|
Vad har egentligen en 1800-talsfilosof att säga oss idag,
Curt?
-Man läser alltid Kierkegaard med sina egna individuella brillor
på näsan. Men viktiga och avgörande ståndpunkter
i hans filosofi handlar om att vi formar oss själva som individer
utifrån de val vi gör i våra liv.
Kan du ge något exempel som gör detta mer lättförståeligt?
- Jag tänker generellt på alla människor som tar en radikal
ståndpunkt och som gör det vad Kierkegaard kalla lidelse, eller
vad vi i dag skulle benämna engagemang. Som vågar stå
upp mot den massmedialt påförda konformiteten i vårt
samhälle och det meningslösa förytligande som skall passivisera
oss människor; nästintill söva oss in i en låtsasvärld
där i fikarummen förväntas diskutera meningslösheter
vi sett i dokusåpor och annat liknande. Se hur kvällstidningarna
med sina löpsedelsrubriker späder på detta ytlighetstänkande.
Hade Kierkegaard levt i dag hade han med fasa sett detta samhälle
som skapar icke-reflekterande och passiva individer som när många
diskuterar aldrig kommer utanför detta ytlighetsfängelse. Men
det är väl så de styrande i etablissemanget vill ha oss
– som idisslande och saktmodiga kreatur som gör som vi blir
itutade.
Han vill alltså se aktiva människor, eller vad menar
du?
- Ja, att vi alltid ser oss som engagerade människor som har viktiga
val att göra i livet. Ibland tänker jag exempelvis på
kommunisten Sanell härifrån Gislaved som under kriget mot Franco
på 30-talet konstaterade att han var ung och kommunist och därför
valde att åka ner till Spanien för att ingå i internationella
brigaden och slåss för demokrati och socialism. Han dog, dessvärre
i denna kamp. Men hans lidelsefulla engagemang är ett exempel på
en människa som trots allt levde helt och fullt. Eller som filosofen
Rousseau någonstans förklarar, så handlar ett liv inte
om att leva så länge som möjligt med saktmodig förnöjsamhet
utan leva ett fullödigt liv som baseras på handling och engagemang.
Varför skulle vi annars se på exempelvis Che Guevaras liv med
så stor beundran som vi vänsterradikaler gör?
Så att vara en kämpande människa är lite
grann att vara en existentialist?
- Ja, så ser jag det. Jean Paul Sartre utvecklade existentialismen
och gjorde den till en filosofi för våra dagar. Och han menar
att det är i avsaknaden av något som vi formulerar våra
mål för livet. Och där måste varje radikalt tänkande
människa komma till slutsatsen att kapitalism, imperialism, förtryck
och utsugning är något vi borde kasta på historiens soptipp.
Och då har vi ett mellanmänskligt projekt som vi kan välja
att arbeta för. Och även där menar Sartre att vi står
inför ett mycket klart val – antingen kapitalismens barbari
eller socialism. För varje humanistiskt tänkande människa
borde väl detta val vara lätt, eller hur?
Men borgarbrackorna försöker ju hela tiden slå
ner oss marxister i skoklackarna med sitt evinnerliga mässande om
att ”muren har fallit”, Sovjettiden är förbi och
DDR är ett minne blott. Hur skall man reagera på det när
man fortsatt tror på socialismen som det alternativa samhällssystemet?
- Jag tycker egentligen att det är enkelt. Här skulle jag dock
vilja ta fram ett citat av Jean Paul Sartre, som jag tycker är ett
mycket bra svar på din fråga. Mycket i realsocialismen var
bra och en del var inte bra. Men socialismen som samhällssystem är
nästan en oprövad företeelse och allt i socialistiskt riktning
är bättre än den cyniska kapitalismen. Så här
skriver Sartre: ”Långt ifrån att vara förbrukad
är marxismen fortfarande helt ung, nästan bara i sin barndom;
ja, den har nätt och jämt påbörjat sin utveckling.
Den förblir således vår tids filosofi. Den är omöjlig
att komma förbi därför att de omständigheter, som
den framsprungit ur, alltjämt är aktuella. Vilka våra
tankar än är, kan de bara växa fram ur denna grogrund.”
Detta är väl fantastiskt formulerat! Och visst behövs vi
marxister mer än någonsin! Vi behövs och till råga
på allt har nyliberalism och råkapitalism börjat breda
ut sig som aldrig tillförne. Vi behövs således som aldrig
förr. Inte skall vi väl då låta oss nedslås
av det faktum att nyliberalismen med sina enorma resurser att föra
ut sitt budskap, har ett ideologiskt försprång? Jag är
fylld av tilltro till människan och denna tilltro kommer förr
eller senare att få mängder av människor att förstå
att det finns ett valalternativ – socialismen!
2005-10-09
K Heijel (Proletären Gislaved)
Skriv i gästboken
vad du tycker, eller kommentera artikeln här:
|