalin... Exakt hur många som dött i kommunismens namn lär vi väl alldrig få veta, men man kan kallt konstatera att de som dött som 'förkämpar i revolution' är långt mindre än antalet som dött i följderna av revolutionen (svält, utresningar mm).

mvh
Joakim Hansson

--------------------------------------------------------------------------------
Namn HANS ISAKSSON
Skickat 11.23 - 14/2

Örnen har landat

Göran Kropp, inkarnatio-nen av den obändiga in-dividualism och gränslösa entreprenörsanda som kännetecknade det föreskrivna idealet i vårt land under några år vid förra årtusendets slut, är död.
DN:s ledarskribent Charlotta Friborg sörjer honom: Kropp var minsann inte som svenska arbetare. Kropp härdade sig genom att övernatta utomhus i grusgropar mitt i smällkalla vintern. Han gav sig inte för småkrämpor – halvt förfrusen och blå i ansiktet av syrebrist kämpade han vidare tills han stupade på sin post utan en tanke på sjukskrivning. Tänk om våra svekligen bortklemade långtidssjukskrivna sjukbiträden och hemsamariter kunde fås att handla så!
Göran Kropp uträttade veterligen och visserligen, till skillnad från våra förvekligade knegare, aldrig ett vettigt handtag under hela sitt liv, men han parasiterade i alla fall inte på skattebetalarna. Han samlade i stället på sig sponsorer i näringslivet och höll dyra föredrag för andäktigt lyssnande direktörsförsamlingar om hur skönt och viktigt det var för folk att späka sig – mellan desserten och kaffet. Han gav dem ett ideal att tro på för andras räkning.
Nu är han borta. Sverige blir aldrig detsamma igen.
Kan man åtminstone hoppas.

--------------------------------------------------------------------------------
Namn HANS ISAKSSON
Skickat 11.12 - 14/2

Den borgerlige Adolf Hitler

Nazism och kommunism bygger i grunden på samma idéer. Det är en kärnpunkt i den stora ideologiska kampanjen mot socialismen som för närvarande iscensätts i hela västvärlden. Hur är det med likheterna? Hans Isaksson har läst en bok som är förbjuden i Sverige och jämfört med klassisk marxism.
Det tillhör åter standardgreppen i den borgerliga retoriken att tala om kommunismen och de proletära diktaturerna under 1900-talet (”Folkets århundrade”) som tillhörde de samma fientliga familj som nazismen mot demokrati och humanitet. De mest energiska debattörerna går numera ett steg längre: man söker leda i bevis att varje arbetarrörelse som låtit sig inspireras av klasskampstänkande i grunden gör sig skyldig till hets mot folkgrupp, dvs. överklassen, och på denna grund måste brännmärkas som antidemokratisk. Vad ska man säga om detta?
Det räcker inte att påpeka det historiska faktum att nazismen och den marxistiska arbetarrörelsen var varandras strategiska dödsfiender, och att Hitler i Tyskland och annorstädes faktiskt hämtade sitt stöd huvudsakligen ur samma sociala skikt som idag begärligt slukar den borgerliga retoriken. För man kan aldrig hindra folk från att se likheter mellan saker och ting; det är väl bekant, för alla som läst Anti-Dhring, att igelkotten och skurborsten liksom elektronen och solsystemet åtminstone i något avseende är varandra lika. Om dessa likheter sedan bedöms som väsentliga och får genomslag i opinionens värdering av en historisk epok – det är en fråga om makt och resurser.
En läsning av Mein Kampf (första delen) har den förtjänsten att den klarlägger en del av drivkrafter och motiv bakom den tidiga nazismens program. Därmed kan den vara till hjälp för dem som har problem med att skilja på nazism och kommunism:
Ett par veckor efter det att Bayerska rådsrepubliken våren 1919 krossats av militären, kallades korpral Hitler av militärledningen till den kommission som tillsatts för att undersöka revolutionens förlopp vid hans regemente. Han anmodades delta i en ”kurs” i medborgerligt tänkande. Den skulle ingjuta ideologiskt motgift mot de revolutionära idéer som uppenbarligen grasserade bland manskapet.
Bland föreläsarna fanns civilingenjören Gottfried Feder, vars Manifest zur Brechung der Zinsknechtschaft (Manifest för brytande av ränteslaveriet) skulle bli en viktig inspirationskälla för Hitlers ekonomiska och sociala tänkande de närmaste decennierna.
I första delen av Min kamp, tillkommen under fängelsevistelsen efter den misslyckade kuppen fyra år senare, berättar Adolf Hitler om det intryck Feder gjort på honom:
”När jag hörde Gottfried Feders första föredrag över ämnet Bort med ränteslaveriet! förstod jag genast, att det här var frågan om en teoretisk sanning, som måste bli av ofantlig betydelse för det tyska folkets framtid.”
Vad var det då i Feders tankar som så attraherat den unge Hitler?
Jo, dittills hade han betraktat statens förhållande till kapitalet som tämligen oproblematiskt, och kapitalets betydelse för nationen som enbart positiv:
”Den nationella betydelsen av kapitalet låg /.../ i att det själv så fullständigt berodde av statens, alltså nationens, frihet och makt att redan detta beroende måste leda till att kapitalet av ren självbevarelsedrift, respektive expansionslust, främjade staten och nationen. Den omständigheten att kapitalet var hänvisat till den oavhängiga fria staten tvingade också denna att å sin sida verka för nationens frihet, makt, styrka etc //
Skillnaden mellan detta rena kapital som slutresultat av det produktiva arbetet och ett kapital vars existens och väsen berodde på ren spekulation hade jag dessförinnan inte kunnat se med önskvärd klarhet /.../ När jag hört Feders föredrag slog mig den tanken att jag nu funnit vägen till en av de mest väsentliga förutsättningarna för grundandet av ett nytt parti.”
Feder var en tänkare med mycket vagt 1800-talssocialistiska idéer. Han förenade tysknationalism med ett slags populistisk avsmak för vissa drag hos kapitalismen, enkannerligen räntan, som han såg som upphovet till allt ont. Pengahandeln betraktade Feder inte, till skillnad från Marx, som en naturlig konsekvens av kapitalförhållandet utan som en parasitär utväxt. Han såg på sin framtida utopiska socialism, liksom en gång t.ex. Proudhon eller Weitling – och för den delen generationer av socialdemokrater – med hantverkarens eller småföretagarens ögon, som en kapitalism renad från stötande drag.
”Det skarpa frånskiljandet av börskapitalet från den nationella ekonomin erbjöd en möjlighet att motsätta sig det tyska näringslivets internationalisering utan att samtidigt med kampen mot kapitalet hota grundvalarna för en oavhängig nationell självhävdelse. Jag förstod redan alltför klart Tysklands utveckling för att inte veta, att den svåraste striden ej måste utkämpas mot de fientliga folken utan mot det internationella kapitalet. I Feders föredrag spårade jag en väldig paroll för denna kommande strid.”
Nutida EU-lobbyister måste av naturliga skäl ta varje tillfälle i akt att framställa sig som mera progressiva än EU-motståndarna, och försummar därför aldrig en chans att bunta ihop dem och karakterisera dem som exponenter för nattstånden nationalism. Vänsterpopulismens ytterst halvgångna kritik mot kapitalismen är dessvärre en alltför viktig ingrediens i dagens antikapitalistiska strömningar för att detta skall kunna betecknas som helt oberättigat. Man kritiserar kapitalismen för att sakna fosterländska känslor och för att ägna sig åt spekulation i stället för produktion, men man accepterar dess förutsättningar: kapitalförhållandet och varuproduktionen.
Med det ”internationella kapitalet” avser Hitler här inte, som sina samtida marxistiska teoretiker, ett ekonomiskt system och/eller ett samhälleligt förhållande. Hos honom har begreppet ”internationell” snarast innebörden av ”fientlig mot den tyska nationens enhet” – en ställning som en anhängare eller motståndare till kapitalet kan välja eller inte välja att inta. Därför kan han ställa som sin uppgift :
”Inordnandet av vårt folks breda lager, som för närvarande tillhör det internationella lägret, i en nationell folkgemenskap // Jag började studera på nytt och förstod först nu innehållet i och avsikten med juden Karl Marx livsverk. Hans Kapitalet begrep jag rätt först nu, ävensom socialdemokraternas strid mot den nationella hushållningen, vilken strid endast har till ändamål att jämna vägen för det verkligt internationella finans- och börskapitalets herravälde.”
”Det internationella lägret” är hos Hitler en av många omskrivningar för Djävulen, dvs. den marxistiskt influerade arbetarrörelsen och judendomen (judarna var vid denna tid mindre än 1 procent av befolkningen i Tyskland). Bara mot denna bakgrund man kan förstå 30-talsnazismens i dagens öron1 något bisarra propaganda mot ”världsbolsjevismen, ledd av judebankirerna på Wall Street”. Hitler uppfattar inte kapitalets inneboende logik där värnandet av nationen endast är ett nödvändigt utvecklingssteg. Han löser sitt teodicéproblem – om nu kapitalismen är god, varifrån kommer då det onda? – genom att förklara såväl det marxistiska som det imperialistiska angreppet på nationen i ett enda slag: judendomen och dess främsta arvsynd, pengahandeln.
”Alla tidens stora frågor är ögonblickets frågor och utgör endast följderna av bestämda orsaker. Bland dem alla har endast en orsaksbetydelse, nämligen frågan om bevarandet av nationens ras /.../ Utan ingående kännedom om rasproblemet, och därmed även om judefrågan, skall den tyska nationen aldrig kunna återuppstå. Rasfrågan ger inte bara nyckeln till världshistorien utan till den mänskliga kulturen över huvud.”
I den marxistiska historieuppfattningen har rasbegreppet överhuvudtaget ingen plats. För Hitler är det till synes grundläggande, både ideologiskt, teoretiskt och politiskt.
”Vad vi har att kämpa for, är tryggandet av vår ras och vårt folks bestånd och förökning, våra barns försörjning och blodets renhet, fosterlandets frihet och oberoende, på det att vårt folk må kunna utveckla sig så, att det kan uppfylla den mission, det tilldelats av världens skapare varje tanke och varje ide, varje lära och allt vetande måste tjäna detta ändamål. Allt skall prövas ur denna synpunkt och användas eller avfärdas alltefter sin ändamålsenlighet.”
Feders analys hjälpte Hitler att förena sitt ekonomiska tänkande med denna övergripande fråga, bevarandet av den rena rasen. Bitarna föll nu på plats. Att Karl Marx var jude underlättade uppklarningsprocessen och agitationen.
Hitlers nationella folkgemenskap vilar således inte på gemensamma ekonomiska intressen. Den är inte, som nationen hos Marx och Lenin, en historisk kategori, förknippad med bestämda utvecklingsstadier av samhället. Den vilar inte ens på något reellt existerande kulturarv eller på språkgemenskap, utan är en immateriell överhistorisk storhet. I den mån den har ett materiellt substrat finns detta i rasen, blodet och jorden – tankegångar som var spridda långt utanför de framtida nazisternas led när Hitler skrev sin bok (jfr t.ex. hans samtida Gustaf Jung). Hos Hitler är individen snarare en utsöndringsprodukt av nationen än tvärtom.
Marxisterna grundande däremot nu och framgent revolutionens nödvändighet utifrån själva det kapitalistiska produktionssättet, i de ekonomiska och sociala motsättningarna:
”Den främsta motsättningen är den mellan arbete och kapital. Imperialismen innebär allsmäktigheten hos de monopolistiska trusterna och syndikaten, bankerna och finansoligarkin i industriländerna /.../ Imperialismen driver arbetarklassen till revolution” (Stalin: Leninismens grunder)
Enligt denna marxistiska definition kan intressena hos folkets ”breda lager” således aldrig stå i motsättning till revolutionen. Marxismen ställer sig på dessa ”breda lagers” ståndpunkt och tar som sin uppgift att klarlägga deras intressen och förutsättningarna för att de skall kunna realiseras.
Få politiska tänkare kunde ännu vid denna tid begära att bli tagna på allvar om de i sin analys bortsåge från förekomsten av klasser och klassintressen. För marxismen är analysen av klasserna grundläggande. Eftersom klasser skapas på ett visst stadium av den samhälleliga produktionens utveckling, som ett direkt resultat av produktionsförhållandena, kan de inte tänkas eller reformeras bort. Klassmotsättningar är i denna mening ”oförsonliga” – men följaktligen inte heller resultatet av yttre inflytelser eller konspirationer.
Även Hitler noterar samhällets skiktning som en viktig förutsättning för det politiska arbetet.
Men som en självklar konsekvens av den roll han tillmäter rasen och nationen ser han klassmotsättningarna som underordnade. Inte helt olikt moderna liberala tänkare gör han en distinktion som skiljer mellan ”berättigade” ståndsintressen (som kan finnas hos kapitalägare såväl som hos deras anställda) och ”gruppegoistiska” särintressen, vilka är skadliga och splittrande. Endast de sistnämnda kallar han klassintressen, och begreppet ”klassmässig” har på det inre planet nästan samma nedsättande betydelse som ”internationell” har på det yttre:
”Skiljaktiga stånds- och yrkesintressen är inte liktydiga med klasskillnad utan är naturliga följdföreteelser av vårt ekonomiska liv. Yrkesgrupperingen står på intet sätt i vägen för en verklig folkgemenskap, ty denna består i nationens enhet i alla de frågor, som röra nationen som sådan.”
Den statsteori som följer ur en sådan syn på folket, nationen och historien är diametralt motsatt den marxistiska. För marxismen är staten väsentligen den härskande klassens eller klassalliansens exekutiva maktorgan gentemot de undertryckta klasserna. Statens själva existens ses som ett bevis för klassmotsättningarnas oförsonlighet. Hitler ser å enda sidan staten som ett fritt svävande organ för förverkligandet av nationens historiska mission. Samtidigt är den en medlare mellan de olika legitima ståndsintressen som nationen rymmer.
I båda fallen tillmäts staten en självständighet som den saknar hos marxismen. Hos Hitler återfinner vi alltså de gamla slagorden från de tyska socialdemokraternas Gothaprogram om ”den fria folksstaten” etc, som på sin tid höll på att ge Karl Marx blodstörtning.
Den avgörande skiljelinjen mellan Hitlernazismen och gängse liberal och socialdemokratisk statssyn låg inte i dessa stycken, utan snarare i Hitlers syn på Ledarens förhållande till blod, nation och stat.
När Hitler nu ändå grundande ett parti för återupprättandet av den tyska nationen, valde han att kalla det inte bara tyskt och nationalsocialistiskt utan därtill arbetareparti, trots att klasstänkande var honom avskyvärt. Det tillhör hans (få) förtjänster att han i sin bok ganska klart förklarar syftet med detta paradoxala grepp.
Det var ståndets intressen partiet skulle göra anspråk på att företräda, inte klassens (se ovan), dvs. en nazistisk omvälvning skulle inte syfta till att upphäva den kapitalistiska samhällsordningen. Tvärtom, Hitler framhåller i förebrående ton att partiet egentligen arbetar för kapitalismens bästa och låter här närmast som en god socialdemokrat:
”Endast kortsynt inskränkthet, som man tyvärr alltför ofta påträffar i våra företagarkretsar, kan betvivla, att det i längden inte kan ges något ekonomiskt uppsving för dem och därmed ej heller någon ekonomisk vinst, om den inre nationella solidariteten hos vårt folk inte blir återställd.”
Hur skall då denna inre solidaritet återställas? Hitler visar här att även han läst det Kommunistiska Manifestet, om än som fan läser bibeln:
”Inordnandet av ett stånd, som blivit klass, i folkgemenskapen, i staten, försiggår inte genom att högre klasser stiger nedåt, utan genom att de undre höjs. Denna procedur kan aldrig genomföras av en högre klass utan av den undre, som kämpar för likaberättigande. Det nuvarande borgarståndet blev inte införlivat med staten till följd av åtgärder från adelns sida utan genom sin egen handlingskraft under egen ledning. Den tyske arbetaren kommer inte att upptas i den tyska folkgemenskapen med hjälp av ynkliga förbrödringsscener utan genom medveten höjning av sin sociala och kulturella nivå, intill dess en bro blivit slagen över de största klyftorna. En rörelse, som sätter denna utveckling som sitt mål, måste i första hand hämta sina anhängare ur arbetarlägret..”
Till skillnad från socialdemokrater och kommunister var alltså Hitlers inriktning på arbetarklassen en uttalat taktisk fråga. Målet för arbetarnas kamp var att de som stånd skulle vinna likaberättigande (en term som låter sig tillämpas även på händernas förhållande till huvudet), inte ta makten.
I texter som dessa, och – kan man förmoda – i enskilda förtroliga samtal med sina kapitalistiska sponsorer, klargjorde han detta, lugnade borgarklassen och tydliggjorde, utan att behöva ljuga, att NSDAP var en kontrarevolutionär kraft att räkna med. Mot bakgrunden av den senare utvecklingen i Tredje riket förvånar detta inte. Men det är en uppriktighet som sällan skådas i socialdemokratiska programskrifter från efterkrigstiden, trots att den reformistiska arbetarrörelsen under några decennier skulle tillämpa samma s.k taktik och avtvinga kapitalet reformer som ersättning för vakthållning gentemot den revolutionära arbetarrörelsen. Denna öppenhet i Min Kamp vittnar dels om Hitlers naivitet (många exempel på det finns i skriften), dels om vilken läsekrets han vände sig till – mellan raderna.
Samtidigt kunde NSDAP, utan att behöva beslås med tvetalan, inför de tyska arbetarna framträda som varma förespråkare för arbetarens rätt:
”En rörelse, som på ärligt sätt vill återföra den tyske arbetaren till hans folk och rycka honom ur den internationella villfarelsen, måste på det kraftigaste protestera mot en framför allt i företagarkretsar rådande uppfattning, som med folkgemenskap förstår arbetstagarens motståndslösa ekonomiska utlämnande åt arbetsgivaren, och som i varje försök att tillvarata arbetstagarens även berättigade ekonomiska existensintressen vill se ett angrepp på folkgemenskapen.”
Erfarenheten (t.ex. från första världskriget) visade att ”samma fackföreningar skulle under en fanatiskt nationell ledning kunna göra miljoner arbetare till högeligen värdefulla medlemmar av nationen utan hänsyn till de enstaka striderna i rent ekonomiska angelägenheter”.
1934 var det dags för Hitlers parti att göra upp med de element inom rörelsen som i någon utsträckning tagit partiets arbetarvänliga program på allvar. Terrorn blev det dominerande vapnet mot arbetarrörelsen.
Och hur gick det för Hitlers store inspirator, Gottfried Feder? Upp – och ned. Mellan 1924 och 1936 satt han för nazisterna i den tyska riksdagen och var ordförande i partiets ekonomiska råd. Han blev statssekreterare i tyska ekonomiministeriet vid maktövertagandet 1933. Feder försvann sedan ut i dimman för att aldrig mera återvända till det politiska livet. Hans idéer hade, liksom Nasreddin Hodjas fisknät, fyllt sitt syfte.
För att sammanfatta: Nazismens sociala och ekonomiska program var inte avsett att omstörta klassamhället, utan att rädda det ur en historisk återvändsgränd. Det fick sin genomslagskraft genom att tillfälligt anamma en rad skenbart folkliga, antikapitalistiska men vetenskapligt ogrundande populistiska slagord, vilka till skillnad från den marxistiska arbetarrörelsens var helt förenliga med irrationalistiska – men i dag i nya former fashionabla – läror om blod och jord.
Väl vid makten fick Hitler snabbt mäktigare bundsförvanter än vad den fackföreningsrörelse hade kunnat erbjuda, som visat sig så förunderligt resistent mot de nationalsocialistiska locktonerna.
Här har vi direkt från hästens mun tagit del av hur nationalsocialismen på sin tid presenterade sin samhällssyn, hur man analyserade samhället och vilka mål och medel man förespråkade för att förändra det. En jämförelse med den samtida marxistiska rörelsen ter sig då naturlig.
Vad gäller Hitlers sociala program fanns, som vi sett, snarast större likheter med socialdemokrati och socialliberalism. Hans ekonomiska analys har, om man bortser från rasläran, omisskännliga drag av vänsterpopulism – däremot inga av marxism. I kulturfrågor var han uttalat småborgerlig. Lika litet som man kan lasta dessa strömningar för vad Hitler gjort, lika litet skärps analysen genom att man sammanför nazism och kommunism i något slags föregivet släktskapsförhållande. Varje idé, varje rörelse bör själv svara för sina gärningar.
I avgörande frågor och framför allt i sin syn på Tysklands internationella roll var nazismen ett lydigt redskap och en megafon för samma storkapital som man i den tidiga agitationen gisslade. I det avgörande stycket dolde nazismen sina avsikter för massorna – den hade kommit för att bevara, inte för att upphäva borgarklassens makt.
Nazisterna bekämpade inte det storkapital man så vältaligt brännmärkt på gator och torg – man tog dess sponsorpengar och man misshandlade och avrättade dess fiender.
Förhållandet mellan två rörelser är, betraktat utifrån, först och främst en fråga om perspektiv. Beroende på var betraktaren själv befinner sig kan han med samma anspråk på sanning påstå att Hitler befann sig till höger, till vänster, framför eller bakom eller på linje med Lenin och Stalin.
Det är också en fråga om vilka abstraktioner och tankeoperationer betraktaren är beredd att tillåta sig för att påvisa likheten. Om man är beredd att (då det passar)
a) likställa förtryckta klassers revolutionära våld med förtryckarens reaktionära, våldtäktsoffrets motstånd med våldtäktsmannens övervåld
b) likställa underklassens kamp mot överklassen med herrefolkets utrotande av föregivet underlägsna raser
c) likställa en vänsterkritik av parlamentarismen som en fasad för de besuttnas välde med en högerkritik mot densamma för pöbelvälde – då är det sedan ingen större konst att se likheterna mellan vänster- och högerradikalism under vårt århundrades förra hälft.
Om man därtill, som t.ex. Conquest, Rummel och Ahlmark, multiplicerar offren för ”röd terror” med en faktor på 20-30 – då ter sig rentav likheterna mellan Hitlers och Stalins regimer slående, och en liberalt, parlamentarisk borgerligt humanistisk hållning som den uppenbart rimliga.
Men då är man också, sett ur vårt perspektiv, redan i full färd med att teoretiskt försvara reaktion mot revolution, överklass mot underklass, våldtäktsman mot våldtäktsoffer, herrefolket mot påstått mindrevärdiga raser. Vid behov kan enligt all erfarenhet detta teoretiska stöd förenas med handgripligt dito till högermilitärdiktaturer, gasattacker, atomkrig, svältbojkotter och utrotande av hela folk.
Sådana människor ändrar vi inte lätt på.
Alla citat är, om inget annat anges, hämtade ur den sedermera på myndigheternas tillskyndan förbjudna upplaga av Min kamp (del 1) som kom ut på Hägglunds förlag 1992.

NOT
1 Nåja, föreställningen om en konspiration mellan judendom, frimurare och kommunism lär ännu idag fortleva hos högerpopulister i USA.

--------------------------------------------------------------------------------

Namn HENRIK SKRAK
Skickat 18.48 - 14/2

Svälten i Kina





När det gäller att fastställa offren för den kinesiska svältkatastrofen i slutet av 50-talet och början av 60-talet använder sig Eric Hobsbawm av statistik som anger födelsetal. Detta är naturligtvis en osäker källa. Men det finns ju faktiskt officiell kinesisk statistik även över dödstal när det gäller denna tid. Varför har Hobsbawm valt bort den?
I volym 14 av Cambridges standardverk The Cambridge History of China konstaterar Nicholas R. Lardy att ”Little is known about the incidence of this massive famine”. Men så kommer en tabell publicerad av Kinas statistiska centralbyrå 1983. Den anger dödsfall per tusental och år i Kina under åren 1956 till 1962. Statistiken talar sitt tydliga språk: 1957: 10,80; 1958: 11,98; 1959: 14,59; 1960: 25,43; 1961: 14,24; 1962: 10,02.
Om man utgår från en normal dödlighet på tio kineser per tusen under ett år, och slår ihop överdödligheten, får man resultatet cirka 17 miljoner svältoffer. Men Lardy gör aldrig denna enkla räkneoperation. Jag tror det beror på osäkerhet, och jag tror att vi här har förklaringen till varför Hobsbawm inte använder dessa siffror. Ty när Lardy sedan väger den ovan återgivna statistiken mot uppgifter om födointag, då stämmer det inte längre. Svälten borde ha fortsatt skörda offer även 1962. Konsumtionen av icke-animalisk föda är enligt en återgiven tabell endast obetydligt högre 1962 än 1960 (för 1961 saknas uppgift).
Så långt är Lardys vetenskapliga insats oklanderlig. Vore Lardy intellektuellt hederlig borde hans slutsats här bli att dessa statistiska uppgifter – som levt sitt liv i det fördolda för att plötsligt bli officiella under Deng Xiaoping i början på 80-talet – inte är riktigt tillförlitliga. Men Lardy är, lika litet som Hobsbawm, intellektuellt hederlig. Lardys slutsats blir därför: ”Examples such as this suggest that even though the national data show mortality dropping back to the level of 1957, famine conditions persisted in 1962, particulary in more remote areas.” Alltså, av två statistiska uppgifter som står mot varandra väljer Lardy utan att blinka den som bevisar det största eländet.
Jag har inte något intresse i att underdriva den kinesiska svälten men när det är så uppenbart att empirin är mer än lovligt tunn, och när det är så uppenbart att det finns ett stort politiskt intresse i höga kinesiska dödstal så förbehåller jag mig rätten att vara skeptisk.
Det gör däremot inte Tom Hart. När TV2 skulle belysa firandet av den kinesiska revolutionens 50-årsdag, påstod Hart att dödssiffran för det stora språnget nu var 40 miljoner. Nästa gång han får frågan kan man befara att siffran stigit ytterligare. Här tycks det vara auktion på gång.

--------------------------------------------------------------------------------

Namn Nätverket stoppa USA:S krig
Skickat 18.41 - 14/2

Pressmeddelande 18 jan


Vid dagens demonstration för att stoppa kriget mot Irak, deltog mellan 4.000 och 5.000 personer. Samtidigt har demonstrationer mot kriget genomförts i hela världen, inte minst i USA.

Demonstrationen arrangerades av Koalitionen för fred i Mellanöstern och Nätverket stoppa USA:s krig. Talare vid demonstrationen var Maria-Pia Boëthius och Lukas Moodysson. Demonstrationen avslutades med en resolution ställd till den svenska regeringen med krav om att kraftfullt fördöma krigsförberedelserna och att arbeta för att häva sanktionerna mot Irak.

Resolutionstexten som tidigare skickats följer nedan.

Till den svenska regeringen

Vi 4 - 5000 som samlats här på Gustav Adolfs Torg den 18 januari i samband med demonstrationen med kravet Nej till krig mot Irak.

Vi fördömer starkt USA:s och dess allierade Storbritannien planer på att inleda ett massivt militärt angrepp mot landet.

Trots att Irak accepterat FN:s resolution 1441 om vapeninspektioner trappas krigsförberedelserna hela tiden upp.

Amerikanskt och brittiskt bombflyg angriper dagligen mål i Irak. Det är ett brott mot internationell rätt och måste fördömas.


Under förra Gulfkriget dödades tusen gånger så många irakier som amerikaner. Vi fasar över vad ett krig som syftar till att ta över Irak kan kosta i människoliv, om USAs nyaste massförstörelse-vapen som mikrovågs-bomber och utarmat uran får sprida död och förödelse över Iraks folkrikaste städer.

Syftet sägs vara att avvärja ett hot från regimen i Bagdad och införa demokrati i landet. Men demokrati är inget man inför utifrån. Det visar dagens situation i Afghanistan. En första förutsättning för att irakierna skall orka med att själva ta itu med sina inre angelägenheterär är, att de nu tolvåriga sanktionerna upphävs.

Målet med kriget mot Irak är bl.a att ta över landets oljetillgångar och stärka den egna militära kontrollen över regionen. Även om man lyckas få FN:s säkerhetsråd att sanktionera ett militärt angrepp, måste detta starkt fördömas. USA behöver inte försvara sig militärt mot ett av världens mest försvagade länder.
Vi kräver därför att den svenska regeringen går i spetsen för för fred och internationell rätt genom att kraftigt avvisa varje form av stöd till det planerade kriget mot Irak, att starkt fördöma alla planer på krigshandlingar mot Irak och att intensivt arbeta för att upphäva de ekonomiska sanktionerna

Koalitionen För Fred i Mellanöstern

Nätverket Stoppa USAs krig


--------------------------------------------------------------------------------

Namn Lars Ohlsson
Skickat 18.32 - 14/2

Borgare = NAZISTER!!!!

Jocke H = Nazist!!!

--------------------------------------------------------------------------------

Namn Lars Ohlsson
Skickat 18.29 - 14/2

Nazisten Jocke H representerar en imperialism har mördat 800 miljoner människor Jocke H är em massmördarvän.
Joche H = Fanatisk krigshetsare och högerextremist.

--------------------------------------------------------------------------------

Namn Jocke H.
Stad GVD
Skickat 12.40 - 14/2

För övrigt var det tragiskt att Göran omkom. Han var verkligen anorlunda person som faktiskt borde vara ett föredömme för långt fler i samhället. Vi föds alla som original men har en sorglig förmåga att dö som kopior.Som en fotnot kan nämnas att All individualism springer ur ett beroende av andra, något att tänka på Hans.

mvh
Joakim Hansson

--------------------------------------------------------------------------------

Namn Jocke H.
Stad GVD
Skickat 12.35 - 14/2

Tja, bara för att två diktatorer föraktar varandra innebär det inte att deras system i praktiken skiljer sig från varandra :-) Stalin och hitler hittade varandra i Molotov Ribbentropp pakten. Vad gäller folkmord leder dock Stalin med omkring 8 gånger mot Hitler :-) Heja Stalin... Exakt hur många som dött i kommunismens namn lär vi väl alldrig få veta, men man kan kallt konstatera att de som dött som 'förkämpar i revolution' är långt mindre än antalet som dött i följderna av revolutionen (svält, utresningar mm).

mvh
Joakim Hansson

--------------------------------------------------------------------------------

Namn HANS ISAKSSON
Skickat 11.23 - 14/2

Örnen har landat



Göran Kropp, inkarnatio-nen av den obändiga in-dividualism och gränslösa entreprenörsanda som kännetecknade det föreskrivna idealet i vårt land under några år vid förra årtusendets slut, är död.
DN:s ledarskribent Charlotta Friborg sörjer honom: Kropp var minsann inte som svenska arbetare. Kropp härdade sig genom att övernatta utomhus i grusgropar mitt i smällkalla vintern. Han gav sig inte för småkrämpor – halvt förfrusen och blå i ansiktet av syrebrist kämpade han vidare tills han stupade på sin post utan en tanke på sjukskrivning. Tänk om våra svekligen bortklemade långtidssjukskrivna sjukbiträden och hemsamariter kunde fås att handla så!
Göran Kropp uträttade veterligen och visserligen, till skillnad från våra förvekligade knegare, aldrig ett vettigt handtag under hela sitt liv, men han parasiterade i alla fall inte på skattebetalarna. Han samlade i stället på sig sponsorer i näringslivet och höll dyra föredrag för andäktigt lyssnande direktörsförsamlingar om hur skönt och viktigt det var för folk att späka sig – mellan desserten och kaffet. Han gav dem ett ideal att tro på för andras räkning.
Nu är han borta. Sverige blir aldrig detsamma igen.
Kan man åtminstone hoppas.

--------------------------------------------------------------------------------

Namn HANS ISAKSSON
Skickat 11.12 - 14/2


Den borgerlige Adolf Hitler





Nazism och kommunism bygger i grunden på samma idéer. Det är en kärnpunkt i den stora ideologiska kampanjen mot socialismen som för närvarande iscensätts i hela västvärlden. Hur är det med likheterna? Hans Isaksson har läst en bok som är förbjuden i Sverige och jämfört med klassisk marxism.
Det tillhör åter standardgreppen i den borgerliga retoriken att tala om kommunismen och de proletära diktaturerna under 1900-talet (”Folkets århundrade”) som tillhörde de samma fientliga familj som nazismen mot demokrati och humanitet. De mest energiska debattörerna går numera ett steg längre: man söker leda i bevis att varje arbetarrörelse som låtit sig inspireras av klasskampstänkande i grunden gör sig skyldig till hets mot folkgrupp, dvs. överklassen, och på denna grund måste brännmärkas som antidemokratisk. Vad ska man säga om detta?
Det räcker inte att påpeka det historiska faktum att nazismen och den marxistiska arbetarrörelsen var varandras strategiska dödsfiender, och att Hitler i Tyskland och annorstädes faktiskt hämtade sitt stöd huvudsakligen ur samma sociala skikt som idag begärligt slukar den borgerliga retoriken. För man kan aldrig hindra folk från att se likheter mellan saker och ting; det är väl bekant, för alla som läst Anti-Dhring, att igelkotten och skurborsten liksom elektronen och solsystemet åtminstone i något avseende är varandra lika. Om dessa likheter sedan bedöms som väsentliga och får genomslag i opinionens värdering av en historisk epok – det är en fråga om makt och resurser.
En läsning av Mein Kampf (första delen) har den förtjänsten att den klarlägger en del av drivkrafter och motiv bakom den tidiga nazismens program. Därmed kan den vara till hjälp för dem som har problem med att skilja på nazism och kommunism:
Ett par veckor efter det att Bayerska rådsrepubliken våren 1919 krossats av militären, kallades korpral Hitler av militärledningen till den kommission som tillsatts för att undersöka revolutionens förlopp vid hans regemente. Han anmodades delta i en ”kurs” i medborgerligt tänkande. Den skulle ingjuta ideologiskt motgift mot de revolutionära idéer som uppenbarligen grasserade bland manskapet.
Bland föreläsarna fanns civilingenjören Gottfried Feder, vars Manifest zur Brechung der Zinsknechtschaft (Manifest för brytande av ränteslaveriet) skulle bli en viktig inspirationskälla för Hitlers ekonomiska och sociala tänkande de närmaste decennierna.
I första delen av Min kamp, tillkommen under fängelsevistelsen efter den misslyckade kuppen fyra år senare, berättar Adolf Hitler om det intryck Feder gjort på honom:
”När jag hörde Gottfried Feders första föredrag över ämnet Bort med ränteslaveriet! förstod jag genast, att det här var frågan om en teoretisk sanning, som måste bli av ofantlig betydelse för det tyska folkets framtid.”
Vad var det då i Feders tankar som så attraherat den unge Hitler?
Jo, dittills hade han betraktat statens förhållande till kapitalet som tämligen oproblematiskt, och kapitalets betydelse för nationen som enbart positiv:
”Den nationella betydelsen av kapitalet låg /.../ i att det själv så fullständigt berodde av statens, alltså nationens, frihet och makt att redan detta beroende måste leda till att kapitalet av ren självbevarelsedrift, respektive expansionslust, främjade staten och nationen. Den omständigheten att kapitalet var hänvisat till den oavhängiga fria staten tvingade också denna att å sin sida verka för nationens frihet, makt, styrka etc //
Skillnaden mellan detta rena kapital som slutresultat av det produktiva arbetet och ett kapital vars existens och väsen berodde på ren spekulation hade jag dessförinnan inte kunnat se med önskvärd klarhet /.../ När jag hört Feders föredrag slog mig den tanken att jag nu funnit vägen till en av de mest väsentliga förutsättningarna för grundandet av ett nytt parti.”
Feder var en tänkare med mycket vagt 1800-talssocialistiska idéer. Han förenade tysknationalism med ett slags populistisk avsmak för vissa drag hos kapitalismen, enkannerligen räntan, som han såg som upphovet till allt ont. Pengahandeln betraktade Feder inte, till skillnad från Marx, som en naturlig konsekvens av kapitalförhållandet utan som en parasitär utväxt. Han såg på sin framtida utopiska socialism, liksom en gång t.ex. Proudhon eller Weitling – och för den delen generationer av socialdemokrater – med hantverkarens eller småföretagarens ögon, som en kapitalism renad från stötande drag.
”Det skarpa frånskiljandet av börskapitalet från den nationella ekonomin erbjöd en möjlighet att motsätta sig det tyska näringslivets internationalisering utan att samtidigt med kampen mot kapitalet hota grundvalarna för en oavhängig nationell självhävdelse. Jag förstod redan alltför klart Tysklands utveckling för att inte veta, att den svåraste striden ej måste utkämpas mot de fientliga folken utan mot det internationella kapitalet. I Feders föredrag spårade jag en väldig paroll för denna kommande strid.”
Nutida EU-lobbyister måste av naturliga skäl ta varje tillfälle i akt att framställa sig som mera progressiva än EU-motståndarna, och försummar därför aldrig en chans att bunta ihop dem och karakterisera dem som exponenter för nattstånden nationalism. Vänsterpopulismens ytterst halvgångna kritik mot kapitalismen är dessvärre en alltför viktig ingrediens i dagens antikapitalistiska strömningar för att detta skall kunna betecknas som helt oberättigat. Man kritiserar kapitalismen för att sakna fosterländska känslor och för att ägna sig åt spekulation i stället för produktion, men man accepterar dess förutsättningar: kapitalförhållandet och varuproduktionen.
Med det ”internationella kapitalet” avser Hitler här inte, som sina samtida marxistiska teoretiker, ett ekonomiskt system och/eller ett samhälleligt förhållande. Hos honom har begreppet ”internationell” snarast innebörden av ”fientlig mot den tyska nationens enhet” – en ställning som en anhängare eller motståndare till kapitalet kan välja eller inte välja att inta. Därför kan han ställa som sin uppgift :
”Inordnandet av vårt folks breda lager, som för närvarande tillhör det internationella lägret, i en nationell folkgemenskap // Jag började studera på nytt och förstod först nu innehållet i och avsikten med juden Karl Marx livsverk. Hans Kapitalet begrep jag rätt först nu, ävensom socialdemokraternas strid mot den nationella hushållningen, vilken strid endast har till ändamål att jämna vägen för det verkligt internationella finans- och börskapitalets herravälde.”
”Det internationella lägret” är hos Hitler en av många omskrivningar för Djävulen, dvs. den marxistiskt influerade arbetarrörelsen och judendomen (judarna var vid denna tid mindre än 1 procent av befolkningen i Tyskland). Bara mot denna bakgrund man kan förstå 30-talsnazismens i dagens öron1 något bisarra propaganda mot ”världsbolsjevismen, ledd av judebankirerna på Wall Street”. Hitler uppfattar inte kapitalets inneboende logik där värnandet av nationen endast är ett nödvändigt utvecklingssteg. Han löser sitt teodicéproblem – om nu kapitalismen är god, varifrån kommer då det onda? – genom att förklara såväl det marxistiska som det imperialistiska angreppet på nationen i ett enda slag: judendomen och dess främsta arvsynd, pengahandeln.
”Alla tidens stora frågor är ögonblickets frågor och utgör endast följderna av bestämda orsaker. Bland dem alla har endast en orsaksbetydelse, nämligen frågan om bevarandet av nationens ras /.../ Utan ingående kännedom om rasproblemet, och därmed även om judefrågan, skall den tyska nationen aldrig kunna återuppstå. Rasfrågan ger inte bara nyckeln till världshistorien utan till den mänskliga kulturen över huvud.”
I den marxistiska historieuppfattningen har rasbegreppet överhuvudtaget ingen plats. För Hitler är det till synes grundläggande, både ideologiskt, teoretiskt och politiskt.
”Vad vi har att kämpa for, är tryggandet av vår ras och vårt folks bestånd och förökning, våra barns försörjning och blodets renhet, fosterlandets frihet och oberoende, på det att vårt folk må kunna utveckla sig så, att det kan uppfylla den mission, det tilldelats av världens skapare varje tanke och varje ide, varje lära och allt vetande måste tjäna detta ändamål. Allt skall prövas ur denna synpunkt och användas eller avfärdas alltefter sin ändamålsenlighet.”
Feders analys hjälpte Hitler att förena sitt ekonomiska tänkande med denna övergripande fråga, bevarandet av den rena rasen. Bitarna föll nu på plats. Att Karl Marx var jude underlättade uppklarningsprocessen och agitationen.
Hitlers nationella folkgemenskap vilar således inte på gemensamma ekonomiska intressen. Den är inte, som nationen hos Marx och Lenin, en historisk kategori, förknippad med bestämda utvecklingsstadier av samhället. Den vilar inte ens på något reellt existerande kulturarv eller på språkgemenskap, utan är en immateriell överhistorisk storhet. I den mån den har ett materiellt substrat finns detta i rasen, blodet och jorden – tankegångar som var spridda långt utanför de framtida nazisternas led när Hitler skrev sin bok (jfr t.ex. hans samtida Gustaf Jung). Hos Hitler är individen snarare en utsöndringsprodukt av nationen än tvärtom.
Marxisterna grundande däremot nu och framgent revolutionens nödvändighet utifrån själva det kapitalistiska produktionssättet, i de ekonomiska och sociala motsättningarna:
”Den främsta motsättningen är den mellan arbete och kapital. Imperialismen innebär allsmäktigheten hos de monopolistiska trusterna och syndikaten, bankerna och finansoligarkin i industriländerna /.../ Imperialismen driver arbetarklassen till revolution” (Stalin: Leninismens grunder)
Enligt denna marxistiska definition kan intressena hos folkets ”breda lager” således aldrig stå i motsättning till revolutionen. Marxismen ställer sig på dessa ”breda lagers” ståndpunkt och tar som sin uppgift att klarlägga deras intressen och förutsättningarna för att de skall kunna realiseras.
Få politiska tänkare kunde ännu vid denna tid begära att bli tagna på allvar om de i sin analys bortsåge från förekomsten av klasser och klassintressen. För marxismen är analysen av klasserna grundläggande. Eftersom klasser skapas på ett visst stadium av den samhälleliga produktionens utveckling, som ett direkt resultat av produktionsförhållandena, kan de inte tänkas eller reformeras bort. Klassmotsättningar är i denna mening ”oförsonliga” – men följaktligen inte heller resultatet av yttre inflytelser eller konspirationer.
Även Hitler noterar samhällets skiktning som en viktig förutsättning för det politiska arbetet.
Men som en självklar konsekvens av den roll han tillmäter rasen och nationen ser han klassmotsättningarna som underordnade. Inte helt olikt moderna liberala tänkare gör han en distinktion som skiljer mellan ”berättigade” ståndsintressen (som kan finnas hos kapitalägare såväl som hos deras anställda) och ”gruppegoistiska” särintressen, vilka är skadliga och splittrande. Endast de sistnämnda kallar han klassintressen, och begreppet ”klassmässig” har på det inre planet nästan samma nedsättande betydelse som ”internationell” har på det yttre:
”Skiljaktiga stånds- och yrkesintressen är inte liktydiga med klasskillnad utan är naturliga följdföreteelser av vårt ekonomiska liv. Yrkesgrupperingen står på intet sätt i vägen för en verklig folkgemenskap, ty denna består i nationens enhet i alla de frågor, som röra nationen som sådan.”
Den statsteori som följer ur en sådan syn på folket, nationen och historien är diametralt motsatt den marxistiska. För marxismen är staten väsentligen den härskande klassens eller klassalliansens exekutiva maktorgan gentemot de undertryckta klasserna. Statens själva existens ses som ett bevis för klassmotsättningarnas oförsonlighet. Hitler ser å enda sidan staten som ett fritt svävande organ för förverkligandet av nationens historiska mission. Samtidigt är den en medlare mellan de olika legitima ståndsintressen som nationen rymmer.
I båda fallen tillmäts staten en självständighet som den saknar hos marxismen. Hos Hitler återfinner vi alltså de gamla slagorden från de tyska socialdemokraternas Gothaprogram om ”den fria folksstaten” etc, som på sin tid höll på att ge Karl Marx blodstörtning.
Den avgörande skiljelinjen mellan Hitlernazismen och gängse liberal och socialdemokratisk statssyn låg inte i dessa stycken, utan snarare i Hitlers syn på Ledarens förhållande till blod, nation och stat.
När Hitler nu ändå grundande ett parti för återupprättandet av den tyska nationen, valde han att kalla det inte bara tyskt och nationalsocialistiskt utan därtill arbetareparti, trots att klasstänkande var honom avskyvärt. Det tillhör hans (få) förtjänster att han i sin bok ganska klart förklarar syftet med detta paradoxala grepp.
Det var ståndets intressen partiet skulle göra anspråk på att företräda, inte klassens (se ovan), dvs. en nazistisk omvälvning skulle inte syfta till att upphäva den kapitalistiska samhällsordningen. Tvärtom, Hitler framhåller i förebrående ton att partiet egentligen arbetar för kapitalismens bästa och låter här närmast som en god socialdemokrat:
”Endast kortsynt inskränkthet, som man tyvärr alltför ofta påträffar i våra företagarkretsar, kan betvivla, att det i längden inte kan ges något ekonomiskt uppsving för dem och därmed ej heller någon ekonomisk vinst, om den inre nationella solidariteten hos vårt folk inte blir återställd.”
Hur skall då denna inre solidaritet återställas? Hitler visar här att även han läst det Kommunistiska Manifestet, om än som fan läser bibeln:
”Inordnandet av ett stånd, som blivit klass, i folkgemenskapen, i staten, försiggår inte genom att högre klasser stiger nedåt, utan genom att de undre höjs. Denna procedur kan aldrig genomföras av en högre klass utan av den undre, som kämpar för likaberättigande. Det nuvarande borgarståndet blev inte införlivat med staten till följd av åtgärder från adelns sida utan genom sin egen handlingskraft under egen ledning. Den tyske arbetaren kommer inte att upptas i den tyska folkgemenskapen med hjälp av ynkliga förbrödringsscener utan genom medveten höjning av sin sociala och kulturella nivå, intill dess en bro blivit slagen över de största klyftorna. En rörelse, som sätter denna utveckling som sitt mål, måste i första hand hämta sina anhängare ur arbetarlägret..”
Till skillnad från socialdemokrater och kommunister var alltså Hitlers inriktning på arbetarklassen en uttalat taktisk fråga. Målet för arbetarnas kamp var att de som stånd skulle vinna likaberättigande (en term som låter sig tillämpas även på händernas förhållande till huvudet), inte ta makten.
I texter som dessa, och – kan man förmoda – i enskilda förtroliga samtal med sina kapitalistiska sponsorer, klargjorde han detta, lugnade borgarklassen och tydliggjorde, utan att behöva ljuga, att NSDAP var en kontrarevolutionär kraft att räkna med. Mot bakgrunden av den senare utvecklingen i Tredje riket förvånar detta inte. Men det är en uppriktighet som sällan skådas i socialdemokratiska programskrifter från efterkrigstiden, trots att den reformistiska arbetarrörelsen under några decennier skulle tillämpa samma s.k taktik och avtvinga kapitalet reformer som ersättning för vakthållning gentemot den revolutionära arbetarrörelsen. Denna öppenhet i Min Kamp vittnar dels om Hitlers naivitet (många exempel på det finns i skriften), dels om vilken läsekrets han vände sig till – mellan raderna.
Samtidigt kunde NSDAP, utan att behöva beslås med tvetalan, inför de tyska arbetarna framträda som varma förespråkare för arbetarens rätt:
”En rörelse, som på ärligt sätt vill återföra den tyske arbetaren till hans folk och rycka honom ur den internationella villfarelsen, måste på det kraftigaste protestera mot en framför allt i företagarkretsar rådande uppfattning, som med folkgemenskap förstår arbetstagarens motståndslösa ekonomiska utlämnande åt arbetsgivaren, och som i varje försök att tillvarata arbetstagarens även berättigade ekonomiska existensintressen vill se ett angrepp på folkgemenskapen.”
Erfarenheten (t.ex. från första världskriget) visade att ”samma fackföreningar skulle under en fanatiskt nationell ledning kunna göra miljoner arbetare till högeligen värdefulla medlemmar av nationen utan hänsyn till de enstaka striderna i rent ekonomiska angelägenheter”.
1934 var det dags för Hitlers parti att göra upp med de element inom rörelsen som i någon utsträckning tagit partiets arbetarvänliga program på allvar. Terrorn blev det dominerande vapnet mot arbetarrörelsen.
Och hur gick det för Hitlers store inspirator, Gottfried Feder? Upp – och ned. Mellan 1924 och 1936 satt han för nazisterna i den tyska riksdagen och var ordförande i partiets ekonomiska råd. Han blev statssekreterare i tyska ekonomiministeriet vid maktövertagandet 1933. Feder försvann sedan ut i dimman för att aldrig mera återvända till det politiska livet. Hans idéer hade, liksom Nasreddin Hodjas fisknät, fyllt sitt syfte.
För att sammanfatta: Nazismens sociala och ekonomiska program var inte avsett att omstörta klassamhället, utan att rädda det ur en historisk återvändsgränd. Det fick sin genomslagskraft genom att tillfälligt anamma en rad skenbart folkliga, antikapitalistiska men vetenskapligt ogrundande populistiska slagord, vilka till skillnad från den marxistiska arbetarrörelsens var helt förenliga med irrationalistiska – men i dag i nya former fashionabla – läror om blod och jord.
Väl vid makten fick Hitler snabbt mäktigare bundsförvanter än vad den fackföreningsrörelse hade kunnat erbjuda, som visat sig så förunderligt resistent mot de nationalsocialistiska locktonerna.
Här har vi direkt från hästens mun tagit del av hur nationalsocialismen på sin tid presenterade sin samhällssyn, hur man analyserade samhället och vilka mål och medel man förespråkade för att förändra det. En jämförelse med den samtida marxistiska rörelsen ter sig då naturlig.
Vad gäller Hitlers sociala program fanns, som vi sett, snarast större likheter med socialdemokrati och socialliberalism. Hans ekonomiska analys har, om man bortser från rasläran, omisskännliga drag av vänsterpopulism – däremot inga av marxism. I kulturfrågor var han uttalat småborgerlig. Lika litet som man kan lasta dessa strömningar för vad Hitler gjort, lika litet skärps analysen genom att man sammanför nazism och kommunism i något slags föregivet släktskapsförhållande. Varje idé, varje rörelse bör själv svara för sina gärningar.
I avgörande frågor och framför allt i sin syn på Tysklands internationella roll var nazismen ett lydigt redskap och en megafon för samma storkapital som man i den tidiga agitationen gisslade. I det avgörande stycket dolde nazismen sina avsikter för massorna – den hade kommit för att bevara, inte för att upphäva borgarklassens makt.
Nazisterna bekämpade inte det storkapital man så vältaligt brännmärkt på gator och torg – man tog dess sponsorpengar och man misshandlade och avrättade dess fiender.
Förhållandet mellan två rörelser är, betraktat utifrån, först och främst en fråga om perspektiv. Beroende på var betraktaren själv befinner sig kan han med samma anspråk på sanning påstå att Hitler befann sig till höger, till vänster, framför eller bakom eller på linje med Lenin och Stalin.
Det är också en fråga om vilka abstraktioner och tankeoperationer betraktaren är beredd att tillåta sig för att påvisa likheten. Om man är beredd att (då det passar)
a) likställa förtryckta klassers revolutionära våld med förtryckarens reaktionära, våldtäktsoffrets motstånd med våldtäktsmannens övervåld
b) likställa underklassens kamp mot överklassen med herrefolkets utrotande av föregivet underlägsna raser
c) likställa en vänsterkritik av parlamentarismen som en fasad för de besuttnas välde med en högerkritik mot densamma för pöbelvälde – då är det sedan ingen större konst att se likheterna mellan vänster- och högerradikalism under vårt århundrades förra hälft.
Om man därtill, som t.ex. Conquest, Rummel och Ahlmark, multiplicerar offren för ”röd terror” med en faktor på 20-30 – då ter sig rentav likheterna mellan Hitlers och Stalins regimer slående, och en liberalt, parlamentarisk borgerligt humanistisk hållning som den uppenbart rimliga.
Men då är man också, sett ur vårt perspektiv, redan i full färd med att teoretiskt försvara reaktion mot revolution, överklass mot underklass, våldtäktsman mot våldtäktsoffer, herrefolket mot påstått mindrevärdiga raser. Vid behov kan enligt all erfarenhet detta teoretiska stöd förenas med handgripligt dito till högermilitärdiktaturer, gasattacker, atomkrig, svältbojkotter och utrotande av hela folk.
Sådana människor ändrar vi inte lätt på.
Alla citat är, om inget annat anges, hämtade ur den sedermera på myndigheternas tillskyndan förbjudna upplaga av Min kamp (del 1) som kom ut på Hägglunds förlag 1992.

NOT
1 Nåja, föreställningen om en konspiration mellan judendom, frimurare och kommunism lär ännu idag fortleva hos högerpopulister i USA.

--------------------------------------------------------------------------------